Genrepedagogik är en modell som används inom undervisning i svenskämnet. På senare tid har den kommit att tillämpas i högre utsträckning bland andraspråkselever och i flerspråkiga klassrum. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda genrepedagogik som en undervisningsmetod inom svenskämnet. Sju artiklar har analyserats för att kunna besvara vår frågeställning. Artiklarna är hämtade ur tre olika databaser och några av dem är internationella. Alla artiklar har ett fokus på genrepedagogik och andraspråkselever. Artiklarnas resultat visade att forskningen i högre grad lyfter fram fördelar med genrepedagogiken än nackdelar. Några fördelar som framkommer i artiklarna är att genrepedagogiken fyller en central funktion för andraspråkselevers språkutveckling och ämnesinlärning. Nackdelarna var att genrepedagogiken tar mycket tid till skillnad från annan undervisning och att det är en undervisningsmetod som lätt kan bli för strukturerad för eleverna. Slutsatsen är att fördelarna med att använda genrepedagogiken på andraspråkselever inom svenskämnet är många och att nackdelarna inte handlar om den genrepedagogiska metoden som helhet utan snarare om hur man använder sig av den. Därför behöver lärare en bredare kunskap kring genrepedagogiken för att det ska vara en effektiv metod i undervisningen.

Aktuell statistik visar att förskollärarbristen är alarmerande, Lärarförbundet skrev redan år 2017 att endast 42% av de anställda årsarbetarna i förskolan hade förskollärarexamen. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur olika lärarprofessioner ser på inomhusmiljöns betydelse för barns språkutveckling samt hur de arbetar för att skapa en inomhusmiljö som stimulerar barns språkutveckling. För att uppnå studiens syfte användes kvalitativa intervjuer med sex informanter, uppdelat på två förskollärare, två barnskötare samt två övrig personal. Intervjuerna bidrog till en insikt i hur olika lärarprofessioner ser på inomhusmiljöns betydelse samt hur de arbetar med inomhusmiljön för att stimulera barns språkutveckling. Intervjuerna har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begrepp som kommunikation, interaktion, kontext och redskap. I resultatet beskrivs kommunikationen som central för barns språkutveckling. För att gynna språkutvecklingen hos barn framkommer det i resultatet hur informanterna väljer att utforma den fysiska inomhusmiljön med redskap som bjuder in till lek. Samtliga informanter menade att leken bjuder in till interaktion och kommunikation vilket i sin tur gynnar språkutvecklingen. En fysisk inomhusmiljö som stimulerar barns språkutveckling består enligt informanterna av böcker, bilder, bygg- och konstruktionsmaterial samt material som bjuder in till rollekar. Slutsatser av resultatet visar att det finns en samsyn på den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns språkutveckling samt hur de väljer att utforma den fysiska inomhusmiljön för att på bästa sätt stimulera barns språkutveckling, oavsett utbildning eller befattning i förskolan.

Studiens syfte är att synliggöra hur pedagogerna ser på användningen av de digitala verktygen i de olika estetiska ämnena. Jag valde att använda mig av en kvantitativ metod. Med hjälp av enkäter ville jag ta reda på pedagogernas tankar kring detta. Studien syftade till att få en överblick över i vilken omfattning digitala verktyg används för att uttrycka sig estetiskt. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyserades svaren med hjälp av viktiga teoretiska begrepp. Resultatet visade att pedagogerna använder de digitala verktygen i de estetiska ämnena, men mer som ett visningsredskap där verktygets potentiella möjligheter inte utnyttjades. Det framkom även ett stort kompetensbehov om hur verktygen skulle användas. / The purpose of the study is to visualize how educators' views the use of digital tools in the different aesthetic subjects. I chose to use a quantitative method. I wanted to find out the educators’ thought on this with the help of surveys. This study aimed to get an overview of the extent to which the digital tools are being used to express themselves aesthetically. From a socio-cultural perspective the answers were analyzed using important theoretical concepts. The results showed that the educators use the digital tools in the aesthetic subjects, but more as a display tool where the tool's potential possibilities were not used. It also showed that there was a great need for expertise on how the tools should be used.

Syftet med arbetet är att genomföra en undersökning som ska kartlägga vilken undervisningsstrategi utav det sociokulturella- och det pragmatiska perspektivet som lämpar sig för och gynnar elevernas kunskapsprogression bäst vid kemiundervisning. Undersökningen utfördes genom att eleverna fick delta vid ett antal undersökningslektioner. Deltagarna fick även göra ett för- och eftertest som utgjorde underlaget för elevernas kunskapsprogressioner. För att fastställa vilken undervisningsstrategi eleverna föredrog, fick de även delta vid en enkätundersökning. Undersökningens resultat är att det är svårt att finna den utav dessa strategier som lämpar sig bäst för alla kemiundervisnings-områden. Undersökningen visade att elevernas kunskapsprogressioner efter utförandet av de olika strategierna ofta berodde på elevernas förkunskaper i ämnet. Eleverna bedömde att undervisning utifrån det pragmatiska perspektivet var mer motiverande för dem, än det sociokulturella perspektivet.

Studiens syfte är att ur ett elevperspektiv lyfta fram elevers upplevelser med mötet av datorn i svenskundervisningen i årskurs 5. Detta för att tidigare forskning har visat att undersökningen av det digitala verktygets användning och dess effekter är komplexa. Eftersom eleverna ingår i olika sammanhang finns det flera faktorer som kan påverka elevernas skrivande, exempelvis motivation, samspel, kompetenser och läromedel. För att specificera de komplexa sammanhangen har studiens forskningsfrågor framställts på följande vis: Varför lämnar elever uppgifter som de blivit tilldelade, i mötet med datorn? Till denna fråga har dessutom två underfrågor skapats för att göra resultatet tydligare. Följande underfrågor är: Vilka distraherande faktorer beskriver elever vid användning av datorn? Hur skiljer sig distraktionerna mellan uppgifter som utförs digitalt respektive analogt? Den andra frågan i studien är: Hur upplever elever användningen av datorn inom svenskämnet? Datasamlingen utgår från en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer, vilket ska leda till att synliggöra elevernas upplevelser i mötet med datorn i svenskundervisningen. Analysen av resultaten har sin utgångspunkt från väl utvalda begrepp inom den sociokulturella teorin. Begreppen artefakter, mediering och den proximala utvecklingszonen som analysverktyg har gjort det möjligt att särskilja olika faktorer kring elevernas upplevelser i svenskundervisningen. Exempelvis visar det sig att elevernas tidigare erfarenheter av datorn har en betydelsefull roll om vilken nytta den kan tillföra. Studien synliggör även brister kring kompetensen av datorn och hur den ska användas.

Denna studie syftar till att undersöka högpresterande elevers uppfattningar av matematikundervisningen samt deras upplevelser av hur samarbetet i klassrummet fungerar. Tidigare forskning visar att det finns brister i matematikundervisningen för högpresterande elever och att dessa elever behöver mer stimulans och utmaningar för att de ska behålla sitt intresse och motivation för matematikämnet. Andra faktorer som påverkar hur de högpresterande eleverna uppfattar undervisningen är lärarens bemötande och matematiska kompetens samt betydelsen av matematiska diskussioner i klassrummet. För att undersöka detta har fem kvalitativa intervjuer med högpresterande elever i årskurserna 4–7 genomförts. Resultatet av intervjuerna visar på dubbla budskap då eleverna önskar sig fler utmaningar samtidigt som de säger att de är nöjda, både med det som ingår i undervisningen och lärarnas bemötande. Resultatet av intervjuerna visar även att de högpresterande eleverna oftast arbetar enskilt, vilket går i linje med tidigare forskning. En slutsats som kan dras av detta är att lärarens roll, tillsammans med utmanande aktiviteter, är av stor betydelse för att de högpresterande eleverna ska behålla sitt intresse för matematikämnet.

Syftet med denna studie är att analysera och diskutera på vilket sätt förskollärares förhållningssätt påverkar arbetet med digitala verktyg och hur förskollärare på förskolan tar till vara på varje barns kompetens. Detta gör vi för att få en uppfattning av hur förskollärare använder sig av barnens förkunskaper kring digitala verktyg i en förskolekontext. Undersökningen görs med hjälp av kvalitativa intervjuer av förskollärare på fyra olika förskolor i två kommuner. Vi analyserade och kategoriserade utifrån empirin och temat “den digitaliserade undervisningens organisation” växte fram.  Utifrån den analys vi gjort ur ett posthumanist och sociokulturellt perspektiv har vi upptäckt flera aktörer som alla påverkar arbetet med de digitala verktygen på förskolorna. Det är inte bara verktygen i sig som påverkar utan pedagogerna, barnen och ledningsstrukturen på förskolorna som alla är med att bidrar och påverkar arbetet med digitala verktyg. Pedagogernas kunskap och deras syn på barnen som digitalt kunniga är bland annat de vi diskuterar utifrån vår analys. Ur vår empiri såg vi också en skillnad kring användandet av de digitala verktygen beroende på kön och hur man efterfrågade de digitala verktygen.     Utvecklingen kring digitala verktyg och digitaliseringen i förskolan förändras hela tiden, adekvat utbildning förra året är inte samma utbildning som är aktuell idag. Hur gör förskollärare för att vara uppdaterad och kunna utmana barnen utifrån barnens förutsättningar.

Ett av kunskapskraven i ”Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet” (Lgr11, 2019) är att kunna uttrycka sig muntligt inom matematik. Skolinspektionens rapport år 2020 visade att flertalet av elever inte engagerade sig vid muntlig matematik. Denna typ av matematik bör ta mer plats i undervisningen för att ge en variation för elever eftersom den muntliga matematiken bidrar med diskussioner och samtal som får elever att utveckla tre olika förmågor – logiskt tänkande, begrepp och resonemang. Tidigare forskning visar att matematiska diskussioner är nyckeln till matematiks inlärning. Denna studie har för avsikt att beskriva hur sju mellanstadielärare anser att den muntliga matematiken kan utformas för att möjliggöra ett gott lärande. Frågeställningen som studien bygger på är: Hur kan den muntliga matematiken utformas så att den möjliggör ett gott lärande mellan elever? Det teoretiska ramverket i denna studie är ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studiens resultat visade att lärare måste förbereda sig själva och sina elever för att de ska gynnas av den muntliga matematiken. Resultatet visade även att den muntliga matematiken måste innehålla olika undervisningsmetoder så att elever blir inkluderade och kan vara delaktiga i sitt lärande. Konklusionen är att det krävs ett accepterande klassrumsklimat där alla elever känner sig trygga för att kunna sätta ord på sina egna tankar. Genom ett kooperativt lärande varieras undervisningen och möjliggör ett gott lärande elever emellan. Genom förberedelser från lärarens sida kan alla elever medverka och utvecklas i den muntliga matematiken.

Utifrån Skollagen (Utbildningsdepartementet 3 kap. 2§) har alla elever rätt till att utvecklas efter sina förutsättningar. Enligt den tidigare forskningen (Pettersson, 2011: 219) och den insamlade empirin framgår det att skolorna fokuserar på eleverna som ej når kunskapsmålen. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare kan identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik i årskurs 4–6, samt att hitta verktyg för att differentiera undervisningen för dessa elever. Frågeställningarna studien utgått från är:  - Vilka strategier har lärare för att identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik?  -  Vilka strategier använder lärare för att differentiera undervisningen för högpresterande och begåvade elever i matematik? Empiri har samlats in genom intervjuer med sju verksamma lärare i årskurs 4–6. Empirin analyserades kvalitativt och kategorier skapades.  Studiens resultat visar att lärare identifierar högpresterande och begåvade elever på olika sätt, exempelvis genom det matematiska språket och kvalitet på lösningar av uppgifter. Studien visar också att differentiering sker på olika sätt, främst förekommande var berikning av undervisning. Studien avslutas med en konklusion och didaktiska implikationer.

Denna studie handlar om lärares uppfattningar om digital läsundervisning som stöd för elevers läsutveckling. I forskningsstudier har det upptäckts att lärare i svenska skolor har mindre läsundervisning än andra länder samt att regeringen vill att de svenska skolorna ska ha mer inslag av digitalisering i undervisningen. Vi skribenter har även sett ute på våra praktiker att lässvårigheter är en stor del i vissa klasser och vi ville se om lärare ansåg att digitala hjälpmedel kunde vara någon hjälp för eleverna. Därför slogs dessa problem ihop och ett syfte formulerades. Syftet med studien är att undersöka utifrån lärares uppfattningar om hur digitala hjälpmedel kan utgöra ett stöd för elever i läsundervisningen. För att besvara syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som insamlingsmetod. Vi intervjuade åtta stycken olika respondenter på sex olika skolor. I resultatet kunde vi se att det finns väldigt många olika digitala stöd till elever med lässvårigheter på olika plattformar som till exempel på datorer och ipads. Vi kunde även se i resultatet att användning av digitala verktyg är väldigt stort från både lärarnas och elevernas håll. Personellt stöd var litet på de skolorna våra respondenter fanns på. Resultatet analyseras mer djupgående i vår analysdel och både metod och resultat diskuteras längre ner i arbetet. Arbetet knyts ihop genom att beskriva de didaktiska implikationer arbetet har för yrket och vilken fortsatt forskning som är relevant. Något som vi kom fram till i resultat och de didaktiska implikationerna var att styrkorna med digital läsundervisning är att inläsningstjänster underlättar läsningen för eleverna med lässvårigheter eftersom det ger eleverna möjlighet att fokusera på innehållet när tjänsten läser upp texten för eleven och eleven följer med i texten. Vi kunde även se hur våran studie skulle bidra till yrkesverksamheten och på vilket sätt i de didaktiska implikationerna.