Global ETD Search

11	Etik och juridik kring läkarassisteratdöende i Sverige Haikola, Jesper, Sligman, Lars January 2023 (has links) Bakgrund:Det finns två dominerande modeller av dödshjälp i världen idag: Benelux-modellen därläkaren aktivt utför dödshjälp och Oregon-modellen där dödshjälp utförs med hjälp avläkarassisterat döende. I Sverige är det inte en juridiskt straffbar handling att assistera vidsjälvmord, dock skulle detta för en läkare med sannolikhet leda till att läkarlegitimationenfråntas då det ej är förenligt med den vedertagna läkaretiken i Sverige Syfte: Att identifiera och analysera de etiska principer, juridiska regler och den praxis i Sverige somgäller i relation till den form av dödshjälp som kallas läkarassisterat döende. Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod där vi samlat in relevanta data för vår frågeställning.Vi använder oss av hermeneutik som forskningsmodell för att analysera och tolka denna data. Resultat: De etiska principerna har en central roll i diskussionen kring dödshjälp. Den bristandelagstiftningen kring ämnet har medfört att läkarnas etiska praxis fått bli den främsta rättsligavägledningen vid bedömning av åtgärder i samband med fall gällande dödshjälp i Sverige. Iden svenska debatten framförs argument både för och emot dödshjälp där de etiskavärderingarna återspeglas genom de framförda argumenten. Slutsats: Många av de konsekvensetiska argumenten i debatten, kan nu besvaras empiriskt tack vareevidens från Oregon. Trots detta återstår ett flertal värdeargument som inte kan besvarasgenom empiriska metoder. En utredning bör tillsättas, främst då det behövs en ändradinriktning på de normer kring den administrativa reglering om läkaretisk praxis då vi redanidag utför åtgärder som påskyndar döden. Assisterat döende Sverige Läkaretiken Medicinsk rättspraxis. Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
12	I svallvågorna av förändrad rättspraxis och Försäkringskassans tolkning och tillämpning av den : LSS-handläggarnas syn på dess konsekvenser i deras yrkesutövning och för brukare / In the waves of changed precedents and the Swedish Insurance Agency´s interpretation and application of it : LSS-administrators views on the consequences in their work and for users Holm, Rebecca, Arvedal, Sara January 2018 (has links) Studien syftar till att undersöka erfarenheter som handläggare av personlig assistans har av att arbeta i en kontext som är föränderlig till följd av rättspraxis och Försäkringskassans tolkning och tillämpning av den. Studien syftar även till att undersöka de konsekvenser som detta medför för LSS-handläggarna i deras yrkesutövning och vilka konsekvenser som de anser att det fått för brukarna. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Den teoretiska ansatsen har bestått av Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme och Andrew Jametons koncept om etisk stress. En bearbetning av empirin har genomförts i enlighet med tematisk analys. Olika krav och svårigheter har uppstått för LSS-handläggarna i deras yrkesutövning, såsom konflikt mellan deras professionella värderingar och den institutionella kontexten och att kunna bemöta brukare i oro och kris. Handläggarna är genomgående kritiska till Försäkringskassans restriktiva och detaljstyrda tolkning och tillämpning av den rättspraxis som ska vara styrande för dem båda. Vissa grupper av brukare har som konsekvens av förändrad rättspraxis och Försäkringskassans tolkning och tillämpning av den i stort sett uteslutits från rätten till personlig assistans. I diskussionen förs resonemang om LSS-handläggarnas yrkeskompetens, deras handlingsutrymme och etisk stress samt detaljstyrningens påverkan och konsekvenser för brukarna. / The purpose of the following study is to investigate the experiences that social workers have of working in a context that is changing with precedents and the Swedish social insurance agency's, Försäkringskassan’s, interpretation and application of them. The purpose is further to explore the consequences this has for LSS-administrators in their work and for their clients. In order to achieve this aim semi structured interviews has been used as a data collection method. The theoretical approach consists of Michael Lipsky's theory of grassroots bureaucrats and discretion as well as Andrew Jameton's concept of moral distress. The data has been processed in accordance of thematic analysis. Difficulties has emerged for LSS-administrators in their work, such as conflict between their professional values and the institutional context and meeting most anxious clients in crisis. The LSS-administrators are critical of Försäkringskassan’s restrictive and detailed interpretation and application of precedents. Some groups of clients have as a consequence of changed jurisprudence and Försäkringskassan’s interpretation and application of it more or less been excluded from the right to personal assistance. We discuss the LSS-administrators professional competence, their discretion and ethical stress as well as the consequences detailed interpretation has for the clients. Social workers disability discresion moral distress personal assistant precedent theme identification LSS-handläggare handlingsutrymme etisk stress assistansersättning personlig assistans rättspraxis tematisk analys Social Work Socialt arbete
13	Lojalitetsplikten i Omsättningsmålet / The duty of loyalty in Omsättningsmålet Hodzic, Lejla, Moosawi, Elaha January 2022 (has links) Med utgångspunkt i avtalslagens ålder med dess snäva och ofta svårtolkade bestämmelser, har det utifrån rättspraxis att utläsa, uppdagats ett behov av vedertagna rättsprinciper för att tolka avtal och i viss mån även fylla ut dem. Rättsprinciperna uttrycker sig i olika former varav lojalitetsplikten ligger till grund för en stor del av de underförstådda förpliktelserna som kan uppkomma i ett avtalsförhållande. Lojalitetspliktens innebörd i avtalsförhållanden är att tillvarata motpartens intressen såväl som sina egna. Syftet med denna princip är i synnerhet att skydda den eventuellt underställda parten i ett avtalsförhållande. Mot bakgrund av det tunt reglerade rättsområdet som avtalslagen tillhör, förekommer således utrymme för respektive part att agera otillbörligt och illojalt. Denna otillbörlighet kan till följd av de förevarande rättsprinciperna orättfärdigas. Följaktligen fyller lojalitetsplikten, jämte andra rättsprinciper, en väsentlig funktion för att upprätthålla rättvisa avtal och skydda avtalsparterna mot att utnyttjas. Det är emellertid viktigt att väga lojalitetsplikten mot att tillvarata sina egna intressen i ett avtalsförhållande. Tillvaratagandet av det egna intresset sker i enlighet med den så kallade vigilansprincipen. Denna princip upprätthålls genom ett aktsamt och omsorgsfullt beteende under kontraktets giltighet men även under ett prekontraktuellt förhållande. Vid oaktsamhet anses en part inte längre lika skyddsvärd som vid ett agerande i linje med vigilansprincipen. Principen antyder att part inte kan presumera en rättighet på grund av sin underlägsna ställning jämte motparten och kan därför anses utgöra en motpol till lojalitetsplikten. I Högsta domstolens prejudikat benämnt Omsättningsmålet, behandlas lojalitetsplikten i kommersiella avtalsförhållanden där Högsta domstolen fastställer att situationsbundna omständigheter ligger till grund för tillämpningen av lojalitetsplikten. Detta innebär en svårighet för fastställandet av lojalitetspliktens omfattning. Prejudikatet lämnar utrymme för diskussion om hur Högsta domstolens resonemang och avgörande kan komma att påverka affärskulturen och transaktionskostnaderna i samband med att kommersiella avtal sluts. avtal avtalslagen affärsrätt kommersiell avtalsrätt avtalsförhållande lojalitet lojalitetsplikt lojalitetsprincip vigilans vigilansprincip rättsprincip prejudikat rättspraxis praxis omsättning HD högsta domstolen omsättningsmålet ränteskruven kravmjölken leksaksaffären i Vimmerby överförmyndaren avtalsrätt Law and Society Juridik och samhälle
14	"... men allra viktigast är det att vara metaforisk." : En analys av metaforer i rättstillämpningen Norell, Rebecca January 2017 (has links) No description available. legal rhetoric metaphor metaphors legal metaphors advocacy human rights constitutional law metaphorical concepts retorik juridik metaforer metafor rättspraxis domstol lag HD Högsta domstolen konceptuella metaforer metaforteorier juridiska metaforer mänskliga rättigheter konstitutionell rätt EKMR regeringsformen processtrategi juridisk retorik genus judiciale Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
15	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) <p>Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?</p><p>Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.</p><p>Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.</p><p>Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.</p><p>EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.</p><p>I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.</p><p>En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas.</p><p>Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder.</p> FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt
16	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter? Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet. Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori. Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN. EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare. I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen. En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas. Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder. FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt

Page generated in 0.0329 seconds