Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare menar att de integrerar informationssökning och källkritik i gymnasiets svenskämne och frågeställningarna som formulerades i relation till syftet är inriktat mot de didaktiska hur- och vad-frågorna. För att besvara dessa frågor och uppfylla syftet med studien utfördes semistrukturerade intervjuer med sex informanter. Resultatet visar att lärarna integrerar informationssökning och källkritik i nästan hela svenskämnet med en särskild betoning på argumenterande texter och vetenskapligt skrivande. Det framkommer även att lärarnas ambitioner är att eleverna ska ges mer eget ansvar i takt med att de tar sig längre i utbildningen, men med detta följer utmaningar eftersom det ställs högre krav på läraren att kontrollera hur eleverna har behandlat informationen. Vidare används olika typer av verktyg i undervisningen kring informationssökning och källkritik. Samtliga lärare använder i störst utsträckning skolans datorer för informationssökning och källkritik, medan användning av fysiska böcker och bibliotek varierar mellan lärarna. / <p>Svenska</p>

Ökade kunskapskrav i skolan har gjort att psykisk ohälsa har ökat bland barn och unga. I Lgr 11 och Lsär 11 har kraven på de enskilda eleverna ökat vilket medfört att många blivit stressade och mår dåligt i skolan. I läroplanen finns ett demokratiuppdrag och ett kunskapsuppdrag vi ställer oss frågande till hur dessa två uppdrag kan förenas. Lyckas skolan rusta eleverna för samhällets utmaningar? Intresset för vår studie grundar sig i att vi som lärare ofta har mött en osäkerhet, stress och frustration hos kollegor vad gäller planering av hela undervisningsinnehållet. Syftet med den här studien var att fokusera på hur lärare i grundskolan och grundsärskolan arbetar med läroplanens två första kapitel, som handlar om demokrati- och värdegrundsfostran. En kvalitativ forskningsansats har använts och 13 intervjuer med lärare i grundskolan och grundsärskolan har genomförts. Data har tematiserats och analyserats med stöd av teorier om hälsa enligt Antonovsky, det sociokulturella perspektivet samt Bronfenbrenners ekologiska modell. I resultatet presenteras några övergripande teman om skolans huvuduppdrag, styrdokument, värdegrund, kunskap samt värdegrund och kunskap i förhållande till varandra. Resultatet visar att det mätbara kunskapsuppdraget prioriterades före värdegrundsuppdraget trots att det både finns en ambition och en vilja att arbeta med detta så beskriver informanterna samtidigt en osäkerhet och en tidsbrist i genomförandet. En slutsats är att värdegrundsarbetet är viktigt i skolan för en lyckad kunskapsinhämtning. Studien har även visat att det är viktigt att få kunskap i skolan som underlättar för eleverna att klara sig i livet och inte bara för att uppfylla kunskapskraven.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur förskollärarna uppfattar musikens betydelse för yngre barns språkutveckling i förskolan genom deras arbete med musikundervisning. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen bygger på det sociokulturella perspektivet som utgår från att lärandet sker via samspel och interaktion med andra. Studien har genomförts med kvalitativ ansats där intervjuer med fem förskollärare har gjorts. Bearbetningen av empirin har inspirerats av grounded theory som forskningsmetod där kodning av materialet skett. Resultatet påvisar att förskollärarnas egna intresse av sång och musik är relevant för deras arbete, till exempel hur engagerad och säker/osäker man är på sin egen sångröst. Det sker spontana sångstunder varje dag medan planerade sker ungefär en gång i veckan. De planerade innehåller konkreta bilder, sångpåsar, instrument samt att de använder sig av TAKK och rörelser. Förskollärarna uppfattar att musiken har betydelse för de yngre barnens språkutveckling genom att barnen bland annat imiterar. Barnen kan även uppfatta rytmen i sången och därmed sjunga innan de kan tala. Genom att ha sång -och musikundervisning kan det öka barns ordförråd.

Det här är en kombinationsstudie som innefattar intervjuer med sex lärare och en enkät med femtiofyra elever. I studien tar vi reda på varför lärare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning, hur de undervisar om skönlitteratur, vad de väljer ut för skönlitterära texter och hur de främjar läslusten hos eleverna. Vidare tar vi upp hur eleverna upplever undervisningen om skönlitteratur och vad de motiveras av till läsning. Ett flertal områden som undersöks med koppling till skönlitteratur är läsande förebilder, vikten av bokvalet, motivation till läsning och arbetet för att främja elevernas läslust. Resultaten visar att lärare använder sig mer eller mindre av skönlitteratur i undervisningen och arbetar i olika utsträckningar, medvetet eller omedvetet, som läsande förebilder. I studien framgår att bokval och motivation går hand i hand, då eleverna i stor utsträckning motiveras av en bra bok i både den enskilda läsningen samt högläsningen. Lärare bör därav välja skönlitteratur med omsorg med utgångspunkt i både syfte och elevgrupp. För lärare är bibliotekarier en viktig tillgång i arbetet med skönlitteratur, vilka också kan väga upp för lärarnas bristande kunskap om barn- och ungdomslitteratur.

Syftet med den här studien var att undersöka hur olika förskollärare och barnskötare beskriver barn i behov av stöd samt vad de anser att de får för förutsättningar att kunna möta dem i utbildningen. Studien tog sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv men där även ramfaktorteorin lyftes in. Teorierna tolkades påverka och samspela med varandra. Utifrån intervjuerna med informanterna framkom en gemensam bild av det kompetenta barnet och ett relationellt arbetssätt samtidigt som hinder utgjorde begränsningar i deras arbete med inkludering. Informanterna beskrev en stram ekonomi med följder som brist på resurser och kompetens samt stora barngrupper, vilket vi tolkar kan ge ett mer punktuellt arbetssätt och förhållningssätt. Studien lyfter hur pedagogerna trots sina begränsningar strävar efter att arbeta relationellt och inkluderande där alla barn får möjlighet att bli sitt bästa jag.

Denna kvalitativa studie behandlar tvåspråkiga elevers språkanvändning i olika situationer samt huruvida skillnader finns på verbal aktivitet i undervisningen mellan tvåspråkiga elever och elever med svenska som förstaspråk. Fokus har varit på elever i årskurs 3 som tillhör minoritetsgruppen Sverigefinnar. Eleverna är kunniga i finska och svenska språken, med finska som förstaspråk. I avsnitten om tidigare forskning presenteras tvåspråkighetens olika sidor, bland annat om translanguaging/transspråkande som är vanligt hos tvåspråkiga. I det avsnittet presenteras även samband mellan språk och identitet samt motivation i språkinlärningen. I teoriavsnittet är Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv i fokus samt scaffolding som även är en del av det sociokulturella perspektivet. Även där görs samband till denna uppsats. Studien baseras på två forskningsfrågor: • Vilka skillnader finns i verbal aktivitet under lektioner mellan tvåspråkiga elever som talar både finska och svenska och elever som talar svenska? • I vilka situationer använder tvåspråkiga elever de två språken? Metoderna som har använts till denna studie är intervjuer och observationer. För att få samtycke av vårdnadshavare så att eleverna får delta i studien, har informationsbrev och samtyckesblankett delats ut som vårdnadshavare fyllt i. Två skolor i en kommun i Tornedalen har inkluderats och sammanlagt fem tvåspråkiga elever, två klasslärare samt fyra elever med svenska som förstaspråk har deltagit. Resultat från observationer och intervjuer har samlat under avsnitten om resultat, som senare diskuteras i följande kapitel samt återkopplingar görs till tidigare forskning och teori. Den första frågan kan besvaras med att mycket beror på hur självsäker eleven är i sitt andraspråk, då det går att se skillnader mellan tvåspråkiga elever i användning av deras andraspråk – även i denna studie. För att sammanfatta resultatet i den andra frågan, talar eleverna oftast svenska i skolan. Finska talar de med familj och släkt, men några talar även finska med deras vänner.

Vi lever i en skriftspråklig kultur, där det är en demokratisk rättighet att kunna uttrycka sig skriftligt. Människor förmedlar sig med varandra genom sociala medier men det är också fler arbeten än tidigare som kräver en skriftspråklig kunskap, för att utföra uppgifter både inom landet och globalt. Detta är en kvalitativ studie som genomförts ur ett sociokulturellt perspektiv. Den har som syfte att undersöka hur lärare på lågstadiet i den kommun där jag arbetar, beskriver sitt arbete med faktatextskrivande i sin undervisning. Lärarna beskriver också hur de stöttar elever i läs-och skrivsvårigheter i sitt skrivande av faktatexter. Det är sex lärare på fyra olika skolor som blivit intervjuade med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Skolorna har valts i möjligaste mån utifrån höga resultat på nationella provet i faktatextskrivande våren 2016. Den tidigare forskning som jag hittat i min undersökning, handlar om hur lärare ser på skrivundervisningen i Sverige, USA, Nya Zeeland och Australien.  De transkriberade intervjuerna har analyserats genom tematisk analys. Resultatet har redovisats under huvudtemana Innan skrivandet börjar, När skrivandet håller på och Efter skrivandet. Det som framkommit i undersökningen är att lärarna arbetar målmedvetet med att skriva faktatexter redan från årskurs 1. Alla börjar med att lära eleverna skillnaden mellan en faktatext och berättande text. Fem av de sex lärarna börjar sedan modellera hur en faktatext ser ut, nästa moment är att lärare och elever skriver en text gemensamt innan eleverna börjar skriva själva. Den sjätte läraren arbetar utifrån en tankekarta, för att lära eleverna att hitta underrubriker, som de ska skriva om.

Syftet med denna studie var att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever att de arbetar för att öka elevernas läsmotivation. Detta har undersökts utifrån följande två frågeställningar:   • Vilka faktorer upplever gymnasielärare är viktiga att ta hänsyn till för att öka eleverna läsmotivation gällande skönlitterär läsning?  • Vilka strategier eller metoder upplever svensklärarna öka elevers läsmotivation?  Undersökningen har utgått från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. En analys av datamaterialet har sedan genomförts för att finna olika teman hos respondenternas utsagor. Resultatet har visat på att viktiga faktorer för att öka läsmotivationen hos eleverna har utgått från klassrumsmiljön, urvalet av texter men även tillgängligheten av texterna. Vidare har även en del strategier funnits som respondenternas anser öka elevernas läsmotivation. Dessa strategier har varit högläsning, lässtrategier, diskussioner och prov. Slutsatserna som kan dras efter denna studies utförande är att de mest framgångsrika strategierna för att öka läsmotivationen hos eleverna har varit de där det sociala samspelet varit framträdande. Även elevernas stora behov av stöd av lärarna har varit relevant.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vad ett antal svensklärare i årskurs 4–6 säger när det gäller hur och varför de arbetar med högläsning. För att generera data till undersökningen har semistrukturerade intervjuer använts. Studiens frågeställningar syftar till att besvara hur de sex deltagande lärarna beskriver att de arbetar med högläsning i svenskundervisningen samt vilket syfte de uppger att detta har. I läroplanen nämns inte högläsning som ett krav som ska finnas med i undervisningen. Tidigare forskning visar dock att högläsningen kan ha en positiv inverkan på elevers språkutveckling om undervisningen runt den sker på rätt sätt. Forskningen menar att samtal om det lästa och ett medvetet syfte med högläsningen har visat sig vara exempel på didaktiska val som gynnar elevernas språkutveckling. Resultatet från den här studien visar att de sex deltagande lärarna upplever att högläsningen är viktig för elevernas språkutveckling och samtliga uppger att de använder högläsning i svenskundervisningen. Resultatet visar även att lärarna skapar tillfällen innan, under och efter högläsningen där eleverna får diskutera texterna och att syftet med högläsningen styr valet av bok. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretiskt ramverk i studiens analysarbete. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver sin undervisning om elevers läsinlärning i relation till att utveckla elevers fonologiska medvetenhet. Studiens teoretiska utgångspunkt placeras i det sociokulturella perspektivet och har en kvalitativ metodansats som baseras på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma F-3 lärare. Läroplanen fastställer att läs- och skrivundervisningen i årskurs 1–3 ska bearbeta sambandet mellan ljud och bokstav. Läsinlärning har under en lång tidsperiod varit ett kontroversiellt ämne i debatter. Det har diskuterats om elever behöver förstå sammankopplingen mellan ljud och bokstav eller endast behöver lagra ord visuellt i minnet och på så vis bli läskunniga. Tidigare forskning visar att fonologisk medvetenhet är en viktig förutsättning för läsinlärning och senare läsförmåga. Att vara medveten om att ord består av ett antal bokstäver som företräds av ett särskilt språkljud är en stark faktor för god läsinlärning. Elever som inte besitter dessa färdigheter löper större risk för att erhålla läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att lärarna betraktar fonologisk medvetenhet som en grundläggande tillgång för en lyckad läsinlärning samt för att förhindra läs- och skrivsvårigheter. Av resultatet framgår det även att undervisningen inrymmer språklekar, bokstavsinlärning samt olika sorters bokläsning för att bidra till att utveckla elevers fonologiska medvetenhet och läskunnighet. / <p>Svenska</p>