No description available.

No description available.

No description available.

Studien syftar till att undersöka hur och varför lärare i årskurs F-3 använder högläsning som ett pedagogiskt verktyg för att främja läsningens roll i de tidiga skolåren. Genom intervjuer och observationer analyseras lärarnas föreställningar om högläsningens syften och tillvägagångssätt, samt eventuella utmaningar för dess effektivitet som pedagogiskt verktyg. Studien är grundad i det teoretiska konceptet Pedagogical Content Knowledge (PCK) och använder en fenomenografisk metod. Undersökningen fokuserar på två lärares arbete och deras föreställningar om högläsning. Resultaten visar att en stor del av lärarnas arbetsmetoder vid högläsningssessioner fokuserar på att skapa en interaktiv läsmiljö där elevernas engagemang och delaktighet prioriteras. Hur ofta och vilka didaktiska strategier lärarna tillämpar vid högläsningssessioner varierar beroende på deras individuella tillvägagångssätt och mål med läsundervisningen. En av lärarna använde en mer aktiv och direkt metodik medan den andra tenderade att skapa en avslappnad miljö för eleverna. Resultaten visade även att lärarnas arbetsmetoder överensstämmer väl med rekommendationerna från tidigare forskning. Slutligen visar resultaten att det inte verkar finnas en universell metod för högläsning, utan att lärarna anpassar sina tillvägagångssätt efter elevernas behov och klassens dynamik. Både öppna och stängda frågor används, och valet av strategi verkar bero på lärarnas egna uppfattningar om syftet med högläsningen och deras specifika undervisningsmål.

Det här examensarbete handlar om multimodal högläsning i förskolan. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur några förskollärare använder sig av olika modaliteter under högläsning för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studien utgick från en kvalitativ studie där en semistrukturerad intervju användes som metod för att samla in data och ljudinspelning användes för att dokumentera data. Åtta förskollärare som arbetar med både flerspråkiga - och enspråkliga barn intervjuades för att samla in data. Informanternas svar analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. Socialsemiotik och det sociokulturella perspektivet var teoritiska utgångspunkter i denna studie.  I resultatet framkommer att olika modaliteter som innefattar boksamtal och kroppsspråk, tecken, TAKK, gester, konkreta material, handdockor, bilder, Polyglutt och även sång, musik och ramsor används av förskollärare när de högläser för barnen. Resultatet visar också att användningen av olika modaliteter under högläsningen stimulerar flerspråkiga barn att utveckla sitt ordförråd, våga uttrycka sig och berätta om sina tankar. Det främjar även deras förståelse kring bokens och berättelsernas innehåll. Enligt resultaten utgör förskollärares förhållningssätt och hela arbetslagets engagemang och deltagande betydelsefulla faktorer för att bedriva en multimodal högläsning i förskolan. Att förskollärare får tid och möjligheter att planera och organisera läsmiljöer är också viktiga förutsättningar för att kunna kombinera högläsningen med multimodala metoder. Ett tematiskt arbete skapar också variationer och underlättar för att arbeta multimodalt. I slutsatsen visar det att multimodal högläsning främjar flerspråkiga barns språkutveckling på olika sätt. Det kan fånga barnens intresse och uppmärksamhet samt engagemang. Dessutom stimulerar det barnens förståelse och ordförråd. / This thesis is about multimodal reading aloud in preschool. The purpose ofthis study is to create an understanding of how some preschool teachers usedifferent modalities during read-aloud to stimulate multilingual children'slanguage development. The study was based on a qualitative study wherea semi-structured interview was used as a method to collect data and audiorecording was used to document the data. Eight preschool teachers whowork with both multilingual and monolingual children were interviewed tocollect the data. The informants' answers were then analyzed through aqualitative content analysis. Social semiotics and the socioculturalperspective were theoretical starting points for this study.The result shows that different modalities that include book talks and bodylanguage, signs, TAKK, gestures, concrete materials, hand puppets,pictures, Polyglutt application and song, music and rhymes are used bypreschool teachers when they read aloud to the children. The results alsoshow that by using different modalities during read-aloud, it stimulatesmultilingual children to develop their vocabulary, dare to expressthemselves and share their thoughts. It also stimulates their understandingof the content of the book and the stories. According to the results, thepreschool teachers' approach and the entire work team's commitment andparticipation are important factors for conducting a multimodal read-aloudin preschool. It is also important that preschool teachers have time andconditions to plan and organize the reading environments in order to beable to combine read-aloud with multimodal methods. A thematic workalso creates variations and facilitates multimodal work. In conclusion, thestudy show that multimodal reading aloud stimulates multilingualchildren's language development in different ways. It can capture thechildren's interest and attention as well as engagement. In addition, itstimulates children's understanding and vocabulary.

The purpose of our study is to investigate how teachers perceive the importance of motivation for students’ reading acquisition and how they can work to strengthen motivation in their teaching. We conducted a qualitative interview study to address our research questions. In our interview study, ten practicing teachers from six different schools, teaching Swedish subject in grades one to three, participated in semi-structured interviews. The interviews took place at the teachers’ workplaces and were recorded and transcribed. Subsequently, the given responses were analysed and synthesized. The results reveal that motivation is perceived as an inner drive and a significant component for students’ reading acquisition. Additionally, the result indicates that students’ motivation, according to teachers, can be influenced by both positive and negative factors. Examples of influencing factors include reading role models, varied teaching methods, appropriate book levels, and students’ perceived sense of obligation to read. Furthermore, the results highlights that teachers can influence students’ motivation by utilizing methods such as read-aloud sessions or digital tools in their teaching. Moreover, the result undercover the importance of motivation for students’ reading, particularly for those with reading difficulties. / Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare ser på motivationens betydelse för elevers läsinlärning och hur de i sin undervisning kan arbeta för att stärka motivationen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie för att få svar på våra frågeställningar. I vår intervjustudie har tio verksamma lärare vid sex olika skolor, som undervisar inom svenskämnet i årskurserna 1–3, medverkat i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på lärarnas arbetsplatser och varje intervju spelades in och transkriberades. Därefter analyserades de givna svaren och sammanställdes.  Resultatet synliggör att motivation och läsmotivation uppfattas som en inre drivkraft och en betydelsefull komponent för elevers läsinlärning. Utöver det visar resultatet också att elevers motivation enligt lärare kan influeras av såväl positiva som negativa faktorer. Exempel på faktorer som påverkar är läsande förebilder, varierade arbetssätt, rätt nivå på böcker samt elevers upplevda känsla av att vara tvungen att läsa. Resultatet har också synliggjort att lärare kan vara med och påverka elevers motivation genom att nyttja exempelvis högläsning eller digitala verktyg i undervisningen. Vidare visar resultatet att motivationen har stor betydelse för elevers läsinlärning och är extra viktig för elever med lässvårigheter.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur analog och digital högläsning används i förskolans verksamhet.. Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet är sociokulturellt perspektiv. För att genomföra studien valdes semistrukturerade intervjuer som metod där åtta pedagoger från en kommun i Mellansverige deltog. Studiens resultat visar att högläsning är en vanligt förekommande aktivitet och pedagogerna använder sig av både analog och digital högläsning i förskolans verksamhet. De båda metoderna kan inte likställas utan fyller olika syften och användningsområden i förskolans verksamhet. Pedagogerna anser att den analoga högläsningen bidrar till en mer följsam och inlevelserik högläsning som inkluderar fler stimulerande boksamtal och bidrar till en större delaktighet i barngruppen. Pedagogerna anser att den digitala högläsningen erbjuder ett stort utbud av inlästa, bläddringsbara e-böcker som är en tillgång i förskolan vid tillfällen då personalen själva inte har möjlighet att genomföra högläsningen eller vid tillfällen av stora barngrupper. Den digitala högläsningen används även för modersmålsutveckling hos flerspråkiga barn, då bilderboksapplikationerna erbjuder många böcker inlästa på olika språk. Det högläsningsmetoderna har gemensamt är att de skapar mångsidiga förutsättningar som syftar till att stimulera barnens språkliga utveckling samt väcka deras egna läsintresse genom att de bidrar till en stimulerande och språkrik miljö på förskolorna. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how analogueand digital reading aloud is used in the preschool ́s operations. The theoreticalstarting point in the degree project in a socio-cultural perspective. To carry outthe study, semi-structured interviews were chosen as the method in which eighteducators from a municipality in Central Sweden participated. The results ofthe study show that read aloud is a common activity and the pedagogues useboth analogue and digital read aloud in the activities of the preschool. The twomethods cannot be equated but serve different purposes and areas of use in thepreschool ́s operations. The educators believe that the analogue read aloudcontributes to a more compliant and empathetic read aloud that includes morestimulating book conversations and contributes to greater participations in thechildren ́s group. The pedagogues believe that the digital read aloud offers alarge selection of loaded, browsable e-books which are an asset in thepreschool on occasions when staff themselves do not have the opportunity tocarry out the reading aloud or on occasions of large groups of children. Thedigital read aloud is also used for mother tongue development in multilingualchildren, as the picture book applications offer many books read in differentlanguages. What the read aloud methods have in common is that they createversatile conditions that aim to stimulate the children linguistic developmentand awaken their own interest in reading by the fact that they contributes to astimulating and language-rich environment at the preschools.

Reading and especially the practice of reading aloud are crucial elements in the education of children’s earlier years. Amounts of previously conducted research is tackling reoccurring problems around reading and literacy, but just relatively few relate their work to the practice of reading aloud in the classroom setting.  This study is hereby focusing on reading aloud in the context of the large classroom and examining question types of observed conversations. By taking three different student and teacher groups (years 1, 2 and 3) into account, the small-scale study attempts to answer concerns on how, where and about what these conversations are taking place. With a backdrop on related research, the study makes use of three different researchers as a framework to respond to this. Because the narrow scale of the study it can’t be seen as representative as such, but provides suggestions for further reflections.

In an inner-city elementary school, students continue to lag in reading proficiency, and implementation of research-based, district-mandated teaching strategies is not well understood. The purpose of this case study was to explore teachers' perceptions of mandated, read-aloud expository text strategies in K-2 classrooms. The conceptual framework was Vygotsky's social constructivism model of learning, which envisions students learning by interacting with teachers and peers, in this case, using read-aloud strategies, until they become autonomous, expository readers. The research questions focused on benefits and challenges of the implementation of read-aloud expository text by K-2 teachers who were given a 5-year mandate by the school to use strategies of scaffolding, graphic organizers, think-alouds, and text talk. Data were gathered from 5 teachers who volunteered to participate and were trained in the strategies. Data collection included individual interviews, collaborating interviews, reflective journals, and field notes. Open coding and thematic analysis identified 6 themes of teacher perceptions, including benefits, situational strategies, and explanations for use, challenges, support, and implementation. Throughout the data collection process, teachers suggested the use of Text Talk Kit materials. These kits, in use by other districts, may be beneficial to all teachers and may lead to social change by allowing teachers to access materials to better instruct all struggling readers, a benefit across all curricular areas and for all students.

The purpose of this study is to examine teachers implementation of read-alouds in preschool and how it affects the read-aloud experience. In order to examine this, I have based this study on a framing of questions that are being answered by a combined method out of observations of the read-aloud experiences and interviews with teachers about read-aloud implementation at their work place. Results from the observations and interviews have together been analysed to perceive the teachers implementation of read-alouds in preschool and how it affects the experience.  Previous research emphasizes that teachers should be well-read about the implementation of read-alouds and how it should look like in order to be a rewarding experience for children. The results of the study show that teachers work with read-alouds has a significant impact on how this moment is shaped. Knowledge and commitment are important aspects for a rewarding read-aloud experience, as this i crucial in order to capture the children´s attention and interest. / Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers arbete med högläsning i förskolan påverkar hur stunden för högläsning utformar sig. För att närmare undersöka detta har jag formulerat några frågeställningar som besvaras genom kombinerad metod av observation av högläsningsstunder samt intervjuer med pedagoger om deras arbetssätt med högläsning. Resultat från både observationer och intervjuer har tillsammans analyserats för att se hur pedagogers arbete med högläsning i förskolan påverkar stunden för högläsning. Tidigare forskning lyfter att pedagoger bör vara pålästa kring hur arbetet med högläsning ska gå till för att det ska vara givande för barnen. Undersökningens resultat visade att pedagogers arbete med högläsning har stor betydelse för hur denna stund utformar sig. Kunskap och engagemang är viktiga aspekter för att det ska bli en givande högläsning då detta är avgörande för att kunna fånga barnens uppmärksamhet och intresse.