The gender pay gap has been a hot topic during the last decade and legislation regarding pay equity is increasing in Europe. Continuous work with gender pay equity is essential to avoid costly consequences. There are methods today to find unsubstantiated pay differences, but how could one predict the cost of fixing the pay gap? How can the one predict the cost of making an unequal pay structure equal? How may pay equity methods be explained to people not well-versed in mathematical reasoning? To investigate these questions, the study uses literature, simulations in Python, and a workshop to gather empirical data. Simulation is used to analyse different methods of closing the gender pay gap. The workshop was held at the pay equity SaaS company Pihr. Results suggest several methods to close the gender pay gap that vary in cost and perceived fairness. One can never be absolutely certain of the presence or absenceof gender discrimination, but one can make well-informed estimates using different methods of analysis. The results also suggest that pay equity methods should be explained using informal, non-mathematical words, with examples connected to real-world scenarios in a familiar context for the learner. / Lönegapet mellan män och kvinnor har senaste årtiondet varit ett omdiskuterat ämne och juridiska krav om jämställda löner har blivit alltmer förekommandei Europa. Att kontinuerligt arbeta för mer jämställda löner mellan könen är avgörande för att undvika kostsamma konsekvenser. Det finns idag metoder för att hitta osakliga löneskillnader, men hur kan kostnaden att lösa löneskillnaderna estimeras? Hur kan kostnaden att göra en ojämställd lönestruktur jämställd uppskattas? Hur kan metoder för att stänga lönegapet förklaras för människor utan erfarenhet av matematiska resonemang? För att undersöka dessa frågor samlar studien empirisk data från litteratur, simulationer i Python ochen workshop. Simulation används för att analysera olika metoder för att stänga lönegapet mellan könen. En workshop kom att göras på SaaS-bolaget Pihr somär verksamma inom området. Resultaten föreslår ett flertal metoder att använda för att stänga lönegapet, med varierande kostnad och upplevd rättvisa. Det går aldrig att vara fullständigt säker om könsdiskriminering förekommer eller ej. Däremot är det möjligt att göra välgrundade estimeringar med hjälp av olika analysmetoder. Studiens resultat antyder också att metoder för att stänga lönegapet bör förklaras med ett informellt och icke-matematiskt språk, samt inkludera verklighetsbaserade exempel i en bekant kontext för mottagaren.

Purpose/Aim: The purpose of this study is to understand the meaning of global responsibility and toxicwaste control. The Basel Convention is the UN's international regulations on the import, export andtransport of hazardous waste. According to the Basel Convention, the export of electronic waste todeveloping countries is fully legal if the recipient country has given approval in writing. Is there a linkbetween toxic colonialism, global responsibility, justice and human rights?Material/Method: A qualitative case study of what delegates from three African countries think abouttoxic colonialism and global responsibility.Main results: The essay gives an explanation of the concept of toxic colonialism in relation to the BaselConvention and the Ban Amendment, from three African UN delegates, furthermore an analysis of theimportance it can have on global responsibility, justice and views on human rights.The essay results show that the Ban Amendment of the Basel Convention is in line with Rawl'sdifference principle and the principle of freedom and would contribute to increased justice on electronicwaste coding if the amendment goes through and is used in symbiosis with human rights: UDHRArticle 25 and ICESCR Article 12.1-2.

This study analyzes article 12 of the International Covenant on economic, social and cultural rights. The “right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health”.This article is analyzed in the context of herd immunity and mandatory vaccination. The analysis has been conducted through critical discourse analysis and analyzed through the terms of fairness, morality and obligations in former research at issue.The aim of this paper is to shed light on the flaws of article 12 which fails in its purpose to protect every human being, especially the most vulnerable. This may happen when individuals are allowed to act according to their own personal interests in ways that can negatively affect the public health especially for those who cannot be vaccinated.It is established by law that no one can be forced to get vaccinated. This paper analyzes if there are other incentives to motivate people to get vaccinated to protect others.Through a fairness perspective, it is argued that the individual should get vaccinated to protect others. This can help to protect those individuals who cannot get vaccinated. Those who have the capacity have a duty to do more. The effort of getting vaccinated is minimal and the resulting herd immunity means that even those who are not vaccinated are protected from infection. There are several studies that proves that individuals are more inclined to contribute to the common good if it is done with fairness and equality.Morality as a concept lacks a common or universal definition. Therefore, morality cannot be used as a reason or a motive.The “right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health” is protected by article 12. This paper argues that those who cannot get immunized through vaccination are not included in this protection. The same article also protects the individual’s right to make their own decision regarding their immunity. The decision of abstaining vaccination when otherwise able to get immunized can mean life or death for those that do not have the option to get vaccinated. The consequence of individual decision-making becomes unclear. The state, as the party responsible to uphold the covenant, cannot protect the most vulnerable since the right to bodily integrity weighs heavier than the common good. When more people choose not to get vaccinated the most vulnerable are less protected from disease and infection. The unprotected cannot claim accountability from the state. The outdated covenant protects only some of the people, not all of them as it is supposed to do. Especially the most vulnerable.

Whether mentally ill individuals have the right to receive euthanasia is a controversial issue and today it looks different in different countries regarding how legislation relates to this. In this essay I will present philosophical arguments for and against euthanasia for individuals suffering psychologically. Based on the philosophical arguments, I will examine how and when a psychologically suffering individual can be morally entitled to euthanasia in a modern society. In this essay I will suggest that, based on the arguments, there are cases where it is morally justified within a modern society to perform euthanasia on a psychologically suffering individual who autonomously requests to end their suffering. / Huruvida psykiskt lidande individer har rätt till att få dödshjälp är en kontroversiell fråga och idag ser det olika ut i olika länder gällande hur lagstiftningar förhåller sig till detta. I den här uppsatsen kommer jag att presentera filosofiska argument för och emot dödshjälp för individer som lider psykiskt. Jag kommer utifrån dessa filosofiska argument att undersöka hur och när en psykiskt lidande individ kan vara moraliskt berättigad till dödshjälp i ett modernt samhälle. I uppsatsen kommer jag att driva tesen att det, utifrån argumenten, finns fall där det är moraliskt rättfärdigat inom ett modernt samhälle att utföra dödshjälp på en psykiskt lidande individ som autonomt begär att få sitt lidande avslutat.

I dagens samhällsplanering prioriteras den ekonomiska och ekologiska hållbarheten ofta mer än social hållbarhet. Det som inte lyfts i samma utsträckning i dagens diskurs är de sociala värdena i området, exempelvis  kulturen, människors sociala förmågor  och områdets identitet. Tidigare studier har visat att större uppmärksamhet under planeringsarbetet av ett bostadsområde bör läggas vid sociala värden såsom social integration och systemintegration. Systemintegration, som även kallas för den hårda integrationen, innebär att förhålla sig till de samhälleliga strukturerna , alltså arbete, lagar och regler. Den sociala integrationen, även benämnt den mjuka integrationen, representerar relationerna  medborgare emellan. Aspekter som  social samvaro, trygghet, välbefinnande och integration är grundläggande förutsättningar för en god livskvalitet. I denna studien har social hållbarhet i privata och kommunala bostadsföretag studerats. Syftet med uppsatsen var att identifiera och beskriva olikheter och likheter med det arbete och de processer hos MKB och Stena fastigheter gör och använder för att aktivt bidra till ökad social hållbarhet. Syftet var också att identifiera hur mål och syfte skiljer sig åt hos de olika aktörerna i deras arbete med social hållbarhet. Grunden i studien har främst bestått av en analys av bostadsföretagens relevanta dokument och kvalitativa intervjuer som stärker förståelsen kring arbetet med social hållbarhet. Resultatet visade att det privata och det kommunala fastighetsbolaget samarbetar och har likvärdiga mål och syfte. Både MKB och Stena fastigheter ägnar mycket tid och energi åt särskilda projekt för olika målgrupper, till exempel ett projekt som arbetar för skolor genom läxhjälp och erbjudandet av sommarjobb. Detta ger möjligheter för unga att arbeta i olika former av förvärvsarbete. Ett särskilt välfungerande arbete med social hållbarhet är det lokala arbetet  ute i bostadsområden, alltså att finnas på plats och åtgärda de dagliga behov som hyresgäster har. / In today's community planning, economic and ecological sustainability is often given priority over social sustainability. What is not highlighted to the same extent in today's discourse is the social values ​​in the area, i.e. the culture, people's social values ​​and the area's identity. Previous studies have shown that greater attention during the planning work of a residential area should be given to social values ​​such as social integration and system integration. System integration, which is also called hard integration, means complying with the general regulations, i.e. work, laws and regulations. Social integration, also called soft integration, represents the relational among citizens. Aspects such as security, well-being and integration are basic prerequisites for a good quality of life. The study has studied social sustainability in private and municipal housing companies. The purpose of the thesis was to identify and describe differences and similarities with the work and processes at MKB and Stena fastigheter do and use to actively contribute to increased social sustainability. The purpose was also to identify how goals and purpose differ among the various actors in their work with social sustainability. The basis of the study consisted mainly of an analysis of housing companies' documents and qualitative interviews that strengthened the understanding of the work with social sustainability. The results showed that the private and the municipal real estate company cooperate and have equal goals and purpose. Both MKB and Stena fastigheter devote a lot of time and energy to special projects for different target groups, for example a project that works for schools through homework help and the offer of summer jobs. This provides opportunities for young people to work in various forms of gainful employment. A particularly well-functioning work with social sustainability is the local work out in residential areas, i.e. being on site and addressing the daily needs of tenants.

Forskning har framhävt problematiken som kan uppstå när tillgången och kvaliteten på grönytor intill bostadsområdet inte anpassats efter medborgarnas behov. Om användarens intressen och värderingar kring vad som anses vara en kvalitativ grönyta förbises, kan många hälsoaspekter kopplade till vistelsen bland grönytor försummas. För att stadsplanerare ska kunna avgöra vilka kvalitativa aspekter som intressegrupper värderar har medborgardialoger blivit ett användbart verktyg. Dessvärre upplever inte alla medborgare sig som delaktiga i planeringen.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medborgare i Malmös delområden Herrgården, Kronprinsen och Bellevue upplever tillgången och kvaliteten på grönytor utifrån ett rättviseperspektiv. Uppsatsen ämnar även undersöka om upplevelsen av delaktighet och inflytande skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper i förhållande till planeringen av grönyta och i så fall varför? Det teoretiska ramverket utgår från den rumsliga rättvisan och miljörättvisan. Metoderna som används är en demografisk undersökning av delområdena, en enkätundersökning om malmöbornas värderingar av grönytor samt intervjuer med medborgare och tjänsteperson om kvalitativa grönytor. Resultatet indikerar att upplevelsen av tillgång och kvalitet på grönytor skiljer sig åt mellan de olika delområdena. Även upplevelsen av delaktighet och inflytande i planeringen av grönytor skiljer sig åt mellan olika socioekonomiska grupper på grund av förväntan, medvetenhet, inkomst och kunskap. / Research has highlighted the problems that can arise when the availability and quality of green spaces next to the residential area have not been adapted to the needs of citizens. If the user's interests and values of what is considered a qualitative green space are overlooked, many health aspects linked to the usage of green spaces can be neglected. For city planners to be able to determine which qualitative aspects interest groups value, citizen dialogues have become a useful tool. Unfortunately, not all citizens feel involved in the planning. The purpose of the thesis is to investigate how citizens in Malmö's sub-areas Herrgården, Kronprinsen, and Bellevue experience the availability and quality of green spaces from a justice perspective. The thesis also intends to investigate whether the experience of participation and influence differs between different socio-economic groups in relation to the planning of green space and if so, why? The theoretical framework is based on spatial justice and environmental justice. The methods used are demographic surveys of the sub-areas, a survey of Malmö residents' values ​​of green spaces and interviews with citizens, and an official survey about qualitative green spaces. The results indicate that the experience of access and quality of green areas differs between the different sub-areas. The experience of participation and influence in the planning of green spaces also differs between different socio-economic groups due to expectation, awareness, income, and knowledge.

Equal and fair grading is crucial for the grading system to be perceived as legitimate by society and for the selection to higher education to be legally secure for the student. In a grading system where the teacher has a high degree of autonomy in the grading process, demands are placed on the teacher's integrity and professionalism. This systematic literature study examines which assessment and grading practices can strengthen equal and fair grading, and which difficulties may arise in the tension between the student's legal security and the teacher's professionalism. The study is based on an organizational justice theory with three different perspectives: distributive justice, procedural justice, and interpersonal justice. The main result of the study is that relational and caring assessment and grading practices, a collective interpretation of the grading criteria at national level, and high validity and reliability in the assessment method are strengthening for equal and fair grading. In addition, difficulties arise regarding teachers' assessment and grading practices when the teacher's role as grader is questioned, and the grading process is influenced by internal or external factors. This has consequences for the student's legal security since the teacher's professional judgment stands as the sole guardian of maintaining it. The conclusion is that grading systems that aspire to be equal and fair need principles for how the balance between individual and impartial assessments should be applied.

Denna avhandling hade två syften. 1. Att i ett organisations-, professions- och pedagogiskt samverkansperspektiv studera några förskollärares möjligheter och hinder för utvecklingen av en genusmedveten pedagogik. 2. Att bedriva kvalita-tiv forskning utifrån antaganden om forskning för social rättvisa, som ett bidrag till metodologiutveckling. Följande frågeställningar belyste dessa syften: Hur skapar förskollärare utrymme för reflektion och kunskapsprocesser över tid; vil-ka individuella och kollektiva handlingar utför förskollärare över tid; vilka bi-drag till verksamhetsutveckling kan en studie av detta slag göra? Med feminis-tisk pragmatism som vetenskapsteoretisk grund tillämpades feministisk aktions-forskning som satte förskollärarnas frågeställningar i centrum. Under tre års tid ägde regelbundna träffar rum för gemensamma reflektioner, utvärderingar och planeringar av pedagogiska handlingar. Enskilda och gruppintervjuer, deltagande observationer samt en stor mängd mejl-, telefon- och brevutbyten kompletterade datainsamlingen. Den analytiska forskningsberättelsen växte fram under åter-koppling till förskollärares handlingar och i ljuset av förskollärares diffusa pro-fessionstillhörighet. Handlingarna tolkades utifrån de i feministisk aktionsforsk-ningsmetodologi inneboende principerna vad, vem och kritiska händelser över tid. Organisations- och professionsteoretiska analyser visade att förskollärarnas handlingar varken erkändes som professionella av den kommunala arbetsgivaren eller föräldrarna. Förskollärarnas behov av professionell erkänsla var stort, men när den uteblev, visade sig det långsiktiga utvecklingsarbetet vara av stort värde, därför att förskollärarna lyckades åstadkomma pedagogiskt sett meningsfulla förändringar, vilket understryker den temporala aspekten av organisatoriska för-ändringar underifrån. Förskollärarnas kollektiva handlingar började rota sig i en gemensam värdegrund. Formen av utvecklingsarbetet - att samarbeta med en al-lierad utifrån - var avgörande för skapandet av utrymme för reflektion och kol-lektiva handlingar. Kollektiva handlingar möjliggjordes i hög utsträckning tack vare enskilda deltagares mod att bryta tystnader om orättvisor i den egna verk-samheten. En slutsats är att det är möjligt att åstadkomma organisatoriska för-ändringar över tid genom en radikal öppenhet för agency. Transformativa kun-skapsprocesser kan åstadkommas om erbjudanden till ett genuint deltagande i ett förändringsarbete lämnas och mottas. Genom en problematisering av termer som handling, deltagande, emancipation, social rättvisa och kunskap gjordes ett me-todologiskt bidrag till feministisk aktionsforskning. / This doctoral thesis had two purposes. 1. To study some preschool teachers’ possibilities to develop a gender aware pedagogy by applying theories of organisation, profession and collaboration. 2. To do qualitative research by drawing on principles of research for social justice, as a contribution to the development of methodology in feminist educational action research. The following research questions helped elucidate these purposes: How do preschool teachers create space for reflection and knowledge processes over time? What individual and collective actions do preschool teachers take over time? How can this study contribute to organisational development? Feminist pragmatism served as the philosophical underpinning for feminist action research (FAR) as a methodology and method. The preschool teachers were regarded as agents for change in their own pedagogic and organisational practices. Over a three-year period meetings were conducted on a regular basis. One-on-one interviews, group interviews, numerous emails, telephone calls and some observations completed the data collection. The analytical research narrative emerged by linking the preschool teachers’ actions to their ambiguous professional status. Actions were interpreted by applying the principles inherent in FAR, what, who and critical incidents over time. The absence of professional recognition from the municipal employer and parents for the preschool teachers was evident. Since the preschool teachers needed professional recognition, they experienced the collaborative nature of this study of great value as it conferred legitimacy for their professional development. There emerged meaningful pedagogic change over time, which emphasised the temporal aspect of organisational change from the bottom up. Collective actions began to take root in a shared value system. The design of the project – to collaborate with an outside ally – was decisive in regard to creating space for reflection and collective actions. Collective actions were possible due to the courage of individual participants who dared break silences surrounding organisational injustices. In conclusion, it can be stated that organisational change over time is indeed possible by practising radical openness for agency. Transformative knowledge processes can be achieved provided that genuine offers of participation are issued and well received. By elaborating on terms such as action, participation, emancipation, social justice and knowledge, a methodological contribution could be made to feminist action research.

Breathing is not a common subject in feminist studies. Breathing Matters introduces this phenomenon as a forceful potentiality for feminist intersectional theories, politics, and social and environmental justice. By analyzing the material and discursive as well as the natural and cultural enactments of breath in black lung disease, phone sex work, and anxieties and panic attacks, Breathing Matters proposes a nonuniversalizing and politicized understanding of embodiment. In this approach, human bodies are onceptualized as agential actors of intersectional politics. Magdalena Górska argues that struggles for breath and for breathable lives are matters of differential forms of political practices in which vulnerable and quotidian corpomaterial and corpo-affective actions are constitutive of politics. Set in the context of feminist poststructuralist and new materialist and postconstructionist debates, Breathing Matters offers a discussion of human embodiment and agency reconfigured in a posthumanist manner. Its interdisciplinary analytical practice demonstrates that breathing is a phenomenon that is important to study from scientific, medical, political, environmental and social perspectives. / Andning är inte ett vanligt förekommande ämne inom feministiska studier. Breathing Matters introducerar detta fenomen som har en potential för feministiska intersektionella teorier, politik, social rättvisa och klimaträttvisa. Genom analyser av materiella, diskursiva, naturliga och kulturella dimensioner av andningens formationer, i sjukdomen pneumokonios, telefonsexarbete samt ångest och panikattacker, föreslår Breathing Matters en icke-universialiserande och politiserad förståelse av förkroppsligande. Genom denna ansats konceptualiseras mänskliga kroppar som agentiella aktörer i en intersektionell politik. Magdalena Górska argumenterar att kampen för att andas och för andningsbara liv är ett angeläget ämne för differentiella former av politisk praktik. Denna sårbara och vardagliga praktik som både består av kroppsmateriella och kroppsaffektiva handlingar konstituerar politik. Placerad i en kontext av feminist poststrukturalistisk, nymaterialistisk och postkonstruktivistisk debatt erbjuder Breathing Matters en diskussion kring mänskligt förkroppsligande och agentskap som är omkonfigurerad på ett posthumanistiskt sätt. Den tvärvetenskapliga analytiska praktiken visar att andning är ett fenomen som är viktigt att studera från vetenskapliga, medicinska, politiska, miljömässiga och sociala perspektiv.

This bachelor thesis engages in a quest to understand the concepts of necessity and grace in Simone Weils thinking. The question in play, in which many more questions lie hidden, reads as follows: How does Weil understand the operations of grace in relation to the ”blind necessity” of the natural world, and what are the philosophical implications of this concept of grace? What are, for instance, given her understanding of the world as God’s creation, the metaphysical grounds for a basic human activitiy such as thinking or reflexion? A reading of Simone Weils works on necessity, grace, affliction and attention is contrasted with her thoughts on science, method and truth. The concept of necessity is compared to the one of Spinoza, especially on the subject of how the good or the just relates to the true and the necessary: it shows there are interesting similarities and illuminating differences between the two philosophers’ lines of thought. Here, the concept of attention becomes central to the image: the idea of a cultivated mode of reception of the world and of the Other. Attention is analogously understood as a method of prayer and a cultivated ethical attitude towards other human beings – and an ideal scientific state of mind. In the final chapter of the analytic part of the composition, Weils concept of grace is investigated in regard to concepts of thinking and understanding. Here, Leibniz idea of the divine world and the divine mind plays a concise but important role on the matter of a tentative metaphysical grounding of thinking as such – how this can be thought and how it reflects and deepens Simone Weils metaphysics, especially her understanding of the highest states of insight into the nature of the world as partly a work of divine grace. In the last chapter Walter Benjamins vision of the coming philosophy as a consolidation between Immanuel Kants transcendental philosophy and religious experience – and religious thought – show the way for further investigation into the field, a field that the thesis has outlined at the same time as it has attempted to answer some specific questions that seems to be the most urgent ones.