Syftet med denna uppsats är att utifrån intervjuer, observationer och en textanalys undersöka språkutveckling och samverkan i förskoleklass och årskurs 1 genom följande forskningsfrågor: Hur ser pedagoger och lärare på förskoleklassens verksamhet och uppdrag utifrån barnets språkutveckling? Hur kan en samverkan påverka kontinuiteten i barnets övergång från förskoleklass? Hur är kontinuitet, samsyn och samverkan framskriven i läroplanens mål och riktlinjer? Resultaten av det empiriska materialet visade att pedagogernas och lärarnas syn på förskoleklassens verksamhet och uppdrag utifrån språkutveckling skiljdes åt på flera sätt. Det saknades en samverkan som bl.a. vid övergången hade kunnat ge pedagoger och lärare en bättre insyn i vad som tidigare gjorts/ska göras gällande elevernas språkutveckling. Då hade det kunnat skapas en kontinuitet där man ser till varje barn och dess förutsättningar och tidigare erfarenheter som på så sätt tas tillvara. Att pedagogerna i förskoleklass kan känna sig osäkra på vad de ska uppnå och att lärarna är stressade på grund av Lgr11, är förståeligt då riktlinjerna i kapitel två inte är tydliga nog med vad pedagogernas uppdrag är och där ett större ansvar läggs på läraren. Min slutsats blir därmed att det inte är utan svårigheter och utmaningar som vi skapar en samverkan mellan två verksamheter, där det finns en samsyn på barnet, dess lärande. Detta kan dels bero på olika föreställningar och attityder, men även på brist av tid och styrning uppifrån. Genom detta arbete är min förhoppning att lyfta frågan om samverkan igen, vars möjligheter vi antagligen redan känner till men som vi behöver bli påminda om. Detta för att vi ska kunna komma fram till ett samarbete där lärandemiljön är anpassad till barnets behov och inte dess ålder, en bro av möjligheter, en samsyn utan några förhinder.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en ökad förståelse för hur socialarbetare, skolpersonal och polis samverkar i brottsförebyggande syfte för barn och ungdomar, i ett särskilt utsatt område i Sverige. Vi ville även undersöka vilka förutsättningar och hinder som fanns i den samverkan. Studien är baserad i ett särskilt utsatt område i Sverige där dessa professioner har en etablerad samverkan för att kunna arbeta brottsförebyggande för barn och ungdomar. Intervjuer har valts som insamlingsmetod samt en tematisk analys för att analysera materialet. En central teori i denna studie är samverkansteori och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och begreppet handlingsutrymme för att analysera hur samverkan utformades mellan aktörerna. Studien har också socialkonstruktionismen som vetenskapsteoretisk utgångspunkt.  Resultatet visade att det krävs en gemensam syn kring samverkansarbetet för att den ska bli gynnsam och effektiv. Flera av intervjupersonerna betonade att samverkan underlättats då det redan finns ett samverkansavtal i staden. De olika professionerna hade likaså en bra kontakt med varandra som gjorde att samverkansarbetet blivit smidigt. Vidare har samverkansarbetet underlättats då socialarbetare och polis delar kontor. Dock kunde omständigheter som organisationskultur göra det svårare för de olika aktörerna att samverka. I dessa fall har en mall som definierar roller och ansvar arbetats fram. Ibland upplevdes det som att det fanns en brist på förståelse och kunskap mellan de yrkesverksamma. Sekretessen var i vissa fall påfrestande, dock fanns det sekretessbrytande bestämmelser i de fall det behövdes som exempelvis en samtyckesblankett.

I byggbranschen består projekt ofta av tillfälliga organisationer. Detta leder till svårigheter med att skapa standarder och goda kommunikationsnätverk. Huruvida kommunikationen och samsynen kan förbättras är alltså ett viktigt ämne som bör adresseras. En förbättring av dessa aspekter medför att effektiviteten och vinstmarginalerna i byggprojekt kan öka. Ett verktyg som används under produktion för att effektivisera och planera är arbetsberedningar. Syftet med denna rapport är att undersöka hur arbetsmetodiken för arbetsberedningar inom byggbranschen ser ut idag, med fokus på hur dessa metoder uppfattas och tillämpas av olika aktörer. Genom att undersöka detta kan värdet och förståelsen av arbetsberedningar främjas. Studien undersöker således hur företag arbetar med arbetsberedningar, olika yrkesgrupper och aktörers inställning till arbetsberedningar och hur samsynen kan förbättras gällande just arbetsberedningar. Undersökningen utfördes genom en fallstudie tillsammans med Skanska Hus Syd AB. Insamlingen av empiri har skett, främst genom en intervjustudie där respondenterna tillhörtolika yrkesgrupper och roller, men även genom observationer. Baserat på den tillgängliga litteraturen är arbetsbetsberedningar ett planeringsverktyg somsyftar till att genomföra arbetsmoment på ett säkert och effektivt sätt. Detta verktyg kräver dock en förståelse och acceptans från alla aktörer inom byggprocessen. Enligt resultaten av studien framgår det att arbetsmetodiken kring arbetsberedningar i deflesta fall går till, övergripande, enligt följande: Arbetsberedningen skapas av underentreprenörer då ett nytt arbetsmoment ska påbörjas. Arbetsberedningen utgår från en mall och ska godkännas av huvudentreprenörensinstallationssamordnare eller BAS-U innan arbetsmomentet tillåts att starta. Vidare förmedlarunderentreprenören arbetsberedningen till yrkesarbetarna som utför arbetet. Ur studien framkom det att uppfattningen kring arbetsberedningar mellan olika yrkesgrupperoch aktörer inom branschen skiljer sig åt. De flesta tycker det är ett bra verktyg men en delanser det vara för tidskrävande. Produktionsledningen anser emellanåt att arbetsberedningarnaär bristfälliga medan yrkesarbetare och underentreprenörer tycker de är för omfattande. Vidare skiljer sig uppfattningen gällande arbetsberedningar något mellan aktörerna kringvarför de görs. I många fall tenderar de att främst bestå av säkerhetsanalyser och riskbedömningar. Slutligen presenteras det några förslag på förbättringsmöjligheter för en ökad samsyn mellanolika aktörer. Här föreslås det bland annat involvering av fler personer vid framtagningen avarbetsberedningar, utbildningar, workshops och tydligare avtal. / Challenges exist within the construction industry in optimizing communication and achieving effective collaboration and consensus within projects. This is due to the frequent involvement of temporary organizations, which make it difficult to establish standards and communication networks. Addressing the improvement of communication and consensus is therefore a crucial subject to explore. One tool used during production to enhance efficiency and planning iswork preparations. The purpose of this study is to investigate the current methodology of work preparations inthe construction industry, with a particular focus on how these methods are perceived and implemented by different stakeholders. The research examines how companies engage withwork preparations, the attitudes of various professional groups towards work preparations, and strategies for improving consensus specifically related to work preparations. According to the results of the study, the methodology for work preparations in most casesfollows the following general procedure: The work preparation is created by subcontractors when a new work task is to be started. The work preparation is based on a template and must be approved by the main contractor's installation coordinator or BAS-U before the work task is allowed to start. Furthermore, the subcontractor conveys the work preparation to the workers who perform the work. The study also revealed that perceptions about work preparations differ between different professional groups in the industry. Most people think it is a good tool, but some consider it too time-consuming. The production management occasionally considers work preparations to be inadequate, while workers and subcontractors think they are too extensive. Furthermore, the perception regarding work preparations differs slightly between the professions as to whythey are made. In many cases, they tend to primarily focus on safety analysis and risk assessment. Finally, some suggestions for improving coherence around work preparations are presented, including: more involvement of more stakeholders, education, workshops, and clearer contracts.

Active modes of transportation, such as cycling and walking, have several positive effects on society, including improved public health, local environment, and climate impact. The design of cycling infrastructure influences people’s choice of using bicycles as a mode of transport, making strategic planning essential. In Sweden, cycling planning involves three key actors: municipalities, regions, and the Swedish Transport Administration (Trafikverket). To achieve local and national goals for increased cycling, effective collaboration is necessary. Traffic planning is complex, with many influencing factors. One critical factor relates to the data and planning information used by stakeholders during the planning process. Through literature reviews, semi-structured interviews, and a web survey, our study mapped out the data and planning information utilized by different actors and identified gaps in planning and prioritizing cycling measures. We also explored municipalities’ attitudes toward increased transparency in data sources and its potential impact on consensus-building in collaborative cycling planning processes. The results indicate that municipalities could utilize data more extensively, and all stakeholders believe that greater transparency would enhance consensus. Accessible and user-friendly data for decision-making and prioritization are essential for effective cycling planning. Additionally, most municipalities express a desire for increased collaboration with other stakeholders early in the planning process. / Aktiva transporter så som cykling och gång har flera positiva effekter för samhället då folkhälsa, närmiljö och klimat påverkas positivt. Hur cykelinfrastrukturen är utformad påverkar om folk väljer cykeln som färdsätt vilket innebär att en strategisk planering är viktig. Cykelplaneringen i Sverige styrs av tre aktörer; kommuner, regioner och Trafikverket. För att uppsatta lokala och nationella mål kring ökad cykling ska uppnås krävs därför en fungerande samverkan. Trafikplaneringen är komplex med många faktorer som påverkar. En av dessa faktorer gäller de underlag som aktörer utgår ifrån i planeringsprocessen. Genom en litteraturgenomgång, semistrukturerade intervjuer och en webbenkät har vi i denna studie gjort en kartläggning av vilka data och andra planeringsunderlag de olika aktörerna använder och saknar vid planering och prioritering av cykelåtgärder. Vi har även undersökt kommunernas attityder till hur de tror att en högre grad av transparens kring dataunderlagen skulle kunna påverkar graden av samsyn i samverkansprocesser gällande cykelplanering. Resultatet visar att kommunerna skulle kunna använda sig av dataunderlag i större utsträckning och att alla aktörer inom cykelplanering tror att ett mer transparent underlag skulle leda till en högre grad av samsyn. Att ha lättillgänglig och användarvänlig data att grunda åtgärder och prioriteringar på är något som efterfrågas av samtliga aktörer inom cykelplaneringen. Flertalet kommuner önskar också mer samverkan med övriga aktörer tidigt i planeringsprocessen.

Building upon the genuine interest regarding consensus about the learning-process, the pur-pose of this study is to examine special teachers´ and teacher-assistants´ vision regarding their teaching in a Swedish upper secondary school for pupils with learning disabilities, focusing on their own priorities within their profession. Based on my own experiences as a teacher-assistant and a special teacher in the Swedish compulsory school and upper secondary school for pupils with learning disabilities,The ambition is to be able to draw conclusions from the study's focus groups and how the pro-fessionals discuss different concepts that form the basis of the present study. My hope is that this study will provide knowledge about these central concepts which are “foundation, collabora-tion, curriculum, consensus, development, learning, independence, relationships, teaching, knowledge, adaptations and care”.In order to get the special teachers´ and teacher assistants´ views on the teaching and what the focus is in the teaching, the focus groups were divided into two groups, one with special teach-ers and one with teacher assistants. The reason for this was to allow the participants to speak freely and discuss based on their own view of their professions in interaction with others in the same situationFrom the data gathered in this study, one can conclude that special teachers and teacher assis-tants work in a sociocultural perspective where interactions between the different parties are seen as the most important aspect within their teaching. The results also show that the school in question has a good integration between the professions. However, the term consensus has proven difficult to interpret in connection to dealing with the students and may be used as a topic for future studies.

This study investigated the relationship between the after-school recreation center and the pupil’s guardians focusing on the nature of their cooperation. The study employed a survey method to elicit opinions and thoughts from both recreational teachers and the guardians.The results from the survey indicate that their agreement between the recreational teachers and the guardians when it comes to the concepts of consensus and collaboration, and the major benefits that the co-operation between the parties brings. Furthermore, the research results indicate that there is a will and an interest from both parties to develop the existing relationship based on the partnership principle despite the challenges and difficulties experienced by the parties. / Den här studien handlar om relationen mellan fritidshemmet och elevens vårdnadshavare, med fokus på samarbete. Studien använde en surveyundersökning för att få fram åsikter och tankar från både fritidshemslärare och vårdnadshavare.Resultaten från undersökningen indikerar på att det finns en samstämmighet mellan fritidshemslärarna och vårdnadshavarna när det gäller begreppen samsyn och samverkan, och de stora fördelarna som samarbetet mellan parterna medför. Vidare indikerar forskningsresultaten på att det finns en vilja och ett intresse från båda parter att utveckla den befintliga relationen baserat på partnerskapsprincipen trots de utmaningar och svårigheter som parterna upplever.

This essay is about treatment in preschool and how important it is that we dare to do different based on each child's needs. I sometimes get the feeling that we educators in preschool, have alittle too much of the idea that the working methods we use should suit all children. Dealing with children and adults differently should be a matter of course, especially when we work inpreschool and school. What I mean by daring to do different, is that we need to have the knowledge to see each individual's needs to be able to respond in a clear way so that everyone is understood. According to the Education Act, we must “take into account the different conditions and needs of all children”(Skolverket 2018, p. 6). Which we do if we do not treat all children in exactly the same way, but dare to use different approaches. My dilemma, which I describe in different situations, is when children receive a treatment that does not benefit them and where we educators do not think about or do not have the knowledge of how we should do. The purpose I have with my essay, is to come up with an approach that we can use in the work team, to help the children who for various reasons "worry" us educators. I have tried to go more in depth in our Curriculum for preschool, to get a clearer view of ourmission. What I see and hear in my business has made me curious about how we interpret it and whether it can be used as an argument for me as a preschool teacher in a work team.  The method I use in my thesis is scientific essay writing, where I will be able to come up with how to understand my dilemma better, to be able to handle it in my future professional life. I do this through reflection with supervisors, course participants, literature and with myself. / Denna uppsats handlar om bemötande i förskolan och hur viktigt det är att vi vågar göra olika utifrån varje barns behov. Jag får ibland känslan av att vi pedagoger i förskolan har lite för mycket av tanken att det arbetssätt som vi använder ska passa alla barn. Att bemöta barn och vuxna olika borde vara en självklarhet, framför allt när vi arbetar inom förskola och skola.  Vad jag menar med att våga göra olika, är att vi behöver ha kunskapen att se varje individs behov för att kunna bemöta på ett tydligt sätt så att alla blir förstådda. Enligt skollagen ska vi ”ta hänsyn till alla barns olika förutsättningar och behov” (Skolverket 2018, s. 6). Vilket vi gör om vi inte bemöter alla barn på exakt samma vis, utan vågar använda olika tillväga gångssätt.  Mitt dilemma som jag beskriver i olika situationer är när barn får ett bemötande som inte gynnar dem och där vi pedagoger inte tänker oss för eller inte har kunskapen om hur vi bör göra. Syftet jag har med min essä, är att få fram ett förhållningssätt som vi kan använda oss avi arbetslaget, för att hjälpa barnen som av olika anledningar ”oroar” oss pedagoger.  Jag har försökt att gå mer på djupet i vår Läroplan för förskolan, för att få en tydligare syn på vårt uppdrag. Det jag ser och hör i min verksamhet har gjort mig nyfiken på hur vi tolkar den och om den går att använda som argument för mig som förskollärare i ett arbetslag. Metoden jag använder mig av i min uppsats är vetenskapligt essäskrivande, där jag ska kunna få fram hur jag ska förstå mitt dilemma bättre, för att kunna hantera det i mitt framtida yrkesliv. Det gör jag genom reflektion med handledare, kursdeltagare, litteratur och med mig själv.

Syfte –Studiens syfte är att utforska Supply Chain Integration (SCI) och undersöka hur leverantörer och företagskunder ser på det. För att uppnå syftet har tre frågeställningar formulerats vilka är:   Vilka principer är viktiga för SCI och hur ser leverantörer och företagskunder på dessa? Vilka utmaningar upplever leverantörer och företagskunder vid integration? Hur vill leverantörer och företagskunder arbeta med integration?   Metod –  För att besvara syftet och frågeställningarna användes en kvalitativ inriktad ansats med ett induktivt tillvägagångsätt som utgår från att analysera en stor mängd teoretiskt och empiriskt utfall om SCI:s principer och utmaningar. Analysen generar sedan resultatet.   Resultat – Studien visar att konceptet SCI måste fastställas och urskilja de viktiga principerna inom ämnet för att kunna verkställa konceptet praktiskt i en verksamhet. Det mest centrala som framgår av resultatet är att kravställandet har en stor påverkan på samarbetet och att företag därför måste ta det i beaktning.   Implikationer – Konceptet SCI är väldigt vagt där många forskare använder sig av äldre källor som än idag är aktuella vilket tyder på att det är ett svårt koncept att fastställa och där ny forskning kommer fram till det som redan fastställts av äldre källor. Den teoretiska implikationen med studien har varit att identifiera de viktiga principerna för SCI som kan sedan förvaltas vidare i senare forskning. Studien bidrar till ökad förståelse för hur en framgångsrik SCI kan uppnås och hur den kan vidareutvecklas till att skapa ett mer verklighetsförankrat koncept. Den empiriska implikationen av studien är att företag bör skapa en mer ökad förståelse för konceptet SCI kring ett ömsesidigt beroendeförhållande.   Begränsningar – Studien har genererat ett resultat som är mer generellt. Anledningen är för att studien riktat sig in på tre fallföretag oberoende bransch och deras perspektiv på SCI och då har  mycket generell information samlats in som leder till det generella resultatet.   Nyckelord – Supply chain integration, Samsyn, Långsiktig relation, Informationsdelning, Makt, Krav. / Purpose – The purpose of this study is to explore the concept, Supply Chain Integration (SCI) based on a buyer-seller perspective. To fulfil the aim, three research questions have been formulated: Which principles are important within the concept of SCI and how does the buyer and seller relate to them? Which challenges does the buyer and seller identify when working with integration? How does the buyer and seller work with integration?   Method –  To fulfil the aim and answer the research questions, a qualitative approach has been adapted to the study with the help of an inductive approach. This means that the results of the theoretical framework and the empirical data have been analyzed based on SCI:s principles and challenges.   Findings – The study shows that the concept must be established and distinguish the important principles within the subject to be able to facilitate the concept practically in a business. The most central part of the results appears to be the requirement settings that have a major impact on the integration. Companies must therefore take this into consideration.   Implications – The concept SCI is very vague because many researchers use older sources that are still up to date. This indicates that it is a difficult concept to determine and where new research shows what has already been established by older sources. The theoretical implication with the study has been to identify the important principles for SCI, which can be further managed in later research. The study contributes to increased understanding of how a successful SCI can be achieved and how it can be further developed to create a more realistic concept. The empirical implication of the study is that companies should create a greater understanding of the concept SCI in order to create an interdependent relationship between a buyer and a seller in a supply chain.   Limitations – The study has generated a more general result. The reason for this is that the study focused on three case companies their perspective on subject SCI. The companies operate in different industries and because of that, very general information has been collected which leads to the general result.   Keywords – Supply chain integration, key principles, consensus, long-term relationship, information sharing, power, requirements.

Studien syftar till att se till relationen mellan samsyn och samstämmighet i lärares bedömningar av läsförståelse. Detta görs genom att se till lärares summativa utlåtande, återkoppling till elever samt lärares attityder mot kollegialt samarbete vid bedömning. Sex lärare har gjort individuella bedömningar av tre elevsvar. Lärarnas summativa utlåtande samt formativ återkoppling jämförs med varandraför att få syn på samsyn och samstämmighet i bedömningsprocessen. Parallellt med lärarnas bedömningar har de fått svara på enkätfrågor om deras samstämmighetsarbete och attityder kring samstämmighet och samsyn. Studien använder sig av bedömning för lärande och bedömning av lärande. I resultatet urskiljs två kluster av lärare där lärare arbetar utifrån förhållningssättet bedömning för lärande och andra lärare utifrån bedömning av lärande. Dessa grupper skiljer sig även åt vad gäller attityd, förhållningssätt samt tillit till den egna bedömningsförmågan. Analysen visar att lärares bedömningskompetens inte avspeglas i den diskrepans som finns mellan deras summativa bedömning och formativ återkoppling. Lärares olika tolkning av styrdokumenten leder till en problematik i den summativa bedömningen. Däremot liknar lärarna formativa återkoppling varandra vilket kan ses som en styrka i lärarna kompetens och deras tilltro till deras egen bedömningsförmåga bör därför stärkas.

Fritidshemmet har enligt tidigare forskning befunnit sig i ett spänningsfält mellan socialpedagogiska och utbildningspedagogiska värden sedan integreringen med skolan på 1990-talet. Mot den bakgrunden är syftet med studien att belysa bilden av fritidshemmets verksamhet som framträder i personalens tal. Frågeställningen som besvaras är: Vilka ideal konstrueras i fritidspersonalens tal om planering av fritidshemmets verksamhet? Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i socialkonstruktionismen och dess syn på hur kunskap och sanningar skapas med hjälp av språket. Det empiriska materialet i form av transkriberade intervjuer med fritidspedagoger och observationer av planeringsmöten med fritidspersonal analyseras med en diskursanalys påverkad av Foucaults teorier. Fyra övergripande ideal identifieras i studien: lärandeidealet, trygghetsidealet, lustidealet och samsynsidealet. Sammantaget visar de identifierade idealen/resultatet på att den bild av fritidshemmets verksamhet som framträder har inneburit en anpassning till det eftersträvade lärandet men att det fortfarande kan sägas befinna sig i spänningsfältet mellan socialpedagogiska och utbildningspedagogiska värden. / According to previous research, the leisure-time center has been in a field of tension between social-pedagogical and educational-pedagogical values since its integration with the school in the 1990s. Against this background, the purpose of the study is to shed light on the image of the leisure-time center that emerges in the staff's language. The question that is answered is: What ideals are constructed in the staff's language about planning the leisure-time center's activities? The study takes its theoretical starting point in social constructionism and its view of how knowledge and truths are created through language. The empirical material consisting of transcribed interviews with teachers in leisure-time center and observations of planning meetings with leisure staff is analyzed using a discourse analysis influenced by Foucault's theories. Four overarching ideals are identified in the study: the learning ideal, the safety ideal, the joy ideal and the consensus ideal. Taken together, the identified ideals/results show that the image of the leisure-time center that emerges has entailed an adaptation to the desired learning, but can still be said to be in the field of tension between social pedagogical and educational pedagogical values. / <p>Bedömande lärare: Charlotte Tullgren</p>