Sammanfattning/Abstract  Bjerremand, Ulrika & Sjöstrand, Matilda (2024). ”Genom samverkan och bra rutiner”: En studie om hur övergång och samverkan konkretiseras i mötet med barn i behov av särskilt stöd mellan förskola och skola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag  Denna studie bidrar med kritisk hållning för hur övergångsprocessen kan konstrueras för barn i behov av särskilt stöd, samt vilka aspekter som påverkar denna process.  Syfte och frågeställningar  Syftet är att bidra med kunskap om hur övergången mellan förskola och förskoleklass konstrueras mellan de olika utbildningsformerna. Syftet är också att synliggöra hur aktörerna konkretiserar samverkansuppdraget för att stödja och förbereda barn för övergång - särskilt riktat mot barn i behov av särskilt stöd.  Frågeställningar  - Hur är övergången mellan förskola och skola konstruerad? - Vilka strategier tillämpas vid övergången för barn i behov av särskilt stöd?  Teori  Den teoretiska förankringen är kritisk diskursanalys (CDA) med inspiration av bland annat Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys och Mitchell Deans definition av governmentality. Professionsteoretiska begrepp har varit komplimenterande för att analysera hur makt och styrning opererar inom diskursen.  Metod  Denna studie utgörs av en metodtriangulering och kvalitativ ansats. Kritisk diskursanalys med lingvistisk text- och policyanalys har varit ledstjärnan genom hela arbetet. För att belysa diskursens konstituerande dimension genomfördes också semistrukturerade intervjuer med strategiskt utvalda informanter. Vid bearbetning av empiri togs inspiration av tidigare utförda studier utifrån diskursanalytisk ansats i kombination till Faircloughs tredimensionella modell.  Resultat  Resultaten visar att individuella överlämningssamtal är den strategi som samverkas inom den sociala praktiken för att möta ”problemet” med övergång av barn i behov av särskilt stöd. Det synliggörs kritiska aspekter inom konstruktionen av samverkansuppdraget som utgör hinder för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Detta trots goda intentioner om tvärprofessionell samverkan. Det finns en skiktdelning inom organisation och struktur för övergång som skapar hierarkier. Förskolans aktörer har mindre tillit och förtroende inom diskursen och skolans handlingssätt överordnas.  Specialpedagogiska implikationer  I linje med tidigare forskning belyser denna studie ett utökat samverkansbehov. Utifrån den särskilda kompetens specialpedagogen besitter pekar denna studie på att specialpedagogens roll kan vara avgörande för barns övergång mellan förskola och skola.  Nyckelord  Barn i behov av särskilt stöd, diskursanalys, governmentality, professionsteori, övergång förskola-förskoleklass

Gymnasieekonomers uppfattning om revisorn spelar stor roll för ekonomiutbildningar på högskolenivå och revisionsbyråerna. Gymnasieekonomer kan vara framtida elever och medarbetare på högskolor respektive revisionsbyråer. Studiens syfte är att undersöka hur gymnasieekonomer uppfattar revisorn samt sig själva utifrån egenskaper som förknippas med den traditionella revisorsstereotypen. Studien undersöker även, dock i mindre omfattning, om det finns ett samband mellan intentionen att bli revisor och om man har någon i sin närhet som arbetar som revisor. Genom en kvantitativ ansats undersöks studiens tre hypoteser som är grundade på professionsteorin och identitetsteorin samt den traditionella revisorsstereotypen. Egenskaper hos den traditionella revisorsstereotypen som har identifierats av tidigare forskning har bland annat använts som underlag i en enkätundersökning som genomförts på två gymnasieskolor. Studiens huvudsakliga resultat är att gymnasieekonomerna uppfattar att revisorn har hög status, vilket indikerar att revisorsyrket klassas som en profession. Studiens resultat kunde inte påvisa att gymnasieekonomer anser sig dela egenskaper med den traditionella revisorsstereotypen. Slutligen kunde studien heller inte påvisa att gymnasieekonomer som har någon i sin närhet som arbetar som revisor har intention att bli revisorer. / Secondary school economists´ perception of the auditor plays a major role in financial education at university level and in the audit firms. Secondary school economists´ can be future students and employees at colleges and audit firms. The purpose of the study is to examine how secondary school economists´ perceive the auditor as well as themselves based on characteristics associated with the traditional auditor stereotype. The study also examines, though to a lesser extent, whether there is a connection between the intention to become an auditor and if you have someone in your vicinity working as an auditor. Through a quantitative approach, the study´s three hypotheses based on profession theory, identity theory and the traditional auditor stereotype are examined. Characteristics of the traditional auditor stereotype identified by previous research have been used, among other things, as a basis for a questionnaire survey conducted at two secondary schools in Sweden. The main result of the study is that the secondary school economists´ perceive that the auditor has a high status, which indicates that the audit occupation is classified as a profession. The study´s result cannot demonstrate that secondary school economists´ consider themselves share characteristics with the traditional auditor stereotype. Finally, the study cannot demonstrate that secondary school economists who have someone in their vicinity who works as an auditor have the intention to become an auditor.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra hur fyra professionella inom olika människovårdande yrkesgrupper uppfattar sina möjligheter att uppmärksamma och hjälpa barn som upplever föräldrars konflikter med anledning av separation. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod genom att intervjua en: skolkurator, skolpsykolog, samordnare och familjerättssekreterare. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är professionsteori med begreppen jurisdiktion och handlingsutrymme samt nyinstitutionell teori inbegripande begreppet organisatoriskt fält. Utifrån dessa teorier och begrepp har vi undersökt och jämfört hur en skolkurator, en skolpsykolog, en samordnare och en familjerättssekreterare enskilt och i jämförelse med varandra beskriver sitt arbeta, om problematiken framkommer i yrkesgruppernas arbete samt hur de arbetar i möten med barn. Alla informanter beskriver att barn kan må dåligt av föräldrars konflikt med anledning av separation. I vissa fall, och i olika utsträckning kan detta komma till uttryck i mötet med de professionella i studien. De uttryck hos barnen som lyfts fram i studien är dåligt mående, beteendeproblem, koncentrationssvårigheter och försämrade skolprestationer. Representanterna från de olika professionerna har olika förutsättningar att hjälpa dessa barn beroende på deras olika utgångspunkter och arbetsuppgifter / The purpose of this qualitative study is to examine and compare how professionals in four groups in Human Services perceive their possibilities to see, understand and help children who experience parental conflicts due to separation. A qualitative method has been used, where the selection of participants was made through appropriate sampling. The theoretical basis applied involves professional theory with the concepts jurisdiction and scope for action, as well as new institutional theory including the concept organizational field. Based on these theories and concepts we have examined and compared how the professionals from four occuapational groups; school counselor, school psychologist, coordinator and secretary of family law, individually and in comparison with each other, describe their work with this type of problems and how they act in meetings with children. The results show that the professionals have the experience that children may feel bad about the conflict between their parents in connection with separation. In some cases, and to a varying extent, this may be expressed in meetings with the professional groups in the study. The reactions of the children highlighted in the study are bad mood, behavioral problems, difficulty to concentrate and deteriorating school performance. The professionals from the different professional groups, depending on their jurisdiction and scope for action, have different abilities to help the children showing these reactions.

The purpose of this study was to examine the school counsellors and social service workers experience of how the child psychiatry manage their authority in the collaboration concerning children with mental health problems. The study was conducted using qualitative interviews with school counsellors, social service workers and one former employee of the Swedish child psychiatric care. Our results are divided into two themes: Collaboration and distribution of responsibility and Children who fall between the cracks. Examples of groups of children who according to our study are at risk of falling between the cracks are those who apart from mental issues have substance abuse issues or social issues, those whose parents are in a child custody dispute, children who are acting out and children with self-harm issues. The study also reveals that it's easier for children whose parents are active and knowledgeable to get help from the child psychiatric care and that it's a requirement for both parents and children to be highly motivated.There are established social hierarchs between agencies who partake in collaboration regarding children with mental illness. The child psychiatry have a higher status than the social services and the school and therefore greater power to steer the collaboration in a way that benefits the organisations own interests. The structure of the Swedish child psychiatric care is founded in a way that benefits the sorting of clients through the requirement of diagnoses and the will to sort out the psychic problems from the social.Our conclusions with the study is the way that children with mental illness are categorized and where the child is referred is mainly because of a broad conception that Abbott (1981) could describe where the mental issues are considered as "pure" and the social issues are considered "impure".

Inledning: Författarna har under sina fältdagar i utbildningen uppmärksammat att det finns olika åsikter och tankar om specialpedagogens uppdrag i verksamheterna bland pedagogerna. Spe­cialpedagogens uppdrag styrs på olika sätt beroende på ledning och vilka befogenheter speci­alpedagogen har i verksamheterna. Syfte: Att öka kunskapen om pedagogers syn på det spe­cialpedagogiska uppdraget samt hur det kan påverka specialpedagogens roll i en verksamhet. Metod: Vid ett tillfälle träffades fyra pedagoger i en fokusgrupp där deltagarna fick diskutera ett antal bilder med påståenden utifrån den specialpedagogiska examensordningen. En rektor och två specialpedagoger besvarade en enkät med samma tolv påståenden som fokusgruppen samt med några öppna frågor. Resultat: Det skiljde sig i pedagogernas diskussioner om speci­alpedagogens uppdrag beroende på om det diskuterades utifrån vad det står i examensord­ningen eller om det var utifrån pedagogernas önskan. Handledningssamtal var ofta i fokus samt hur handledningssamtal påverkade pedagogernas arbete. Pedagogerna ville ha specialpeda­gogens kunskap och tar upp att det är viktigt med ett bra samarbete mellan professionerna. Skolutveckling diskuterades mest i fokusgruppen när det var utifrån examensordningen. Synen på det specialpedagogiska uppdraget behöver utvecklas i verksamheten menar rektorn. Slut­sats: Pedagogerna uttrycker att specialpedagogerna är viktiga i verksamheten samtidigt som det finns en osäkerhet och otydlighet i det specialpedagogiska uppdraget. / Introduction: The authors have noted during their field days in the education that there are different opinions and thoughts about the special educator's assignments in the activities of the educators. The Special Education Officer's assignments are governed differently depending on management and the powers of the Special Pedagogue in the activities. Aims: To raise aware­ness of educators' views on the special education assignment and how it may affect the role of the Special Educator in an activity. Method: At one time, four educators met in a focus group where the participants were allowed to discuss a number of pictures with claims based on the special education degree scheme. A principal and two special educators answered a quest­ionnaire with the same twelve statements as the focus group and with some open questions. Result: It was different in the pedagogues discussions about the special educator's as­signments, depending on whether it was discussed based on the degree program or whether it was the wish of the educators. Tutorials were often in focus and how tutoring conversations influenced the teachers' work. The educators wanted the specialist teacher's knowledge and stated that it is important to have good cooperation between the professions. School develop­ment was discussed most in the focus group when it was based on the degree scheme. The view of the special education mission needs to be developed in the activities, says the director. Conclusion: Educators express that the special educators are important in the activities while there is uncertainty and ambiguity in the special education mission.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadsdomar och vårdnadsutredningar från tingsrätt och familjerätt där beslut och förslag till beslut inte är lika. Studien ämnar undersöka på vilket sätt domaren/domarna (juristen) anser sig ha ett bättre beslut i vårdnadsmålen jämfört med familjerättssekreterarens (socionomens) och hur detta kan avläsas i de domar där de två professionerna inte tycker lika. Är det rena juridiska felbedömningar som familjerättssekreteraren har gjort eller är det andra rekvisit och tolkningar som förekommer? Har en domare bättre kunskap att bedöma barns bästa än familjerättssekreteraren? Hur utmärker sig de två professionerna i det skrivna språket kring sitt egna handlingsutrymme? Studien har analyserat domar och vårdnadsutredningar med diskursanalys som metod för att belysa den professionsproblematik som studien syftar till att undersöka. Tre olika vårdnadsfall med tingsrättsdomar och vårdnadsutredningar har granskats. I ett fall finns även en hovrättsdom. De slutsatser som kommer fram i jämförelserna av empirin är att det råder en starkare självsäkerhet hos juristen i handlingsutrymmet kring att utföra sin profession, jämfört med socionomen. Det skrivna språket behandlas på olika sätt och med olika grader av självförtroende och säkerhet i påståenden, beroende på profession. / The aim of this study is to analyse the child custody enquiry with the custody judgements form the family law department and the court when the proposition for resolution and the decision is not concistent. The study aim to examine in what way the judge (lawyer) consider themselves to have a better decision in the family cases than the family law caseworker (the social worker) when the two professions do not agree. Is it the judicial intepretation done by the family law caseworker that is wrong, or is it the necessary prerequisite and other legal opinions which occours in the texts? Does the judge have better knowledge to assess the best interests of children than the family law caseworker? How do the two professions in the written language distinguish themselves about their own space of action? The study has analyzed judgments and custody enquires with discourse analysis as a method of highlighting the professional problem that the study aims to investigate. Three different custody enquires with district court cases have been examined. In one case there is also a judgement from the court of appeal. The conclusions that emerge in the comparisons of the material are that there is greater self-assurance of the lawyer in the action room in pursuit of his or her profession, in comparison with the social worker. The written language is treated in different ways and with different degrees of self-esteem and security in claims, depending on the profession.

Uppsatsen undersöker vilken inställning gymnasielärare har till ämnet idrott och hälsa. Tanken om detta har skapats från de historier som författaren har tagit del av, där lärare i ämnet idrott och hälsa har berättat hur andra lärare har haft en problematisk syn på ämnet och behandlat det därefter. För att få svar på ifall inställningen går att hitta på flera gymnasier, så används semi-strukturerade intervjuer som metod. Urvalet består av gymnasielärare på svenska gymnasieskolor som också utgör en heterogen grupp; det vill säga att där blandas ålder, kön, yrkeserfarenhet, ämnen de undervisar och är utbildade i samt vilken skola de tillhör. Svaren från intervjuerna presenteras i en resultatdel, och resultaten visar att majoriteten av de intervjuade, men även andra personer, verkar ha en problematisk syn på ämnet idrott och hälsa. I analysdelen så används professionsteorin, elevers syn, idrottsämnets historia samt läroplaner för att tolka resultatet. Slutsatsen är att skälen till en problematisk syn på ämnet kan vara en bristfällig förståelse för ämnets innehåll, en fördom från de gamla kursplanerna som inte har uppdaterats med innehållet i dagens kursplaner eller en oförståelse för att se praktisk erfarenhets hemhörighet i professionen.

The aim of this study was to investigate the background to the introducing of professional certification among medical health care social workers and to investigate how social workers and union representatives discusses about the meaning of the certificate. As for today hospital social workers are the only profession in the health care context who are not authorized which sometimes affects them and their profession in a negative way in their daily work. Lawmakers finds lack of authorization a risk factor for the patient safety. Three social workers and two union representatives have been interviewed and the result has been analyzed with professional theory and related concepts. The informants believes that the authorization will increase the power of the social workers in the medical context including having stronger autonomy and higher status. But the study have also discovered some eventual negative consequences such as hierarchization among social workers and challenges attracting enough students to study another year if higher salary will not be guaranteed. / Syftet med uppsatsen var att undersöka bakgrunden till beslutet att införa yrkeslegitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård samt att undersöka hur kuratorer och fackliga representanter resonerar kring innebörden av denna yrkeslegitimation. Kuratorerna är idag den enda yrkesgruppen inom hälso- och sjukvård som saknar legitimation vilket emellanåt påverkar kuratorerna i sin profession negativt i deras dagliga arbete. Beslutsfattare menar att avsaknad av legitimation utgör en patientsäkerhetsrisk. Tre kuratorer och två fackföreningsrepresentanter har intervjuats och resultatet har analyserats utifrån professionsteori och tillhörande begreppsapparat. Informanterna tror att legitimation kommer att ge gruppen ökade befogenheter, högre autonomi och status men studiens resultat har även visat att yrkeslegitimation kan innebära eventuella negativa konsekvenser som hierarkisering inom socionomgruppen och kompetensförsörjningsproblem i form av att få studenter att studera ett extra år om detta inte lönar sig ekonomiskt.

Problemdiskussion: Digitaliseringen är en process som påverkar stora delar av samhället. Tidigare studier har påvisat att digitaliseringen har lett till förändringar av olika professioner, vilka kan beskrivas som yrkesgrupper som uppfyller vissa kriterier. Då revisorer kan betecknas som en profession, kan en undersökning av revisorers upplevelser av digitaliseringen bidra till en förståelse kring hur revisorsprofessionen har påverkats av digitaliseringen. Syfte: Uppsatsens syfte är att bidra med en fördjupad förståelse kring digitaliseringens påverkan på revisorsprofessionen. Metod: Forskningsansatsen som tillämpas är deduktiv, där den teoretiska referensramen ligger till grund för den empiri som samlas in. En kvalitativ studie genomförs genom att intervjua och observera revisorer, för att få en bild av deras upplevelser av digitaliseringen. Slutsats: Studien visar att digitaliseringen på flera olika sätt har påverkat revisorsprofessionen. Kunskapen som krävs har ökat och delvis blivit av annan typ än tidigare, genom ett skifte från kunskaper inom redovisning till dataanalys, vilket tyder på en förstärkning av professionen. Autonomin har till stor del minskat, genom exempelvis fler regler, även om vissa aspekter av den kan sägas ha ökat. Professionens språk har förstärkts genom ökad användning av befintliga begrepp och utökats med nya begrepp kopplade till de digitala verktygen, vilket bidrar till att stärka medlemmarnas gemensamma identitet. Slutligen har de digitala verktygen lett till att arbetet enklare kan presenteras för kunderna, samtidigt som dataanalyser ger kunderna ett högre mervärde, vilket har förstärkt känslan av att det finns ett förtroende hos kunderna. Dock kan en del av förtroendet egentligen ha tilldelats tekniken. Hos övriga delar av samhället kan förtroendet sägas vara ganska oförändrat och i stället bero på uppkomna revisionsskandaler. / Problem: Digitization is a process which affects large parts of society. Previous studies have shown that digitization has led to changes in different professions, which can be described as occupational groups which meet certain criteria. Since auditors can be denoted as a profession, a study of auditors' experiences of digitization can contribute to an understanding of how the auditor profession has been affected by digitization. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to a deepened understanding about digitization's effects on the auditor profession. Method: The research approach being applied is deductive, in which the theoretical frame of reference forms the basis for the collected empirics. A qualitative study is carried through by interviewing and observing auditors, to get a picture of their experiences of digitization. Conclusion: The study shows that digitization has affected auditors as a profession in several different ways. The needed knowledge has increased and partly become of a different kind than before, by a change from knowledge in accounting to data analysis, which indicates a reinforcement of the profession. The autonomy has to a large extent decreased, by for example more rules, even if certain aspects of it can be said to have increased. The profession's language has been reinforced by increased use of existing notions and expanded with new notions related to the digital tools, which contributes to strengthening the members' common identity. Lastly, digital tools have made it easier to present the work to the clients, while data analyses have given clients a higher added value, which has strengthened the feeling that there is a position of trust towards the clients. However, parts of the position of trust could in reality have been assigned to the technology. Among other parts of society, the trust can be said to be quite unaltered and instead be dependent on arisen auditing scandals.

Titel: Nya utbildningskrav – Hur påverkas rekryteringen? En kvalitativ studie omde nya utbildningskravens påverkan på rekryteringen av revisorer Författare: Emelie Eriksson, Paulina Frykholm och Oscar Hermodsson Handledare: Linus Axén och Rickard Wilhelmsson Nyckelord: Revisor, professionsteori, revisorsutbildning, revisionskvalité, kompetens,rekrytering, revisorsteam Bakgrund: I takt med omvärldsförändringar som globalisering, teknisk utveckling och nya regler för finansiell och icke-finansiell rapportering, står den traditionella revisorsrollen inför en förändring och revisionsbranschen behöver anpassas utefter detta. Den 1 juli 2018 ändrade Revisorsinspektionen utbildningskraven för att bli auktoriserad revisor. De nya utbildningskraven innebar att från tidigare omfatta totalt åtta år med akademisk och praktiskutbildning, till de nuvarande kraven på sex år med akademisk och praktisk utbildning. Man tar även bort kravet att man ska ha en kandidatexamen inom huvudområdet företagsekonomi. Med de nya kraven kan huvudområdet vara inom valfritt ämne men behöver innehålla vissa obligatoriska områden. De sänkta kraven har lett till reaktioner från olika håll. Exempelvis menas det att de sänkta utbildningskraven kan gynna revisorsbranschen på kort sikt, men att det finns en risk att revisionens kontrollfunktion och förtroendet för branschen försvagas. Dessutom menas det att de nya utbildningskraven påverkar revisorernas professionella karaktär och yrkets status kan riskera att försämras liksom revisionskvaliteten. Å andra sidan argumenteras det för att det ger en bredare bas för rekrytering då framtidens revisorer kan behöva kompetenser som tidigare saknats samt att attraktionskraften till yrket kan öka. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur rekryteringen av revisorer påverkats av denya utbildningskraven utifrån aspekterna utbildning, kompetens och team. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi där semistruktureradeintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Den deduktiva ansatsen tillämpades i första hand med inslag från den induktiva. Slutsats: Uppsatsens resultat visar att de nya utbildningskraven har gjort det enklare att kunna bli auktoriserad revisor utifrån ett akademiskt perspektiv. Likaså påvisas även att revisionsbyråerna har ett större urval av potentiella framtida revisorer som kan rekryteras till byråerna till följd av de nya utbildningskraven där flera utbildningsbakgrunder med olika kompetenser ges möjlighet, vilket anses som positivt enligt respondenterna. Utifrån respondenterna föredras grundläggande kunskaper inom ekonomi ochredovisning då dessa kunskaper utgör en god grund för att lyckas inom yrket. Vidare konstateras det att personliga egenskaper är det som väger tyngst vidrekrytering av revisorer i jämförelse med utbildning och tidigare erfarenheter. Dessutom anses den praktiska utbildningen vara det som väger tyngst för att så småningom bli auktoriserad revisor genom godkänt slutprov.De kompetenser som anses lämpliga för en kandidat beskrivs vara att manhar en god social kompetens och att man har en god analytisk förmåga. / Title: New Education Requirements – How is the Recruitment Affected? A Qualitative Study on the Impact of the New Educational Requirements on the Recruitment of Auditors Authors: Emelie Eriksson, Paulina Frykholm and Oscar Hermodsson Supervisors: Linus Axén and Rickard Wilhelmsson Keywords: Auditor, profession theory, auditor education, audit quality, competence, recruitment, audit teams Introduction: As the world changes in consequences of globalization, technological development and regulations in financial and non-financial reporting, the traditional role of auditor is facing a change and the industry of auditing demands to adapt accordingly. On July 1, 2018, the Swedish Inspectorate of Auditors changed the educational requirements to become an authorized auditor. The new educational requirements implied that from previously including a total of eight years of academic and practical education, to the current requirements of six years of academic and practical education. Also, the requirement to have a bachelor’s degree in the main field of business administration has been removed. With the new requirements, the main field can be in any subject but it demands to contain a certain of mandatory topics. The lowered requirements have led to various reactions from different sides. For example, it is believed that the lowered education requirements may benefit the audit industry in the short term, but there is a risk that the audit’s control function and trust towards the industry will be weakened. In addition, it is believed that the new educational requirements affect the professional character of the auditors as well as the status of the profession are at risk of deteriorating and likewise the audit quality. On the other hand, it is argued that it provides a broader base for recruitment as future auditors may need skills that previously were lacking and the attractiveness of the profession may increase. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether the recruitment of auditors has been affected by the new educational requirements based on the aspects of education, competence and team. Method: The study is based on a qualitative research strategy where semi-structured interviews were used as a data collection method. The deductive approach was primarily applied with elements from the inductive approach. Conclusion: The results of the thesis show that the new educational requirements have made it easier to become an authorized auditor from an academic perspective. Likewise, it is also shown that the audit firms have a larger selection of potential future auditors who can be recruited to the firms as a result of the new educational requirements, where multiple educational backgrounds with different competences are given the opportunity, which is considered as positive according to the respondents. Based on the respondents, basic knowledge in economy and accounting is preferred as this knowledge constitutes a good basis for succeeding in the profession. Furthermore, it is stated that personal characteristics are the single most important factor which matters the most when recruiting junior auditors in comparison to education and previous work experience. In addition, the practical training is considered to be the most important factor to become an authorized auditor by passing the final exam. The competences that are considered as suitable for a candidate are described as having good social skills as well as having good analytical skills.