I dagens samhälle är hälsa en viktig del i välbefinnandet. Folkhälsomyndigheten redogör föratt hälsan i Sverige är mycket god men att det finns en grupp där utvecklingen inte går lika snabbt framåt. Den gruppen är personer med intellektuell funktionsnedsättning. De uppges ha sämre fysisk, psykisk och social hälsa i jämförelse med jämnåriga. Många personer med intellektuell funktionsnedsättning går i särskola där hälsa är antingen ett ämne eller ämnesområde som behandlas i undervisningen. För många är hälsa ett komplext och abstrakt begrepp, något som är svårt för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien är därmed att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsa i särskolan. Frågeställningar för den här studien har varit: Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med hälsa i särskolan? Och: Hur arbetar lärarna för elevernas framtida hälsa? Metoden för studien har varit av kvalitativ karaktär och semistrukturerade intervjuer med lärare i särskolan har genomförts. Resultatet analyserades sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet delades in i sex kategorier. Dessa var: genom integrerat arbete, genom fysisk aktivitet, genom stöttning, genom främjande av reflektion, genom elevanpassningar samt genom aktiviteterutanför skolan. Resultatet visade att lärarna främst arbetar med hälsa som integrerad process i den övriga undervisningen. Det är främst genom fysisk aktivitet som hälsofördelar kommer, och då är det hälsofördelar i form av fysisk, psykisk och social hälsa. Lärarna arbetar även med att knyta kontakter med föreningar för att eleven ska vara aktiv utanför skoltid. De arbetar även med att få eleverna att reflektera kring varför de gör olika saker under undervisningen, något som visat sig vara svårt för eleverna. För att förbättra hälsan ännu mer för målgruppen föreslås att arbeta mer explicit med hälsa i särskolan.

Det här är en kvalitativ och kvantitativ studie med syfte att undersöka läsmotivationen under sommarlovet hos elever i årskurs 3 samt även undersöka om det är några skillnader beroende på vilket kön eleven har. Studien undersöker detta med hjälp av enkäter 74 elevers läsning under sommarlovet och deras allmänna inställning till läsning. Av dessa 74 elever intervjuades 15 elever om deras läsvanor och vad som händer när de läser. Enkäterna visade att fler flickorna har en bättre inställning till läsning jämfört med pojkarnas inställning. Det visade sig även att elevernas val av genrer varierade mellan de olika könen. Utifrån intervjuerna framkom det att fler av flickorna som var intresserade av böcker och att nästan alla av flickorna hade någon vuxen som läste för dem jämfört med pojkarna där hälften svarade att någon förälder kunde läsa för dem ibland. Det resultat som framkommit har analyserats genom tidigare forskning men även utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom det finns åsikter att eleverna lär sig genom samspel med andra och genom att använda sig av språkliga redskap för att lära sig. / <p>Godkänt datum 2019-06-17</p>

Inledning: Språkutveckling är en viktig del i barns vardag eftersom språket utgör en sådan stor del i samspelet med andra människor som exempelvis att kunna lyssna, reflektera och lösa konflikter. De här delarna blir därmed viktiga för barnens kommunikation i leken där förskollärare kan ta vara på det och arbeta med språket i samband med leken. I ett vidare perspektiv kan man även se till barnens framtida förmåga att fungera väl i samhället där det exempelvis är betydande att kunna samarbeta, lyssna och lösa konflikter med andra människor. Tidigare forskning har lyft fram hur arbetet med barns språkutveckling i leken ser ut utifrån den sociala språkmiljön. Dock finns det inte lika mycket forskning som visar en helhetsbild i arbetet utifrån andra aspekter som hur utformning av miljö, val av material samt förhållningssättet tillsammans kan skapa en positiv språkutveckling hos barnen. Syfte: Syftet med den här studien är att skapa en övergripande bild på hur förskollärare resonerar om arbetet med barns språkutveckling i leken, samt hur det här arbetet beskrivs se ut med olika material och i olika miljöer. Metod: Metoden som använts är kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har skett via zoom och har spelats in och till sist transkriberats. Frågorna har formats utifrån olika teman samt skiftande följdfrågor utifrån de deltagandes svar. Fyra förskollärare har intervjuats till studien. Resultat: Resultatet visar hur den vuxenstyrda leken skapar stora möjligheter för att skapa språkstimulerande aktiviteter medan den fria leken visar hur pedagoger kan ta en mer stödjande roll i kommunikationen. Resultatet indikerar även på att det i den fria leken skapas ett mer naturligt lärande i språkutvecklingen samtidigt som det utvecklar barnens kommunikativa förmåga. Miljön har beskrivits som en stor del i verksamheterna där det betonats vikten av att skapa goda miljöer för att stimulera barnen i deras språkutveckling. Det har också lyfts fram hur pedagogerna kan använda olika material som stöd i arbetet med barns språkutveckling, exempelvis lärplattor, bildstöd och böcker.

Syftet med den här studien var att studera hur förskollärare förhåller sig i sitt pedagogiska arbete med de tysta barnen. Detta eftersom de tysta barnen tenderar till att ”glömmas bort” och missa viktiga delar som gynnar deras utveckling. Vi har undersökt vilka bakomliggande orsaker som kan finnas till varför barnen är tysta och vilka metoder och pedagogiska hjälpmedel som kan användas för att gynna de tysta barnens utveckling. Detta har vi gjort genom en kvalitativ studie där vi har intervjuat fem förskollärare i semistrukturerade intervjuer. Därefter har materialet analyserats utifrån delar av det sociokulturella perspektivet tillsammans med tidigare forskning inom området. Resultatet från studien belyser olika delar som är extra viktiga för att gynna de tysta barnens utveckling. Dessa delar är; en trygg och inbjudande miljö, anknytning och socialt samspel. Till sist har vi också diskuterat studiens resultat och jämfört detta med tidigare studier.

The purpose of this study is to examine children's learning in play from a pedagogical perspective. To find out the educators' views on the concepts of play and learning and how play can be used as a tool in preschool learning, we chose to conduct interviews with some educators at different preschools. The interviews were our primary source for collecting empirical evidence that was current, relevant, and credible.  The questions used in this study and that has guided our work are following:  1. How do pre-school educators view the concepts of play and learning and their context? 2. According to the educators, how can play be used as a tool for learning? The results from this study show that educators in preschool see a strong connection between the concepts of play and learning and there is a clear connection between these. The results also show that play can be used as a functional tool for learning and can be used by educators in several different ways. Play promotes children's development based on many different aspects. To understand and be able to interpret our results, we have used the socio-cultural perspective as a starting point in this study and several different play theories as well as previous research on the area when we analyzed our results.

Bakgrund: I denna globaliserade värld påverkar situationer som inträffar på andra platser i världen även oss i Sverige. Dessa förändringar i det svenska samhället kan även påverka skolan som får nya utmaningar. Elevunderlaget har blivit mer heterogent med elever från olika länder vilket kräver nya sätt att lära på. Lärande spelar en central roll i allas utveckling och enligt det sociokulturella perspektivet sker denna utveckling i interaktion med andra människor. Alla människor är viktiga i lärandet och var och en kan utvecklas med stöd av andra som kan lite mer än vad man kan själv, denna utveckling ger upphov till det som Vygotskij kallade för den proximala utvecklingszonen. En plats för formellt och organiserat lärande är skolan, men skolan är också en central plats för barn där de bygger upp relationer med andra barn och vuxna som inte tillhör familjen. I den mångkulturella skolan är dessa kontakter med andra utanför familjen en viktig del för lärandet till exempel för den personliga utvecklingen. Syfte: Studiens syfte var att utifrån elevers perspektiv i en mångkulturell kontext, undersöka elevens erfarenheter av lärande i en mångkulturell skola. 0 Metod: Kvalitativ metod användes i studien och data samlades in genom fem semistrukturerade fokusgruppintervjuer med elever i årkurs fem och sex. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat och slutsatser: Under analysen framkom fyra huvudkategorier; den mångkulturella skolan, lärande, syn på läraren och skolmiljö vilka sammanlagt resulterade i 15 underkategorier. Eleverna anser att det är givande att vistas i en mångkulturell skola och att lärande sker ständig och i interaktion med kompisarna, lärarna och andra vuxna kring dem utanför skolan. Ett komplement för lärandet var digitala medier som blev ett stöd för eleverna i deras lärande både på skolan som i hemmet. / Background: Learning has a central role in everyone's development and according to the sociocultural perspective, this development takes place in interaction with other people. Other people are important so each can develop with the support of others who can little more than themselves, this stimulus gives rise to what Vygotsky called the proximal development zone. The school is a central place for children who, firstly, are a place of learning and, secondly, a place where they build relationships with other children and adults who are not family. In the multicultural school these contacts with others play an important role in learning such as personal development. Purpose: The aim of the study was to investigate student's perspectives of learning in a multicultural context. Method: Qualitative method was used in the study and data was collected through 5 semistructured focus group interviews with students in grade five and six. The results have been analysed with qualitative content analysis. Results and conclusions: The analysis revealed four main categories; the multicultural school, learning and how the students view the teacher which resulted in a total of 15 subcategories. Students consider it rewarding to stay in a multicultural school. That learning takes place constantly in interaction with friends, even that teachers and adults outside school are an important support for their learning. Digital media as support was something that students used in their learning as a complement both at school and at home.

Syftet med studien är att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bidra med kunskap om vad meningsfull och medveten undervisning i matematik i förskolan kan innebära. För att uppnå syftet formulerades frågeställningarna: Vad beskriver pedagogerna som matematik i förskolan? På vilka sätt kan meningsfull matematikundervisning komma till uttryck i förskolan? samt På vilka sätt kan medveten matematikundervisning komma till uttryck i förskolan? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra förskollärare ochfyra barnskötare. Under intervjuerna var fokus på barnskötares och förskollärares syn på matematik och deras arbete med matematikundervisning. Det bearbetade datamaterialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och centrala begrepp kopplat till teorin. De centrala begrepp som användes i analysen var proximal utvecklingszon, scaffolding, artefakter och mediering. I resultatet framkommer att pedagogerna använder både spontan och planerad matematikundervisning. Spontan matematikundervisning kan handla om att pedagogerna lyfter fram matematiken i olika vardagliga situationer, som exempelvis vid lunchsituationer eller när barnen leker på gården. Planerad matematikundervisning kan handla om att pedagogerna planerar matematikinnehåll för att möjliggöra för barnen att utveckla sina tidigare erfarenheter och kunskaper. I resultatet framkommer att pedagogerna planerar för medveten och meningsfull undervisning och utgår från läroplansmål.Respondenterna lyfte fram vikten av interaktion mellan barn och pedagoger. Det finns likheter mellan delstudierna kring hur matematikundervisningen anpassas utifrån barns erfarenheter och tidigare kunskaper. En slutsats utifrån resultaten i delstudierna är att det är viktigt med planerad matematikundervisning utifrån läroplansmål så att inte endast spontan matematikundervisning sker. Ytterligare en slutsats är att det inte räcker att pedagoger planerar för en medveten matematikundervisning, den behöver också vara meningsfull för barnen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka uppfattningar av språkinriktad undervisning bland historielärare i årskurs 4–6. Studiens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella perspektiv, med den ur detta perspektiv utvecklade undervisningsmodellen Standarder för effektiv pedagogik (Perumal, Flynn, Mitchell Viesca, Ennser-Kananen &amp; Routarinne, 2020, s. 54–57). I studien antas ett Kritiskt mångkulturellt perspektiv på svensk skola. Med utgångspunkt i detta perspektiv gör jag en distinktion av elevgrupper med ett större potentiellt behov av språkinriktad undervisning. Denna indelning av elever syftar till att synliggöra att skolans uppdrag att kompensera för elevers olika förutsättningar är en fråga om social rättvisa. Studien har bedrivits med en fenomenografisk ansats, vilket innebär att fokus varit att finna en spridning av uppfattningar av fenomenet språkinriktad undervisning. Insamling av empiri har skett med hjälp av intervjuer med åtta deltagare. Resultatet visar att det finns en betydande variation bland historielärares uppfattningar av språkinriktad undervisning gällande de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Det framkom också mönster, som indikerar att lärarnas uppfattningar om språk, lärande och kunskap till viss del hänger ihop med vilka syften de anser att deras undervisning fyller och vilka undervisningsmetoder de beskriver att de använder. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om högstadieelever anser att digitala verktyg kan vara ett hjälpmedel i deras kunskapsutveckling samt hur digitala verktyg kan öka aktiviteten i klassrumssituationer. Vidare syftar studien till att undersöka vilka problem och möjligheter som eleverna uppfattar finns när digitala verktyg används för deras kunskapsutveckling samt i klassrumssituationer.   Den första frågeställningen är: hur uppfattar eleverna att aktiviteten i klassrumssituationen påverkas av digitala verktyg? Resultat visar att det blir ökad aktivitet i klassrummet eftersom digitala verktyg underlättar framställningen av skolarbeten samt att genomförandet av skolarbeten kan ske på fler platser än enbart i skolan då båda dessa faktorer främjar elevernas kunskapsutveckling.   Den andra frågeställningen handlar om hur eleverna uppfattar att deras kunskapsutveckling påverkas av digitala verktyg. Studiens resultat visar att eleverna blir delaktiga i den formativa bedömningen, de utvecklar källkritiskt tänkande samt att visuella hjälpmedel skapar förutsättningar till inlärning bland eleverna. Datorer är fördelaktiga för elevernas kunskapsutveckling jämfört med smarta telefoner, eftersom datorer inte har lika många distraktioner som smarta telefoner.    Den sista frågeställningen lyfter vilka problem och möjligheter eleverna ser med digitala verktyg i klassrumssituationer och kunskapsutvecklingen. Resultatet visar att eleverna inte uppfattar att de får någon undervisning i digital kompetens, utan förväntas att kunna hantera det digitala verktyget utan vidare handledning från sina lärare. Eleverna uttrycker också att lärarna behöver vara tydligare gentemot eleverna vad syftet är med digitala verktyg i undervisningen innebär. Smarta telefoner har störande moment som notisfunktioner, vilket stör kunskapsutvecklingen om telefonen istället för datorn användas som ett digitalt verktyg. Oro finns för att det manuella skrivandet ska försämras när allt mer skrivs digitalt. Tekniskt strul och dålig infrastruktur är andra problem som förekommer vid användningen av digitala verktyg. Möjligheterna med digitala verktyg är de digitala lärplattformarna som skapar samarbete mellan lärare och elever. Digitala läromedel som underlättar inlärningen utgör en ytterligare möjlighet samt att det är en förberedelse inför arbetslivet att kunna arbete och hantera digitala verktyg.

Studiens syfte är att undersöka förskollärarens syn på kommunikationens och samspelets betydelse i mötet med förskolebarn. Den avser att undersöka vad det finns för möjligheter och om det finns några hinder för kommunikation och samspel. Studiens forskningsfrågor är följande: Vad innebär samspel och kommunikation enligt förskolläraren? Hur beskriver förskolläraren sitt förhållningsätt gentemot barnen gällande kommunikation och samspel mellan förskollärare och barn?Vidare undersöks begreppet relation, vad innebär en god relation enligt förskolläraren? Studien sker med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer är metoden. Fyra förskollärare intervjuas. De teoretiska utgångspunkterna som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet och den relationella pedagogiken. Resultatet visar en ny definition på vad kommunikation kan vara för något. Begreppet lyssna är en kommunikation, likaså är kommunikation också lyssnandet. Relationer mellan förskollärare och förskolebarn anses vara väldigt viktigt och även förskollärarens förhållningssätt. Kommunikation och samspel hänger ihop, att man har ett genuint intresse för den andra. Resultatet visar även att kommunikation kan ske på olika sätt, inte enbart verbalt. Synen på samspel är likvärdiga vilket diskuteras varför det kan vara så. Att vara förskollärare krävs det att du förhåller dig till något i arbetet tillsammans med barnet och det är viktigt att vara välförankrad i förskolans läroplan, att motivering ska finnas till varför du väljer att göra på ett visst sätt. Resultatet visar även vikten av förskollärarens förhållningssätt och att bygga goda relationer, det vill säga ”hur får jag kontakt med dig”?