Syftet med denna studie var att vinna kunskap om hur elever i lägre årskurser kan utveckla sin naturvetenskapliga förståelse om solsystemet genom modellbyggande. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en lektionsserie som bestod av fyra lektioner i en årskurs 2. I studien användes variationsteorin och det sociokulturella perspektivet som ett teoretiskt ramverk.  Eleverna fick visa sina förkunskaper om solsystemet som sedan utgjorde grunden för hur jag utformade lektionerna. Under den andra lektionen blev elevgruppen indelade i par där de fick varsin tilldelad planet från solsystemet varpå de sedan fick läsa en faktatext om sin planet. Elevparen fick skissa hur de hade tänkt skapa sin planet. Lektionerna innehöll kritiska aspekter där gemensamma samtal fördes. Elevparen fick sedan arbeta med modellering som var en röd tråd under hela studiens gång. För att synliggöra eleverna nyvunna kunskaper genomfördes ett för- och eftertest. Resultatet visar att elever i årskurs 2 utvecklar en begreppsförståelse genom modellering av solsystemets planeter då kommunikationen innefattar ord som banor runt solen och planeters avstånd vilka förekommer i eftertestet.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förståelse hur estetiska lärprocesser med fokus på drama främjar barns språkutveckling. Arbetet har utgått från en kvalitativ metod. Fyra semistrukturerade intervjuer från tre förskolor har genomförts för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. För att erhålla en fördjupad kunskap har tidigare forskning och litteratur om estetiska lärprocesser och barns språkutveckling bearbetats. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet med inslag av Reggio Emilia filosofin. Materialet och datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att estetiska lärprocesser upplevs som ett komplext begrepp i relation till barns språkutveckling. En slutsats är att dramatisering kan fungera som ett kommunikativt verktyg för barns språkutveckling, men hur används det i förskolan?

Samhällets utveckling och teknikens framfart ställer allt högre krav på skolan. Det innebär att skolans undervisning måste anpassas efter samhällets efterfrågan. Idag är det lika viktigt för eleverna att behärska digital teknik, såväl som att läsa och skriva. Det ställer stora krav på lärarnas kompetens och skolans huvudmän bör inse vikten av att prioritera digitala verktyg. Vi har gjort en jämförande studie där vi har undersökt två metoder i läs- och skrivinlärning.  De metoder vi har undersökt är Att skriva sig till läsning som grundar sig på digital undervisning och traditionell undervisning som är den vanligast förekommande metoden i den svenska skolan. Syftet med vår studie var att undersöka hur elevernas läs- och skrivfärdigheter utvecklats med hjälp av metoden Att skriva sig till läsning i årskurs 2. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med lärarintervjuer och analyser av elevers uppgifter. Resultatet av studien visar att eleverna som undervisats med metoden Att skriva sig till läsning hade bättre studieresultat än de som undervisats med traditionell undervisningsform. Eleverna som undervisats med Att skriva sig till läsning skrev mer utvecklade och beskrivande texter. I vår studie kan vi utläsa att eleverna inte har gått miste om sina kunskaper i läsförståelse på bekostnad av sin goda skrivutveckling. Det talar för att digitala verktyg är ett gynnsamt hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om tolkning och tillämplig av barnkonventionen i förskolan, med bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag år 2020. Jag vill undersöka hur förskolechefer och förskollärare förhåller sig till barnkonventionen samt arbetar utefter den i verksamheten och få en ökad förståelse av vilka svårigheter det finns i arbetet med barnkonventionen. Mina frågeställningar som är grundläggande till arbetet är:• Hur beskriver förskollärare och förskolechefer de förberedelser som krävs inom förskoleverksamheten inför att barnkonventionen blir svensk lag 2020?• Hur beskriver förskollärare och förskolechefer arbetet med barnkonvention-en i barngruppen, såväl det nuvarande som det kommande? I min undersökning har jag använt mig av intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna har genomförts på två olika förskolor i två olika kommuner, en förskolechef och förskollärare i vardera kommuner. Studien har visat att det finns förskollärare som arbetar med barnkonventionen på förskolorna i dagsläget, men att det arbetet behöver tydliggöras samt belysas för barnen men också vårdnadshavare. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of interpretation and applicable of the Convention on the Rights of the Child in preschool, with the background that the Convention on the Rights of the Child becomes Swedish law in 2020. I want to investigate how preschool managers and preschool teachers relate to the children's convention, and work alongside it in the daily activities to gain a better understanding of the difficulties in-volved in the work of the child convention (UNICEF, 1989). My questions that are fundamental to the work are: • How do preschool teachers and preschool managers describe the prepara-tions that are required in pre-school activities for the Convention on the Rights of the Child to become Swedish law 2020?• How does preschool teachers and preschool managers describe the work on the children's convention in the children's group, both current and future?In my survey I have used relevant literature, previous research and open-ended interviews. The interviews have been conducted at two different preschools in two different municipality, one preschool manager and one preschool teacher in each municipality. The study has shown that they are working on the children's convention at preschools at the present time, but that the work needs to be clarified and highlighted for the children but also the guardian.

Detta är en systematisk litteraturstudie om vad tidigare forskning kommit fram till om användning av konkret material i matematikundervisningen för årskurs 1–3. Resultatet tar sin utgångspunkt i 12 vetenskapliga publikationer som sökts fram i olika databaser med olika sökord och därefter tolkats med teoretiska glasögon. Fyra teoretiska perspektiv har uppmärksammats i forskningen. Begreppet konkret material definieras som olika fysiska föremål som används för att hjälpa eleverna att gå från det konkreta till det abstrakta. Resultatet visar att det konkreta materialet stimulerar elevernas tänkande samtidigt som det motiverar eleverna. Att introducera nya matematiska begrepp genom konkret material påvisas enligt studiens resultat som positivt. Resultat visar också att det finns en del risker med användandet av konkret material. Läraren är den avgörande faktorn för att dessa risker ska undvikas och för hur effektivt arbetet med det konkreta materialet blir i förhållande till elevernas matematiska utveckling. Det finns ingen specifik undervisningsmetod som anses mest lämplig utan olika metoder är lämpliga beroende på vad som ska läras.

This thesis is based on two different parts. First a presentation and a brief insight of the most comprehensive picture educational structures/theories and their various branches in Sweden from the post war period. Secondly a presentation of my artistic masters project Fantasy World, where I together with a group of children aged 7-12 freely created an artwork in the form of a world of its own, in sculptural expression. The idea behind the thesis has been to study how the perception of picture education and children’s creation has been in the recent decades and how different picture educational theories looks like and then to compare with the idea behind my project and how it may look in practice.

The aim of this essay is to examine why and how three teachers who work in elementary classes choose to use ability grouping during math lessons and what they think of ability grouping as a method to individualize the activities according to the pupil’s needs. I chose one main question for this study that is the following: What is the teacher’s point of view and experience of ability grouping in teaching mathematics? And three sub-questions: What are the motives behind the choice of ability grouping? What are the advantages of ability grouping? What are the disadvantages of ability grouping? In order to be able to answer my questions, I used the qualitative method. I interviewed three teachers who work in the elementary classes (First to fifth grade) to find out what they think about ability grouping and how it is experienced in mathematic teaching.The result shows that the common thing between these three teachers is that they don’t use ability grouping as the only teaching method. They all agree that the whole class teaching has many benefits for the pupils. Regarding the teachers’ views on advantages of ability grouping, they all regard it as a method that contributes to differentiating the math activities according to the pupil's personal needs. My conclusion is that the teachers’ different experiences of ability grouping have an impact on their point of view of ability grouping.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mellanstadieelever kommunicerar med varandra när de spelar datorspel tillsammans för att synliggöra hur spel kan påverka elevers muntliga kommunikativa språkfärdigheter i engelska. Forskning tyder på att datorspel kan förbättra elevers ordförråd i engelska genom att de kommunicerar och samarbetar med andra personer. Studien grundar sig i Vygotskijs sociokulturella perspektiv där språket är ett redskap för att lära sig nya saker. För att besvara studiens syfte har en mellanstadieklass observerats när de har spelat ett datorspel i par. Eleverna har observerats och spelats in. Resultatet visar att eleverna mest kommunicerade med sin kamrat de spelade tillsammans med. När eleverna pratade med varandra angående ord i spelet översattes de inte till svenska. Istället försökte eleverna förklara för varandra vad ordet betydde och hur det skulle användas. När eleverna sa ett engelskt ord i ett svenskt sammanhang böjdes ordet med en svensk ändelse. Eleverna visade att de hade förståelse för hur orden skulle användas och i vilket sammanhang ordet kan användas. / The purpose of this study is to examine how middle school pupils communicate between them when they are playing computer games to visible how games can affect pupil’s oral communication language skill in English. Scientists believe that computer games can improve pupil’s vocabulary through communication and collaboration with other people. This study is using Vygotskij’s sociocultural perspective, that the language is a tool to learn new things. To answer this study’s purpose a class of middle school pupils has been observed while playing a computer game in pair. The result show that the pupils communicated a lot with their partner. When they talked about an English word they did not translate it. Instead they talked about its meaning and how it was supposed to be used. When they bent an English word in a Swedish sentence they used Swedish grammar and suffix. The pupils showed that they had language skill to use the English words that occurred in their dialogues.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur sex lågstadielärare arbetar med lässtrategier i samband med högläsning och textsamtal. Undersökningen syftade även till att ta reda på vilka frågor lärarna ställer under dessa samtal för att kontrollera elevernas förståelse, samt vilka fördelar undervisningsmetoden har ur ett lärarperspektiv. Undersökningen utgick främst från det sociokulturella perspektivet som innebär att elever lär sig bäst genom dialog tillsammans med andra. En semistrukturerad intervjustudie genomfördes med sex legitimerade lågstadielärare. Resultatet av undersökningen visade att samtliga lärare använder sig av högläsning och textsamtal dagligen i samband med lässtrategiundervisning. Lärarna utgår från olika modeller och en majoritet av respondenterna har inspirerats av lässtrategimodellen En Läsande klass. Resultatet visade även att lärarna arbetar med frågor på, mellan och bortom raderna för att kontrollera elevernas förståelse under textsamtal redan i tidig ålder. Lärarna upplever att högläsning tillsammans med textsamtal utvecklar elevernas läsförståelse och användning av lässtrategier. Samtliga respondenter menar dock att denna typ av undervisning hade varit mer utvecklande för eleverna i mindre grupper. / The purpose of this study was to investigate how six primary school teachers work with reading strategies along with reading aloud and text conversations. The study also aimed to find out what kind of questions teachers use during these conversations in order to assess students' understanding, and the benefits of the teaching method from a teacher's perspective. The theoretical approach of the study is based on the sociocultural perspective, which means that pupils learn through dialogue with others. An interview study was conducted with six licensed primary school teachers. The result showed that all teachers use reading aloud and text discussion along with reading strategy daily. The teachers use different models and a majority of the respondents are inspired by the reading strategy model “En läsande klass”. The result also evinces that the teachers use questions on, between and beyond the lines to verify students understanding during text conversations at an early age. The teachers experience that reading aloud together with text discussion develop students reading comprehension and their use of reading strategies. All respondents also believed that this type of teaching would have been more developing for pupils in smaller groups.

Syftet med studien är att undersöka hur mycket läsning som sker i hemmet i en årskurs 1 och 2 och inställningen till högläsning och egen läsning bland både barn och vårdnadshavare. I årskurs 1 deltog 17 vårdnadshavare och i årskurs 2 deltog åtta vårdnadshavare. Vi har valt ut åtta barn i respektive klass som vi har intervjuat. Vi har använt oss av enkäter och semistrukturerade intervjuer, i och med det har vi valt en forskningsmetod med kvantitativa och kvalitativa aspekter när vi genomfört vår undersökning. Vårt resultat visar att läsning inte förekommer i lika stor utsträckning som vi antog innan vi gjorde denna undersökning. Vår slutsats är att det behöver läsas mer i hemmen och att det behöver läggas mer tid på boksamtal för att barnen ska kunna utvecklas till tänkande läsare.