• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 197
  • Tagged with
  • 197
  • 50
  • 38
  • 28
  • 28
  • 25
  • 25
  • 24
  • 24
  • 24
  • 24
  • 23
  • 23
  • 22
  • 22
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Varför ska elever ha slöjd? : Ett trä- och metallslöjdslärarperspektiv

Bondesson, Per January 2009 (has links)
Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på varför trä- och metallslöjdslärare anser att slöjdämnet är viktigt. Andelen obehöriga lärare som undervisar i slöjdämnet är hög; samtidigt som Skolverket (Johansson & Hasselskog, 2005) i en utvärdering av ämnet slöjd har visat på att både elever och föräldrar ansåg att slöjden är rolig men inte nyttig. Om man därtill lägger att slöjdundervisningen är dyr och att många skolor idag har besparingskrav på sig samt ansträngda budgetar, kan man lätt ifrågasätta slöjdens plats på schemat. Därför har jag valt att intervjua verksamma trä- och metallslöjdslärare för att ta reda på deras åsikter kring varför slöjden är viktig och varför elever idag bör undervisas i slöjd. Under intervjuer kommer det fram att lärarna anser att slöjden är viktig och att den kompletterar elevernas övriga undervisning på flera positiva sätt. De framhåller även att slöjden utvecklar elevernas tänkande och ger dem en praktisk handlingsberedskap som de har nytta av både i skolan och i sitt kommande vuxenliv, samtidigt som slöjden värnar om ett kulturarv.
52

Slöjd! Vem bryr sig? : Vem ifrågasätter och försvarar slöjdens existens inom svensk grundskola och på vilka grunder? / Sloyd! Who Cares? : Who questions and defends sloyd within Swedish compulsory school and on what grounds?

Trobäck, Greger January 2016 (has links)
Arbetet strävar efter att klargöra vem som formulerar frågan – varför har vi slöjd i svensk grundskola? och undersöka vilka empiriska evidens som finns till slöjdämnets försvar och ifrågasättande. Är frågan allmänt levande i samhället eller är den ett hjärnspöke skapat av slöjdlärarna själva. Om slöjdlärare felaktigt upplever ämnet motarbetat och ifrågasatt av samhället kan lärarna själva komma att motarbeta ämnets existens, med destruktiva följder för ämnet som möjlig konsekvens. Om samhället och lärarna däremot ställer sig frågan konstruktivt kan den vitalisera slöjdämnets utövande och innebörd. Studien bygger på två undersökningar med kvantitativ ansatts som strävat efter statistiskt jämförbara resultat. Första undersökningen var en webbstudie med fenomenografisk ansats och andra undersökningen var en enkätstudie riktad till slöjdlärare och allmänhet med spridning av randomiserad karaktär. Google-enkätformulär och Google-kalkylark användes för enkät och grafisk presentation. Uppsatsen presenterar sammanfattat teoretiskt bakgrundsmaterial ur rapporter utförda på uppdrag av UNESCO och OECD, vilka visar på estetiska ämnens upplevda förmåga att utveckla studenters lärande i andra ämne genom bl.a. transfereffekter. Rapporterna visar även att dessa upplevda effekter till största del saknar empirisk evidens. För nationellt och direkt slöjdanknutet perspektiv behandlas i uppsatsen fakta ur ämnesutvärderingarna NÄU-13 och NU-03, vilka till del, likt de internationella rapporterna, visar på samma avsaknad av empirisk evidens för estetiska ämnens positiva påverkan på elevernas kunskap och lärande.
53

HÅLLBART SLÖJDANDE! : Slöjdlärares syn på teoretiska kunskaper & praktiska färdigheter för hållbar utveckling

Agnepil, Madeleine, Tälth, Sofia January 2021 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad som avses med hållbarhet och hållbar utveckling i den kommande kursplanen för skolämnet slöjd i grundskolan. Vidare har vi, kopplat till den kommande kursplanen och utifrån ett fokus på hållbar utveckling, velat undersöka vad slöjdlärare i grundskolan anser vara viktigt att eleverna får med sig från slöjdundervisningen. De frågeställningar vi arbetat utifrån är: I en hållbarhetsfokuserad slöjdundervisning, vilka teoretiska slöjdkunskaper och praktiska slöjdfärdigheter anser slöjdlärare att elever bör få med sig från grundskolans skolslöjd? Vilka eventuella hinder eller problem ser slöjdlärare för att undervisa med hållbar utveckling som fokus i sitt ämne? Vi har genomfört en webbenkät i Facebook-forumet Nationellt centrum för slöjdutbildning, riktad till slöjdlärare. Utifrån de 77 svar som inkom visades en stor enhällighet kring vikten av de praktiska slöjdfärdigheter och teoretiska slöjd- kunskaper som lyftes. Gällande slöjdlärarnas åsikter kring eventuella hinder för en slöjdundervisning med ett fokus på hållbar utveckling inkom flera svar, varav de flesta kunde kategoriseras inom ekonomi, tidsbrist samt brist på läromedel och fortbildning på området. Våra resultat har diskuterats med stöd i teori kring miljöpedagogik och vanliga undervisningstraditioner i svensk miljöundervisning. Vi har även lyft kom- plexiteten inom hållbar utveckling som undervisningsområde, dels kopplat till rätt och fel, dels inom vilken form detta kan undervisas. Exempel på framtida forskning kan vara hur slöjdundervisning med ett hållbarhetsfokus kan eller bör utföras i klassrummet.
54

Från slöjdprocess till arbetsprocesser - forskare och slöjdlärares syn på förändringen

Nohlberg Jildenmyr, Annika, Tüll, Anne-Charlotte January 2012 (has links)
I det här examensarbetet har vi velat ta reda på skillnaden mellan slöjdprocessen och arbetsprocesserna, som det numera heter i den nya läroplanen, Lgr11. I stort kan vi tycka att den nya kursplanen i slöjd inte skiljer sig så väldigt mycket från Lpo94, men att fokus har ändrats från att i princip hänga upp hela slöjdens arbete kring slöjdprocessen mot en mer generellt syn på arbete i processform. Vad innebär det? Vi har tagit kontakt med nyckelpersoner som suttit med och formulerat de ursprungliga utkasten till dagens text för kursplanen i slöjd, för ta reda på hur de har tänkt och vad som var deras syfte. I intervjuer med dessa har vi fått en tydligare bild. Men hur tänker då våra kollegor ute i landet som inte har haft möjligheten att prata med dessa nyckelpersoner? Även om underlagen för den enkätundersökning vi har gjort är undermålig till antalet svarande, vilket påverkar validiteten, kan man ändå se en tendens att samma frågor som vi har ställt oss har dykt upp i deras tankar. En av de vanligaste är om det numer är tänkt att slöjden ska bli mer teoretisk i och med att de analytiska och reflekterande förmågorna i större utsträckning lyfta fram i Lgr11. Till följd av detta undrar vi om man som slöjdlärarstudent rustas för att möta det nya förhållningssättet.
55

Elevers dokumentation och reflektion av arbetsprocessen i textilslöjd : Hur visar elever sitt lärande i arbetsprocessen i textilslöjd? / Pupils´documentation and reflection of work in the textile crafts. : How do pupils show their learning in the work process in textile crafts?

Mauritzon, Kristina January 2013 (has links)
Mitt examensarbete har till syfte att undersöka lärares erfarenheter av hur elever dokumenterar och reflekterar över sin arbetsprocess och sitt färdiga slöjdföremål på textilslöjden i grundskolan. Den metod jag valt är den kvalitativa forskningsintervjun med öppna frågor för att få veta hur intervju personerna upplever att elever reflekterar och dokumenterar över sitt arbete. De personer jag valt att intervjua är fyra textilslöjdslärare. Jag har kommit fram till resultatet att de fyra lärarna anser att dokumentation och reflektion är viktigt, de upplever att muntlig reflektion pågår under större delen av lektionen. Undersökningen visar att eleverna dokumenterar i loggbok eller genom skriftliga utvärderingar, där de beskriver arbetsprocessen och visar vad de lärt sig. Lärarna i intervjuerna kommer fram till att den muntliga och skriftliga dokumentationen är lika viktiga för lärandeprocessen.
56

Från goss- och flickslöjd till henslöjd : En studie om hur slöjdämnet kan undervisas som ett sammanhållet ämne / From boys craft and girls craft to combined crafts

Fredriksdotter Salén, Matilda January 2019 (has links)
Syftet med studien är att beskriva hur slöjdämnet kan undervisas som ett sammanhållet ämne. Frågeställningarna är följande:  Hur planerar och genomför lärare sin slöjdundervisning? Vilka möjligheter och hinder beskriver lärare i tillämpningen/undervisningen av slöjd som ett sammanhållet ämne och vilka förutsättningar krävs? För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuer genomfördes med åtta slöjdlärare på sex olika skolor. Studiens resultat visar att det skiljer sig åt i hur slöjdundervisningen organiseras på de olika skolorna. Vilka hinder och utmaningar som lärarna upplever i undervisningen av slöjd som ett sammanhållet ämne varierar även det beroende på vilka förutsättningar som finns på respektive skola. Utmaningar som lärarna belyser är bland annat brist på gemensam planeringstid och salar placerade långt ifrån varandra. Möjligheter med att undervisa slöjd som ett sammanhållet ämne är enligt merparten av lärarna att det underlättar vid bedömning samt ökar likvärdigheten för eleverna vid betygssättning.
57

Att välja slöjdinriktning : Vem eller vad påverkar? / : To choose handicraft

Lyrberg, Anna January 2019 (has links)
Syftet med studien är att öka kunskapen om faktorer som påverkar elevers val av slöjdinriktning där slöjdens historia av att skapa könsmönster efter materialinriktning fungerar som utgångspunkt. För att undersöka detta använde jag kvalitativ intervju som metod. Resultatet visar att eleverna i valsituationen blir påverkade av olika behov och föreställningar om manligt och kvinnligt, även om eleverna själva uppger att intresset för materialinriktningen var det mest avgörande.
58

Färg i slöjden : Ett medel att räkna med

Stübing, Luis, Svärdh, Joakim January 2007 (has links)
<p>Studiens syfte har varit att undersöka färgens betydelse i skolslöjden. Vi har reagerat på att färg används i begränsad omfattning dels i lärarutbildningen men även i grundskolan. Vi efterforskar förklaringar i slöjden och slöjdlärarens historia. Genom bakgrundsfakta om färg vill vi åstadkomma ett ökat intresse för användandet av traditionella färger och ett laborerande arbetssätt. Färganvändning kopplas till kursplanen i trä- och metallslöjd och tydliggörs i diskussionen. För att få fram data till studien har vi använt flera olika metoder. Sökning på Internet och bibliotek har kompletterats med experters råd för att få fram lämplig litteratur. Litteraturstudier har gett oss en bred bas om färgens och slöjdens historia. Detta tillsammans med studiebesök och intervjuer ger oss möjlighet att förankra färganvändningen historiskt och pedagogiskt. Som avslutning genomför vi en färglabboration där vi provar många färgtyper och om det är möjligt att genomföra detta tillsammans med barn. I litteraturstudierna finner vi flera förklaringar som samverkar till målningens svaga ställning i trä och metallslöjden. Tidigare uttalanden och ställningstaganden har spelat in tillsammans med slöjdlärarnas bakgrund och yrkesroll. Historiskt har vi fått fram ett material som kan inspirera och lyfta fram färgens betydelse i slöjdsalen. Internet fyller ett gott syfte som källa för färgrecept och historiska kopplingar. Laborerandet som avslutar vår undersökning visar att det är enkelt och inspirerande att laborera med färgtillverkning om förutsättningarna är riktiga. Det kräver lämplig miljö och ett brett utbud av ingredienser och pigment.</p><p>The purpose of this study has been to investigate the importance of colour in sloyd (craft class). We have reacted that colour is only used in limited extent. Not only in the teachers education, but also in primary school. We have researched for explanations in the history of sloyd education and its teacher. Thru background facts about colour, we want to increase interest for the use of traditional colour and experimental use of it. The use of colour gets connected to the syllabus for sloyd and gets explained in the discussion. To get hold of information to the study we have used a number of different methods. Browsing on the internet and on libraries has been used as well as interviews with experts to get a hold of proper literature. Studying of literature has given us a broad knowledge about colour and the history of sloyd. This alongside fieldtrips and interviews gives us the possibility to root in colour for historical and pedagogical use. As closure are we conducting an experiment where we will try out different samples and colours and if possible, do this with children. In the literature studies we are finding a lot of explanations who collaborate fore the weak position painting have in sloyd. Early statements and standpoints have played a big part together with teacher’s background and career profiles. Historically we have gained material that could inspire and boost the importance of colour in the classroom. Internet comes handy as a source fore colour receipts and historical connections. The experiment that puts a closure to our investigation shows that it is simple and inspiring to experiment with colour production if the conditions are right. It demands a suitable environment and a broad spectrum of ingredients and pigments.</p>
59

...så kom det ena ordet efter det andra : Att lära svenska som andraspråk med hjälp av skapande verksamhet.

Anderberg, Elisabeth, Johander, Johanna January 2007 (has links)
<p>Den teoretiska bakgrunden bygger på de i litteraturen tydliga grundstenarna för andraspråksinlärning, vilka är varierad undervisning, tryggt klassrumsklimat, kulturella variationer, behov och motivation. Dessutom har samtalets betydelse för andraspråksinlärning lyfts fram och huruvida skapande verksamhet bidrar till samtal mellan eleverna. Syftet med studien var att göra en jämförande studie mellan tidigare forskning och verksamma pedagogers uppfattningar angående vilka faktorer som upplevs viktiga vid svenska som andraspråksinlärning. Dessutom ville vi undersöka huruvida skapande verksamhet stimulerar till samtal och om det därmed kan underlätta svenska som andraspråksinlärning. Studien grundade sig på intervjuer som gjordes i en grundskola för yngre åldrar i ett mångkulturellt område. Tio pedagoger, alla med någon form av intresse för skapande, intervjuades. Sju pedagoger intervjuades i fokusgrupper, medan tre pedagoger intervjuades enskilt. Resultatet visade att respondenterna upplever följande faktorer som viktiga vid svenska som andraspråksinlärning: gemenskap, glädje, varierande undervisning, att det finns ett behov att lära sig det nya språket, att det finns elever med svenska som modersmål att samtala med, en lyhörd och flexibel pedagog samt kulturella aspekter i undervisningssituationen. Vidare ansåg respondenterna att det är en självklarhet, och en naturlig del av skoldagen, att använda sig av samtal vid svenska som andraspråksinlärning. Åtta av tio respondenter upplevde att skapande verksamhet är en bra metod för att få igång samtal i klassen. De övriga två menade att skapande verksamhet i samband med samtal inte var en bra kombination. Den ena ansåg att bildämnet i sig var så viktigt att eleverna borde koncentrera sig på enbart det och inte samtala med varandra. Den andra tyckte att eleverna inte kunde samtala samtidigt som de slöjdade utan att situationen spårade ur. Slutsatsen är att det inte enbart är många olika undervisningsmetoder som behövs, utan hänsyn vid inlärningen måste också tas till en mäng faktorer. Dessa innefattar allt ifrån elevernas livssituation, bakgrund och erfarenheter till skolverksamheten samt de pedagoger och klasskamrater de möter där. När det gäller undervisningsmetoder måste dock förtydligas att skapande verksamhet, som vi belyser i denna studie, enbart är en av många metoder som bör användas för att nå ut till alla elever.</p><p>The theoretical background is based on several factors in the literature which were of importance for second language education. These factors are various teaching, a positive atmosphere in the classroom, cultural influences, needs and motivation. Furthermore links between conversation and second language education were in focus, and even so relations between conversation and handicraft. The purpose of the study was to compare earlier science with pedagogues’ experiences regarding which factors that is of importance while learning Swedish as a second language. Furthermore we wanted to examine if creative activity, as handicraft and art, stimulates to conversation and if it makes it easier to learn Swedish as a second language. The study is based on interviews with pedagogues in a multicultural compulsory school for children in the age of 6 to 11. Ten pedagogues, all with some kind of interest in handicrafts, were interviewed, seven of them in groups and three of them individually. The pedagogues we interviewed experienced these following factors as important for learning Swedish as a second language: solidarity, joy, various teaching, for the pupils own use, classmates with Swedish as mother tongue, a open minded and flexible pedagogue, cultural influences. Furthermore, conversations as a method of learning Swedish as a second language are seen, by the pedagogues, as natural part of the day in school. Eight of the ten pedagogues experienced creative activity as a good method to encourage the pupils to converse with each other. One of the two other pedagogues who did not agree with the eight others thought that art, as a subject, is so important that the pupil only should concentrate on their performance. The other one stated that the classroom situation would be uncontrollable if the pupils converse at the same time as they are creative. As a conclusion, a pedagogue has to use a lot of different education methods, and need to keep in mind factors as pupils’ life situation, background and experiences but also the school as an institution, and all the people the pupil meet there. When it comes to education methods we have to clarify that creative activity is only one of many methods the pedagogue could use to reach all the pupils.</p>
60

Läromedelsanvändning inom textilslöjden

Lindmark, Jessica January 2008 (has links)
<p>Syften med studien är att undersöka läromedelsanvändningen inom textilslöjden. Mina frågeställningar har varit: Vilka läromedel finns det inom textilslöjden? Vilka faktorer är det som påverkat lärarens val av läromedel? Hur använder lärarna läromedel i sin undervisning? Vilken koppling finns det mellan styrdokumenten och läromedlen? Studien har utförts genom att göra kvalitativa intervjuer med lärare, samt undersöka vilka läromedel som fanns att tillgå i textilsalarna. De lärare som deltog i undersökningen arbetar inom ämnet textilslöjd. De är verksamma inom Umeå tätort och undervisar framför allt vid grundskolans senare år. Undersökningen visar att det finns en begränsad tillgång av läromedel att tillgå som är tillverkad specifikt för slöjdämnet. Däremot använder sig textilslöjdslärarna av ett brett läromedelsystem, av vilka den största delen är riktad mot den kommersiella marknaden. Undersökningen visar även att det är vanligt att lärare i slöjdämnen ofta tillverkar eget studiematerial för användning inom undervisningen, vilket i sin tur kan skapa en viss problematik kring den etiska aspekten av läromedelstillverkning. De faktorer som påverkar lärarnas val vid införskaffningen av läromedel är dels ekonomiska, men även vilka läromedel man har möjlighet att få tillgång till styr införskaffningen.</p>

Page generated in 0.0203 seconds