*Sammanfattning/Abstract: Appelfeldt, Maia och Ottosson, Mia (2019). Komplexitet i samverkan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.*Förväntat kunskapsbidragStudien har en önskan om att bidra med en utvecklad kunskap kring de förutsättningar och begränsningar som specialpedagogens uppdrag ges i ett tvärprofessionellt team. Vad händer exempelvis med specialpedagogens roll och arbete i en samverkan med andra professioner?*Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur en samverkansmodell kan se ut i förskolans arbete för alla barns rätt till stöd. Vidare att bidra med kunskap om vad som händer med specialpedagogens roll/ uppdrag i samverkan med andra professioner.*Frågeställningar1.Vilka risker och möjligheter finns det i den specifika samverkansmodellen för det specialpedagogiska arbetet? 2.På vilket sätt kan arbetet i tvärprofessionella team påverka specialpedagogers roll?3.Hur beskriver teamets olika aktörer innebörden av samverkan för att tillgodose alla barns rätt till stöd?*TeoriArbetets teoretiska ramverk är avsett att skapa en bredare förståelse utifrån studiens syfte. Professionsteorin bidrar med en större kunskap kring de möjligheter och begränsningar som olika professioner bär på. Organisationsteorin skapar förståelse för vikten av att använda sig av olika perspektiv för att kunna skapa en bredare kunskap. Systemteorin bidrar med en förståelse kring vikten av att alla delar i ett system tillsammans bildar en helhet.*MetodArbetet är en kvalitativ studie som är inspirerad av en fenomenografisk ansats som främst berör frågor som är av betydelse för lärande och förståelse i en pedagogisk miljö. Studien grundar sig i en fallstudie där halvstrukturerade intervjuer har genomförts med olika professioner inom en och samma kommun och samverkansmodell.*ResultatUr resultatet framkom att den specialpedagogiska rollen uppfattas bli tydligare i ett team eftersom förutsättningarna ökar för att kunna skapa bättre riktlinjer för både uppdraget och rollen. Även vikten av gemensamma mål och de olika professionernas erfarenheter och kunskaper ses som positiva delar för att få till ett helhetsperspektiv i arbetet med alla barns rätt till stöd. En effektiv kommunikation togs också upp som en viktig faktor. Utöver detta sågs det även som fördelaktigt att kunna välja profession utefter aktuellt ärende. Trots att samverkan ansågs som positivt av samtliga respondenter fanns det antydan till att en samverkan inte är helt okomplicerad. För en fungerande samverkan nämns ledning och organisationen som en viktig och bidragande faktor. Ur intervjuerna framkom att specialpedagogerna ansågs ha en viktig funktion inom den studerande samverkansmodellen. Specialpedagogernas kompetens upplevs som ovärderlig men samtidigt nämns av psykologen att rollen utåt sett i verksamheterna inte uppfattas ha samma dignitet som andra professioner. Trots många fördelar och möjligheter med samverkan så har vi inte kunnat se någon större skillnad på att detta sätt skulle vara ett mer effektivt och förebyggande arbete kring barn i behov av stöd än vad våra egna erfarenheter visar kring ett mer individuellt specialpedagogiskt stöd. Den specialpedagogiska rollen är svårtolkad och vad vi påstår saknas utifrån resultatet är en större reflektion och förståelse kring den komplexiteten som rollen också kan få i en samverkan med andra professioner.*Specialpedagogiska implikationerYrkesrollens komplexitet är problematiserad sedan tidigare och bekräftas även utifrån vårt resultat, men däremot ställer vi oss kritiska till en avsaknad av en mer kritisk granskning kring de svårigheter som en samverkan kan innebära för det specialpedagogiska uppdraget. Ett arbete som vi menar behöver systematiseras ytterligare och ses över på flertalet olika nivåer i både verksamheter och i samhället.*NyckelordOrganisation, Profession, Samverkan, Specialpedagogens roll, Specialpedagogisk kompetens

Vilken kompetens en specialpedagog har kan vara varierad - olika utbildningsbakgrunder, olika erfarenheter och olika möten med individer, grupper och organisationer formar oss som såväl yrkes-, som privatpersoner. I vår studie har vi utgått från den kompetens som vi förväntas ha enligt högskoleförordningen för specialpedagoger (SFS 2017:1111). Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur specialpedagogens kompetens tillvaratas inom en skolas organisation. Vår uppfattning är att en skola behöver ha en vision av att vara en lärande organisation, en organisation som fokuserar på allas lärande och utveckling, en organisation i ständig förändring för att möta de utmaningar som uppstår i en skolas vardag.Vi valde att undersöka detta närmare genom att utföra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger och sju rektorer på fem skolor i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med inspiration av en fenomenografisk ansats. Resultatet pekar på att skolans organisation kring specialpedagogens uppdrag skiljer sig åt. Rektors förståelse av de specialpedagogiska uppdraget avspeglas i sättet att organisera skolan. Specialpedagogen har en mångfacetterad yrkesroll och i stort sett ingen av de skolor vi besökt utformas specialpedagogens arbete på samma sätt, även om det finns likheter. Vi uppfattar, i likhet med tidigare forskning, att specialpedagoger ofta får uppdrag som till stora delar är mer lika ett specialläraruppdrag, det vill säga arbete med elever istället för att arbeta för elever. Vi fann också att skolutveckling är ett område som specialpedagoger har svårt att göra anspråk på. Internationella studier pekar på liknande resultat avseende specialpedagogens yrkesroll.Utifrån vår empiri kan vi dra några slutsatser då vi tycker oss kunna se att ju närmare en skola är definitionen av en lärande organisation, desto bättre tillvaratar man specialpedagogens kompetens. Som teoretisk förankring valde vi att använda oss av systemteori, Senges definition av en lärande organisation och Scherps VISKA-modell. / The skills of a special educator can be varied - different educational backgrounds, different experiences and different encounters with individuals, groups and organizations shape us as both professionals and individuals. In our study, we have started from the competence that we are expected to have according to the Higher Education Ordinance for special educators (SFS 2017: 1111).The purpose of our degree project has been to find out how the special educator's competence is utilized within a school's organization. Our view is that a school needs to have a vision of being a learning organization, an organization that focuses on everyone's learning and development, an organization in constant change to meet the challenges that arise in a school's everyday life.We chose to investigate this in more detail by conducting semi-structured qualitative interviews with five special educators and seven principals at five schools in southern Sweden. The interviews were analyzed with inspiration from a phenomenographic approach.The results indicate that the school's organization around the special educator's assignment differs. The principal's understanding of the special education assignment is reflected in the way the school is organized. The special educator has a multifaceted professional role and virtually none of the schools we visited design the special educator's work in the same way, even though there are similarities. We perceive, as in previous research, that special educators often receive assignments that are largely more like a special needs teacher assignment, ie work with students instead of working for students.We also found that school development is an area that special educators have difficulty claiming. International studies point to similar results regarding the special educator's professional role.Based on our empirical data, we can draw some conclusions as we think we can see that the closer a school is to the definition of a learning organization, the better one utilizes the special educator's competence.As a theoretical foundation, we chose to use systems theory, Seng's definition of a learning organization and Scherp's VISKA model.

Studiens syfte är att undersöka hur särskild bedömning i matematik organiseras inom garantin för tidiga stödinsatser enligt lärare och personal med specialpedagogisk kompetens. Dessutom vill vi undersöka hur lärare och personal med specialpedagogisk kompetens uppfattar deras samarbete gällande särskild bedömning i matematik samt vad den specialpedagogiska kompetensen har för betydelse för den fortsatta undervisningen och stödinsatserna i matematik. Studien har en kvalitativ ansats och 15 semistrukturerade intervjuer har genomförts i en kommun i mellersta Sverige. Resultatet har analyserats ur tre olika specialpedagogiska perspektiv samt utifrån Urie Bronfenbrenner systemteori. Resultatet visar att rutiner och struktur för den särskilda bedömningen är viktiga och att det är ett stöd i att få syn på elevernas kunskaper. Det framkommer även varierade möjligheter till utbildning och kompetensutveckling hos lärarna och personalen med specialpedagogisk kompetens. En slutsats från den här studien är att rutiner och organisation kring den särskilda bedömningen framstår som en viktig aspekt i arbetet med tidiga stödinsatser i skolmiljö.

Syftet med vår studie var att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan samt förskolepedagogernas förväntningar på denna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsamtal som metod. Underlaget bestod av fyra fokusgrupper vilket gjorde att tolv pedagoger sammanlagt deltog i studien. Vårt resultat visade att specialpedagogen har en viktig funktion i förskolan och då främst gällande enskilda barn i behov av särskilt stöd. Det framkom att bristen på tid till reflektion för pedagogerna kunde utgöra en av orsakerna till ett utökat behov av specialpedagogisk kompetens. Pedagogernas upplevelse av brist på tid gav dem en känsla av otillräcklighet gällande möjligheten att uppmärksamma alla barn utifrån deras enskilda behov. För att få till stånd en fungerande samverkan mellan pedagoger och specialpedagog visade resultatet på vikten av en tillitsfull relation dem emellan. De förväntningar som pedagogerna lyfte fram var att specialpedagogen skulle bidra med en fördjupad och bred kompetens angående barn i behov av särskilt stöd. Det framkom vidare att pedagogerna anser att ett regelbundet och närmare samarbete med specialpedagogen skulle ge förutsättningar för ett mer förebyggande arbete.

Sammanfattningvis visar resultaten på att barn och ungdomar är och upplevs mer stressade idag. Det finns många orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö är en stor stressfaktor som påverkar både yngre och äldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress är det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet. / Syftet med följande arbete är att ta del av specialpedagogers uppfattningar, upplevelser och kunskaper om barn och stress. Därigenom kan vi få en ökad kunskap om hur vi identifierar barn som är stressade, om olika stress- och skyddsafaktorer samt hur vi i skolan kan arbeta med stressförebyggande åtgärder. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om barn och stress. Vidare ger arbetet en uppfattning om hur specialpedagoger upplever barn och stress, hur det förebyggande arbetet ser ut och den specialpedagogiska kompetensen. Med hjälp av den kvalitativa intervjun som metod tar vi del av specialpedagogernas upplevelser, uppfattningar och kunskaper

Westrin, Lasse (2023). Konsultation i Samråd. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Syftet med denna studie är att synliggöra och bidra med kunskap om den samrådande funktionen i Skolverkets, läsa, skriv, räkna- garanti, för tidiga insatser. Vidare är studiens syfte att undersöka hur specialpedagoger/speciallärare samt förskollärare tolkar och upplever den samrådande funktionen i garantin. För att besvara studiens frågeställning användes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Studien belyser både personal med specialpedagogisk kompetens och förskollärares perspektiv och upplevelse av den samrådande funktionen i garantin. Då konsultation i samråd bygger på utveckling och kommunikativt lärande, så antas studien grunda sig i Vygotskijs sociokulturella teori. I studien framkom att respondenterna tolkar begreppet samråd liknande. Vidare visar studien att respondenterna inte alls, eller i olika grad arbetar efter Skolverkets riktlinjer kring den samordnande funktionen.  Studien visade utifrån respondenternas reflektioner och praktiska erfarenheter, att de såg den samrådande funktionen som ett kunskapsutvecklande forum. Utifrån studien framkom även att respondenterna upplever ett större fokus på insatser för elever i behov av stöd, efter införandet av läsa, skriva, räkna-garantin. Studien påvisar Skolverkets intention att tydliggöra det specialpedagogiska uppdraget i garantin. Konsultationen mellan personal med specialpedagogisk kompetens och läraren ska enligt Skolverkets riktlinjer ske i samråd, vid implementering av insatser för elever i behov av stöd. Studien förväntas bidra med kunskap kring upplevelsen, utfallet och definitionen av konsultation i samråd. Befintlig studie visar att vid implementeringen av tidiga insatser och i det förebyggande arbetet har specialläraren en central roll. Dels i det konsultativa arbetet i den samrådande funktionen, men även i undervisning riktad mot elever i behov av stöd. / Nej

Examensarbetet avser att förstå för vad som karaktäriserar skolor som uppvisar en framgångsrik- respektive icke-framgångsrik resultatutveckling vad gäller screeningsresultat i läsförståelse. I två delstudier utforskas hur testresultat kan analyseras för att identifiera olika skolors inverkan på elevers läsutveckling och vad den kan bero på.Teoretiskt grundar sig arbetet på ett nyinstitutionellt perspektiv, vari organisationer är ett verktyg för att nå förändring och utveckling. Utifrån organisationspedagogisk teoribildning tillämpas synen på skolledares ledarskap och styrning av verksamheten, som en möjlighet att skapa likvärdig skolgång. Positiv- och negativ resultatutveckling av screeningresultat i läsförståelse kopplas därför i denna studie till hur personer i olika ledarskapsfunktioner organiserar, leder och styr arbetet i ämnet svenska.Studien tillämpar en kombinerad metod. Resultatet i den initiala mervärdesanalysen av DLS-screeningresultat kan identifiera skolors förmodade inverkan på testresultatutvecklingen, över tid. Här framträder ett dikotomt mönster i form av framgångsrika- och icke framgångsrika skolor. Den kvantitativa delstudien genererar ett strategiskt urval till en fördjupande analys av fyra olika skolor för att få ökad förståelse för skolornas förutsättningar och behov. Det finns på skillnader i hur framgångsrika- och icke framgångsrika skolor hanterar screeningresultat av elevers läsförmåga.Skolor som uppvisar positiv testresultatutveckling har etablerade rutiner kring hur data från DLS-resultaten tolkas och tillämpas. Respondenterna uppvisar en samsyn kring pedagogiskt ledarskap, samarbete och stöd. Det motsatta förhållandet gäller skolor uppvisat negativa resultat, vilket antas vara en konsekvens av att organisationsstrukturer befinner sig i en nystarts-fas. En av de framgångsrika skolorna lyft fram som särskilt framgångsrik på så vis att den anses vara effektiv och motverkar skolsegregation. Skolan uppvisar en resultatutveckling som är högre än förväntat, sett till elevers socioekonomiska- och språkliga bakgrund.

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka varför rektorer inte enbart använder sig av examinerade specialpedagoger och/eller speciallärare till att utföra de specialpedagogiska insatserna och inneha den specialpedagogiska kompetensen. Studien syftade även till att se om det fanns samband utifrån skolors regi, geografiska placering och storlek i förhållande till vilken personal som utförde insatserna. I studien undersöktes hur 100 rektorer i grundskolan begreppsliggjorde begreppet specialpedagogiska insatser, vilka samband som fanns utifrån skolors regi, geografiska placering och storlek i förhållande till vilken personal som utförde insatserna samt vilka framträdande begränsningar som fanns vid rektorers val av personal som utför de specialpedagogiska insatserna och hade den specialpedagogiska kompetensen. Studiens data samlades in genom internetbaserad enkätundersökning med såväl slutna som öppna frågor. Resultatet sammanställdes genom kategorisering och korrelationsanalyser gjordes, för att sedan sammanställas i korrelationstabeller och vilka därefter analyserades utifrån ramfaktorteorin. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna begreppsliggjorde begreppet specialpedagogiska insatser på ett likvärdigt sätt. Respondenterna svarade att brist i ekonomi samt brist på examinerade specialpedagoger och speciallärare att rekrytera utgjorde de största begränsningarna vid valet av personal. Samband mellan skolors regi, geografiska placering och storlek gick att finna då studiens resultat visade att skolor inom friskoleregi, skolor belägna i Norrland samt mindre skolor med ett elevantal inom 0-100 elever hade högst andel övrig personal till att utföra de specialpedagogiska insatserna.

Antalet elever med autismspektrumtillstånd som är inskrivna i grundskolan har ökat under de senaste decennierna. Detta har skapat utmaningar i skolorna när personalen ska möta de olika unika behoven hos dessa elever (Roberts & Webster, 2022). Elever med autismspektrumtillstånd som får goda förutsättningar vad gäller undervisning och miljö kan fortsätta utvecklas positivt långt upp i åldrarna (Bejerot & Nordin, 2014). Syftet med den här studien är därför att undersöka och analysera erfarenheter bland specialpedagoger och lärare om de specialpedagogiska metoder som används för att stödja elever med autismspektrumtillstånd. Erfarenheter från fyra lärare och fyra specialpedagoger har belysts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att lärare upplever att de har otillräckliga kunskaper kring elever med autismspektrumtillstånd. Trots detta har lärarna, genom erfarenhet, implementerat arbetssätt som fungerar för dessa elever. Struktur, tydlighet, samspel och materiellt integrerat stöd är centrala delar av de specialpedagogiska metoder som beskrivs. Behov av ytterligare fortbildningar för lärare inom autismspektrumtillstånd diskuteras. Analysen visar att specialpedagoger inte känner samma avsaknad av kunskap, men att det inte är helt självklart hur kunskaperna ska föras vidare till undervisande lärare. Vidare forskning behövs om vilka specialpedagogiska metoder som kan vara användbara för att stödja elever med autismspektrumtillstånd, samt hur dessa metoder bäst kan implementeras.

Syftet med studien är att undersöka den specialpedagogiska kompetensen att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och kollaborativt i elevhälsoteamsmöten (EHT-möten) samt hur den kompetensen förhåller sig till biomedicinska, patogenetiska samt kategoriska perspektiv och insatser för elever i skolsvårigheter. Studien har en kvalitativ ansats genom etnografiskt inspirerade observationer av fem EHT-möten och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem grundskolor i Stockholm. De teoretiska utgångspunkterna som tillsammans med empirin ligger till grund för kunskapskonstruktionen, är det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet på orsaker till skolsvårigheter, samt det salutogenetiska och patogenetiska perspektivet på hälsa. Resultatet visar att stor del av EHT-mötena ägnas åt att diskutera enskilda elevärenden, diagnoser och åtgärdande insatser. Resultatet pekar även på att specialpedagogerna är i uppdrag som gör att den specialpedagogiska kompetensen inte kommer till sin rätt i EHT-mötena. Inkluderingsarbetet och det hälsofrämjande arbetet överskuggas av det biomedicinska paradigmets patogenetiska och åtgärdande perspektiv som dominerar i EHT-mötena, vilket gör att insatserna på sin höjd blir förebyggande.