Syftet med den här studien är att undersöka och synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan lärares och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess olika arbetsformer som bidrar till elevernas lust att lära. För att kunna synliggöra detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med enskilda lärare och deras elever i fokusgrupper. Den data som vi fått in har strukturerats enligt en tematisk analysmetod och sedan redovisats och tolkats enligt ett sociokulturellt perspektiv och med hjälp av begreppet KASAM (känsla av sammanhang).  I resultatet har vi jämfört data från lärare och respektive fokusgrupp med deras elever för att se om det finns likheter eller skillnader i deras upplevelse av matematiklektioner. Den insamlade datan visade att eleverna i ena fokusgruppen ville ha utmanande uppgifter medan den andra fokusgruppen ville visa och få bekräftat att de gjort rätt.  Det fanns skillnader och likheter bland lärare och elevers upplevelser av matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära. De två lärarna hade olika skillnader och likheter jämfört med varandra i relation till sina elever. Lärare B hade en mer precis upplevelse av hur eleverna såg på olika arbetsformer. Lärare A hade en mer precis upplevelse av hur sina elevers lust att lära var. Utifrån vår insamlade data och resultat går det inte att dra en generell slutsats om likheter och skillnader till matematiklektioner och dess arbetsformer i relation till lust att lära.

Studiens syfte är att synliggöra lärare i fritidshems uppfattningar om hur elevers populärkultur får utrymme i fritidshemmets verksamhet samt vilka möjligheter och hinder lärare i fritidshem uttrycker med att integrera populärkulturen i verksamheten. I den här studien har följande frågeställningar formulerats: Vilken populärkultur uppfattade lärare i fritidshem att eleverna är intresserade av? Vilka aspekter av populärkultur lyfts fram av lärare i fritidshem? Vilka möjligheter och hinder uttrycker lärare i fritidshem med att integrera elevernas populärkultur i verksamheten? Detta är en kvalitativ studie där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med utbildade lärare i fritidshem. Resultatet beskriver varierande arbetssätt där elevers populärkultur får utrymme i verksamheten såsom delaktighet och inflytande. Däremot lyfts flera hinder, såsom våld och ovårdat språk, för vad som bör användas. Författarna diskuterar möjligheterna samt hinder utifrån ett sociokulturellt perspektiv, tidigare forskning och i koppling till läroplanen. Slutligen framförs förslag på vidare forskning inom elevers populärkultur.

Syftet med examensarbetet är att undersöka sex lärares arbete med läsförståelse i årskurs2. Till följd av undersökningen vill vi bilda oss en djupare förståelse kring hur man somverksam lärare definierar vad läsförståelse innebär. Vi vill även öka kunskapen om hurverksamma lärare i årskurs 2 beskriver sitt arbete, för att utveckla elevers läsförståelsesamt undersöka huruvida informanterna använder sig utav strategier i sin undervisning.Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sex lärare. Litteraturläsningen visar hur detfinns fördelar med att göra eleverna medvetna, om vilken strategi de ska använda när demöter olika texttyper i undervisningen. Forskningsresultaten i studien visar att strategier ären gynnsam metod för elevers utveckling av kunskaper i läsförståelse. Studiens resultatvisar att samtliga sex informanter definierar läsförståelse som förmåga till att kunna förståoch återge innehåll, kunna dra slutsatser av det lästa innehållet samt göra textkopplingarmed stöd av egna erfarenheter. Alla deltagare i studien var eniga om att automatiseradavkodning, läsflyt, ordförståelse samt ett utvecklat ordförråd är viktiga delar i elevensläsförståelseutveckling. Goda förutsättningar till att utveckla läsförståelse bottnar i atteleverna är medvetna om syftet och målet med undervisningen. Det framgår i läroplanenatt eleverna genom strategier ska kunna tolka texter och förstå innehåll. Att kunna tolkainnehållet ur en text är en förutsättning för att kunna inhämta nya kunskaper.Läsförståelsen blir således ett viktigt begrepp i undervisningen samt ett område som läggergrund för annan kunskapsutveckling.

Syftet med min studie är att analysera hur kooperativt lärande kan leda till ett mer dialogiskt klassrum och huruvida det kan påverka elevernas förmåga att samtala. Det är en kvalitativ studie där fem klasslärare, på en grundskola i Malmö kommun, har intervjuats. Resultatet visar att genom att undervisa efter ett kooperativt förhållningssätt ger goda förutsättningar att få ett mer dialogiskt klassrum, och att högre elevdelaktighet påverkar elevers språk och förlängningen deras förmåga att samtala. Kooperativt lärande, anses av de som deltagit i studien, att vara ett förhållningssätt som ökar delaktigheten, höjer motivationen och förstärker inlärningsförmågan. Enligt respondenterna så passar metoden, eller snarare förhållningssättet alla, men de svagare eleverna gynnas mest och de starka eleverna får ut minst utav kooperativt lärande. Med tanke på att kooperativt lärande utgår från att eleverna samtalar, så valde jag ett sociokulturellt perspektiv som teori för studien. Det var svårt att mäta resultatet i min studie men utifrån den data jag fått in så tyder allt på att genom att arbeta kooperativt så får du ett mer dialogiskt klassrum där eleverna utvecklar sin förmåga att samtala i grupp.

Syftet med detta examensarbete är att urskilja vad tidigare forskning visar om denformativa bedömningens betydelse, gällande läs- och skrivutveckling hos elever ilågstadiet. Vilken betydelse den formativa bedömningen har för eleversläsutveckling, samt hur lågstadieelevers skrivutveckling kan påverkas avanvändandet av formativ bedömning, är de två frågeställningar som ligger till grundför arbetet. Utvald forskning inom läs- och skrivutveckling, samt utvald forskninginom formativ bedömning i skolan har sökts, utvärderats och analyserats genom enlitteraturstudie.Resultatet av litteraturstudien presenteras tematiskt där fyra övergripande temanåterfinns. Dessa teman är skapade utifrån de mest förekommande fynd som gjorts ianalysen av forskningsunderlaget. Resultatet visar att formativ bedömning kan haen positiv betydelse för såväl läs- som skrivutveckling, särskilt om den används pårätt sätt och av den medvetna och skickliga läraren. Ytterligare fynd visar också attformativ bedömning kan utforma framtida undervisning och planering i syfte attutveckla elevernas förmågor och kunskaper vidare, dock med parentesen att dettatillvägagångssätt kan vara både problematiskt och tidskrävande. Fler betydelsefullafaktorer i resultatet utgörs av vikten av lärares återkoppling och respons, samtbetydelsen av interaktion och kommunikation (främst mellan lärare och elev), menockså mellan elever, för att uppnå en främjande utveckling.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare upplever arbetet med barns utveckling och lärande i en förskola byggd enligt Kalmarmodellen. Det undersöks vad det kan finnas för möjligheter och hinder i miljön samt hur förskollärarna upplever samarbetet med kollegorna. Empirin är insamlad på tre olika förskolor och består av intervjuer från sex olika förskollärares upplevelser, dessa arbetar på en förskola byggd enligt Kalmarmodellen. Analysen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, den genomfördes med hjälp av kodning, letade efter likheter och skillnader. De utvalda begreppen gick att koppla till respondenternas utsagor. Resultatet visar övervägande mot hinder, att det är stora barngrupper, stora ytor som kan vara svåra att använda så som arbetslaget vill samt att arbetslaget behöver ha goda strategier för att få ihop dagen så barnen få bästa förutsättningar till att utvecklas och lära.

Sammandrag  Under vår verksamhetsförlagda utbildning kom vi i kontakt med arbetssättet ASL (att skriva sig till läsning). Det bidrog till att vi blev intresserade av att ta reda på mer och undersöka några lärares uppfattningar om arbetssättet.  Syftet med vår studie är att öka kunskapen om ASL, samt dess koppling till elevers läs- och skrivutveckling i årskurs 1. Utifrån syftet ställdes följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har lärare om metoden ASL? Hur uppfattar lärarna metodens påverkan på elevers tidiga läs- och skrivutveckling? För att få svar på våra frågeställningar har en kvalitativ ansats gjorts, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju lärare. Resultatet analyserades utifrån de sju stegen i en fenomenografisk analysmodell. Vår teoretiska utgångspunkt i studien är utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.  Resultatet visar att arbetssättet ASL i kombination med andra arbetssätt gynnar elevers läs- och skrivutveckling. Lärarnas uppfattning är att eleverna skriver längre och mer innehållsrikare texter, samt att talsyntesen bidrar till att eleven tidigare kopplar ihop bokstaven med dess ljud.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra hur lärare i lågstadiet arbetar med högläsning i undervisningen samt hur lärarna uppmuntrar till elevers lärande i det arbetet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I forskningsläget framgår det att lärarens undervisningspraxis är av vikt för att utveckla elevers ordförråd och läsförståelse vid högläsning. Vidare förklaras även högläsningen som ett tillfälle för en lugn stund och en social samvaro.  Med utgångspunkt i syftet samlades empirin in genom en kvalitativ metod, där observationer och intervjuer utfördes med åtta lärare på tre olika skolor i södra Sverige. En tematisk analys genomfördes där empirin analyserades utifrån fyra begrepp som grundades från studies teoretiska ramverk, sociokulturellt perspektiv. Dessa begrepp är appropriering, artefakter, interaktion och scaffolding. Resultatet visar att de flesta lärarna bearbetar och genomför någon form av för-, under- eller efterarbete och det förefaller inte vara stora skillnader i lärarnas metoder vid högläsningen. Språket är en stor del av högläsningen där lärare i mer eller mindre utsträckning ställer stöttande frågor, bearbetar text, återberättar innehåll och/eller lyfter svåra ord för diskussion.

Skolverket (2018a) har ett obligatoriskt kartläggningsmaterial för förskoleklass som heter Hitta matematiken. Kartläggningsmaterialet syftar till att kartlägga elevers matematikkunskaper, där mönster utgör en del. I studien har enbart undervisning om mönster studerats. Studien grundar sig i en tidigare systematisk litteraturstudie som behandlar sambandet mellan mönster och algebra. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i förskoleklass respektive årskurs 2 utformar sin undervisning om mönster. Vidare syftar studien till att undersöka vilken form av progression som sker. För att kunna besvara forskningsfrågorna har tio lärare intervjuats där intervjusvaren senare har analyserats och tematiserats. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Analysen av resultatet indikerar att lärare utformar sin undervisning på olika sätt i förskoleklass och årskurs 2. I förskoleklass utformas undervisningen främst med laborativt material och stationsarbete medan lärare i årskurs 2 ofta utgår från läroboken och använder laborativt material som komplement. Gällande progressionen av arbetet om mönster från förskoleklass till årskurs 2 visar studiens resultat att beroende på hur lärarna utformar undervisningen sker progressionen exempelvis genom mönster i talföljder eller algebra på olika sätt.

No description available.