In this thesis, I do a reparative reading of contemporary Swedish comics, that uses feminine signifiers, both in their imagery and writing. A crucial point of departure, in this thesis, is how literature can ”do” theory and be seen as a way of creating knowledge. I explore what the comics does to me, as a reader, and how. I experiment with the form and style of academic writing in order to clearly define my position and situate the production of knowledge. By focusing on the affects and nourishment, that the comics contain, I try to imagine a feminist other, with the help of my figuration: Nietzsche Minaj, and my imaginary utopian place: ”mitt flick(tionella) rum”. I conclude, that the comics both reproduce and transform feminine signifiers, while challenging the idea of dichotomies, in the spirit of gurlesque theory.

Denna studie behandlar monsterkroppar i HBO:s tv-serie True Blood (2008 – 2014) och deras tillblivelse samt orientering utifrån skevhet, performativ materia och temporalitet. Med utgångspunkt i Sara Ahmeds queera fenomenologi analyseras empirin genom en queer och reparativ läsning i syfte att studera huruvida True Blood som tv-serie kan ha emancipatorisk och subversiv potential. Studiens empiriska omfång utgörs av sju sända säsonger av True Blood, innehållandes totalt åttio avsnitt, och som urval har primärt tre kvinnliga karaktärer följts. Dessa tre karaktärer definieras ha monsterkroppar utifrån den normativa människokroppen. I analysen diskuteras, förutom de tre valda karaktärerna, även andra monsterkroppar. Slutsatsen är att True Blood som text utmanar och ifrågasätter, genom sina monsterkroppar, normativa föreställningar och räta linjer och därmed anses ha emancipatorisk och subversiv potential.

Arbetet använder sig av en rättspolitisk metod med fokus på rationalitet, empirism och pragmatism. Slutsatsen som dras i arbetet är att det finns ett tomrum mellan lagstiftarens mål bakom sexualbrotten och medlet för uppnå det genom den konventionella straffrättsprocessen. Tomrummet består dels av att straffrättsprocessen till fullo inte kan omfatta målet, dels att majoriteten av offer som anmäler våldtäkt idag nekas en rättsprocess, och slutligen att en friande våldtäktsdom ändå kan anses innebära att en konflikt återstår. Konflikten som återstår i majoriteten av fallen är mellan den misstänktes upplevelse av ömsesidigt samlag och offrets upplevelse av en kränkning av dennes sexuella självbestämmanderätt och integritet. I detta tomrum diskuteras möjligheten till en påbyggnad av det konventionella i form av innovativa rättsprocesser med större fokus på offret istället för förövaren. En process som söker att reparera offrets upplevda negativa konsekvenser samt tillfredsställa offrets behov av rättvisa, utan att hota straffrättsprocessens funktioner i form av straff, rättssäkerhet och brottsbekämpning. Arbetet nyanserar också bilden av vad en våldtäkt kan omfatta, vem förövaren är och offrens intressen.  Ett praktiskt exempel från Danmark tas upp där medling för våldtäkt idag används som ett sätt att hantera detta tomrum. Arbetet avslutas med att diskutera vägar framåt för att hantera sexualbrottsproblematiken på ett mer innovativt sätt.

Victim offender mediation is practiced to less extent in Sweden despite the method being a statutory municipal obligation. Recommendations from the existing research is to investigate the identified problems of mediation. In the first part of this qualitative study an integrative literature study has been applied to existing research on the experiences of professional mediators. The second part of the study is conducted through interviews with politicians with emphasis on the fact that a statutory municipal method is used to less extent while the nation is calling for crime prevention. The results are subsequently analyzed from organizational theory and new public management theory. The results show that there are uncertainties about the mediator's position in the legal system, indicating a discrepancy between the legislature´s intention and the social regulation and the practical activities, thus indicating existing exclusion processes within the mediation system. The results of the study also show that the legislation needs to be modified as to meet the need of social work with youth offenders. The increased debate regarding juvenile delinquency and the demand of punitive policies has created a polarization in society where the attitudes and knowledge of victim offender mediation as a method are disparate thus creating the paradox of calling out for new methods contrary using existing ones that are evaluated, implemented and legislated, such as victim offender mediation.

Sedan år 2008 har alla kommuner i Sverige skyldighet att tillämpa Lag om medling med anledning av brott, 2002:445 i samband med en ung lagöverträdare. Bakgrunden till arbetet är att det fanns en önskan om att belysa medling och utvärdera insatsen som bedrivs i samverkan mellan medlingsverksamheten, Polis- och Åklagarmyndigheten, Socialtjänsten, Kriminalvården och domstolens beaktning av detta. Medling som insats grundar sig i teorin om reparativ rättvisa med fokus på att reparera skadan mellan gärningsperson och brottsutsatt. Syftet med föreliggande studie är att utvärdera medverkande aktörers upplevelser av medlingsprocessen i Malmö stad och vilka utvecklingsmöjligheter som identifieras i relation till det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Studien förväntas bidra med utvärderingsunderlag och fördjupad kunskap om medling som brottsförebyggande och trygghetsskapande insats. Materialet har bestått av nio kvalitativa intervjuer med samtliga sex deltagande aktörer i medlingsprocessen. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats genom tematisk analys. Resultatet som identifierades var att medling i Malmö stad till stor grad fungerar bra, men att det finns utvecklingsmöjligheter som kan förbättra insatsens framgång. Bland annat genom en tydlig ansvarsfördelning, ökad tillfrågan, ökad kvalitet och antal uppföljningar. Medverkande aktörer har betonat att medling kan, om det genomförs på rätt sätt bidra med stora vinster för brottsutsatt och gärningsperson. Studiens resultat kan nyttjas av samtliga aktörer för möjligheten att vidareutveckla insatsen i Malmö stad, men även för andra kommuner att ta del av i sitt arbete med medling. I nuläget saknas dagsaktuella effektutvärderingar av insatsen som kan tillämpas på dagens samhälle, såväl som en kvalificerad processutvärdering som kan följa upp alla de 15 steg som ingår i en kvalificerad uppföljning, vilket är en rekommendation för framtida forskning. / Since the year of 2008 every municipality of Sweden has a responsibility to apply the Law of mediation regarding crime, 2002:445 associated with juvenile delinquents. The background to this paper is established with a desire to shed light on mediation and to evaluate the effort conducted in collaboration between the mediation activity, police authority, prosecutors office, social services, prison service and is considered by the court. Mediation as effort is based upon the theory of restorative justice, focusing on repairing the damage between the victim and perpetrator. The purpose of this study is to evaluate the participating actors' experiences of the mediation process in Malmö and what developmental opportunities are identified in relation to the crime preventive and security-creating efforts. The study intends to contribute with evaluation data and in depth knowledge regarding mediation as a crime preventive and security-creating effort. The data consisted of nine qualitative interviews, including the six participating actors in the mediation process. The interviews were transcribed and then analyzed through a thematic analysis. The results identified that mediation in Malmö to a large extent works well. However, developmental improvements were detected to improve the efforts' success through a distinct division of responsibilities, increased questioning, the quality and quantity of follow-ups. The participating actors emphasized that mediation can contribute with profits for the victim and perpetrator. The results of the study can be used by all actors in the mediation process to further develop the effort in Malmö. Nevertheless, other municipalities can make use of this paper in their work regarding mediation. Currently, there are no effect evaluations on mediation that can be applied on today’s society, as well as qualified process evaluations with a follow up on all the 15 steps in the qualified follow-up, which is a recommendation for future research.

Selma Lagerlöf (1858-1940) is one of Sweden’s most well-known and prominent authors. The field of research connected to both her personal life and her body of work is certainly immense. However there are still gaps in the research concerning Lagerlöf’s social critique through her literature. Alongside her authorship she was active in the peace- and women’s movement, and particularly so in women’s suffrage. Simultaneously, as the women’s movement gained momentum at the turn of the 20th century, there was a domestic armament in Sweden. It was at this point when Lagerlöf wrote Herr Arne’s Hoard/The Treasure (1903). The purpose of this study is to examine the connections between manliness and violence in Selma Lagerlöf’s Herr Arne’s Hoard/The Treasure. This is achieved by means of reparative reading using gender theory from the Nordic historic masculinity studies. The reparative reading is based on a model of interpretation, first promoted by Eve Kosofsky Sedgwick, and is not about hidden meanings but rather what the text explicitly represents. The analysis shows that the text criticizes a certain fit for military service type of manliness. This particular manliness is characterized by self-interest and vindictiveness, which is tied to an archaic barbarity and social stagnation. At the same time it is connected to positions of power. The analysis also shows, through the critic, a feminine desire for justice, a movement towards change and the subversive potential of sympathy. / Selma Lagerlöf (1858-1940) är en av Sveriges namnkunnigaste och mest prominenta författare. Forskningsfältet kring hennes person och produktion är närmast oöverskådligt. Det finns emellertid fortfarande luckor i forskningen gällande hur samhällskritisk Lagerlöf egentligen var i sitt författarskap. Vid sidan av sitt författarskap var hon också aktiv inom freds- och kvinnorörelsen, i synnerhet i kampen för kvinnlig rösträtt. Samtidigt som kvinnorörelsen tog fart kring sekelskiftet 1900, genomfördes en inhemsk militär upprustning i Sverige. Under denna tidsperiod skriver Lagerlöf berättelsen Herr Arnes penningar (1903). Den här studien undersöker kopplingen mellan manlighet och våld i Selma Lagerlöfs Herr Arnes penningar. Studien genomför en reparativ läsning utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv med teorier hämtade från den nordiska historiska manlighetsforskningen. Den reparativa läsningen är baserad på en tolkningsmodell som först lanserades av Eve Kosofsky Sedgwick och som handlar om att inte se till vad en text döljer utan till vad den vill. Analysen påvisar att texten kritiserar en särskild vapenför manlighet. Denna manlighet karakteriseras av egennytta och hämndbegär, som förbinds med ett arkaiskt barbari och samhällelig stagnation. Samtidigt förbinds det med maktpositioner. Analysen synliggör utifrån kritiken också ett kvinnligt begär efter rättvisa, en rörelse mot förändring och sympatins subversiva potential.

Sweden has an active and growing culture of feminist comic book artists that use comedy as a mean of disseminating political ideas and critic. In this essay I do a reparative reading of Sara Granér’s comic book All I Want for Christmas is planekonomi in order to find out if it advocates alternative orders and/or ways of expression. By exploring what the comic book does to me as a reader and how, using the term ”skev” – a hybrid of queer that examines normativity not strictly tied to sexuality – and gulesque theory – a mix of feminism, cuteness, the grotesque and riot grrrl –, I show that the comic book, through the use of comedy, works as a trojan My Little Pony, reclaiming the girly franchise, while challenging several so-called dichotomies, such as: femininity/masculinity; youth/adult; high art/kitsch. I conclude that the comic book contain feminist figures of resistance, and that it creates affects and nourishment that can be used as a means to imagine a feminist other.

The Fifty Shades-trilogy by E. L. James has become a cultural phenomenon, and is widely debated as such. The main issue of the debate is often concerning the story’s relation to women’s position in society. Common standpoints are that it is either contributing to women’s sexual liberation or that it perpetuates violence against women. The story is also considered to be of poor literary quality. In my thesis, I seek for approaches to understand the story beyond polarisation. I am performing a reparative reading of the first novel of the trilogy, Fifty Shades of Grey, through Michel Foucault’s notions of knowledge, power and pleasure. The purpose is to examine how these work in relation to each other, and how they relate to the presentation of sexuality and subjectivity in the novel. Furthermore, I engage in dialogue with previous research on Fifty Shades in the feminist field. In my analysis, I illustrate how knowledge, power and pleasure are synergetic and under constant negotiation. They are woven together and move between characters, laying the foundation for the subjects and their sexualities. I demonstrate how the power relations operate in multiple directions between Christian, Ana and Ana’s friend Kate, which is something that Ana shows awareness of. Further, I find that a conflict between mind and body occurs. Ana assumes the position of the knowing subject, through which she approaches corporality, and thereby gains new independence. Finally, I reflect on corporality’s intrusion of language in relation to the (de)valuation of the literary quality of the novel. As a question to bring to future studies, I ask whether the reading of Fifty Shades of Grey might be understood as consumption of body rather than consumption of literature, sexism or heteronormativity. / Fifty Shades-trilogin av E. L. James har blivit ett populärkulturellt fenomen som omdebatterats kraftigt. Temat för diskussionerna gäller ofta berättelsens förhållande till kvinnors sociala position i samhället. Vanliga åsikter är att den antingen bidrar till kvinnors sexuella frigörelse eller att den normaliserar våld mot kvinnor. Berättelsen anses även vara litterärt undermålig. I denna uppsats söker jag efter sätt att förstå berättelsen utanför polariseringen.  Jag genomför en reparativ läsning av trilogins första del, Fifty Shades of Grey, genom Michel Foucaults begrepp vetande, makt och njutning. Syftet är att undersöka hur begreppen fungerar i relation till varandra samt hur de förhåller sig till framställningen av sexualitet och subjektivitet i romanen. Jag går även i dialog med tidigare forskning om Fifty Shades i det feministiska fältet.  I min analys belyser jag hur vetande, makt och njutning samverkar med varandra och är under ständig förhandling. De rör sig mellan karaktärerna och vävs ihop till ett nät som lägger grunden för subjekten och sexualiteterna. Jag visar hur maktrelationerna är verksamma åt flera håll mellan Christian, Ana och Anas vän Kate, vilket Ana genom berättelsen också är medveten om. Jag finner även att det uppstår en konflikt mellan sinne och kropp. Ana intar rollen som ett det vetande subjektet. Genom denna roll närmar hon sig kroppsligheten, i vilken hon finner ny självständighet. Avslutningsvis reflekterar jag över kroppslighetens inträngande i språket, i relation till (ned)värderandet av romanens litterära kvalitét. Inför framtida studier ställer jag frågan om läsandet av Fifty Shades of Grey skulle kunna förstås som konsumtion av kropp snarare än som konsumtion av litteratur, sexism eller heteronorm.