There is a fragmentation in the discussion regarding sustainable urban development in the architectural field today. This has led to the creation of several envisions that seek to achieve sustainability using different approaches. Therefore, the purpose of this thesis is to map different envisions in the architectural field with a focal point on three specific; spatial agency, ecological urbanism and hedonistic sustainability.  The methods used in this thesis are a document study and a literature study with the aim to compare the swedish policies regarding architecture and urban development against the envisions that exist in the architectural field today. Status quo, reform and transformation are the three approaches used as the main theory to analyze the gathered empirics. We have also introduced practical examples from the envisions to give a more nuanced picture of the field and how visions and ideas are being realized. These examples are 2012Architecten in Rotterdam, The Netherlands, HafenCity in Hamburg, Germany and finally Copenhill in Copenhagen, Denmark.  The structure of the thesis is of an analyzed character to help the reader follow the reasonings and notions presented throughout the study. The conclusion shows that there are great difficulties in achieving transformation within the field today, especially regarding the practitioning and realization of visions and ideas since most of the projects are being realized with an underlying driving force in the economic aspect and the urge for economic growth. The study also shows that the current policies in Sweden do not make room for transformation since they are based on the social structures of today. / Inom arkitekturverksamheten idag finns det en splittring i definitionen kring hållbart stadsbyggande vilket skapat flertalet föreställningar som på olika sätt strävar mot hållbarhet. Uppsatsen syfte är därmed att kartlägga olika föreställningar om hållbart stadsbyggande och arkitekturpraktik där fokus har lagts vid tre föreställningar; spatial agency, ecological urbanism och hedonistic sustainability.  Arbetet är utformat efter en dokumentstudie och en litteraturstudie för att kunna jämföra de svenska styrdokumenten och den rådande arkitekturpolitik med de aktuella föreställningar som finns inom arkitekturverksamheten. De tre förhållningssätten status quo, reform och transformation utgör uppsatsen underliggande teori och den insamlade empirin analyseras utefter dessa. Även praktiska exempel från de utvalda föreställningarna tas upp för att ge en nyanserad bild av hur visioner och idéer förverkligas i samhället idag. De praktiska exemplen utgörs av 2012Architecten, Rotterdam, Nederländerna, HafenCity, Hamburg, Tyskland och slutligen Copenhill, Köpenhamn, Danmark.  Uppsatsen byggs upp efter en analyserande struktur för att bjuda in läsaren till att följa de resonemang och begrepp som presenteras. Uppsatsens slutsats visar på svårigheter att uppnå transformation inom stadsbyggnad och arkitektur idag. Detta då praktiken inte speglar forskning och visioner utan samtliga projekt har en underliggande ekonomisk drivkraft. Studien visar även på hur den rådande arkitekturpolitiken inte ger utrymme för transformation inom stadsbyggnad, utan i stället bygger på rådande samhällsstrukturer.

Studien har för avsikt att undersöka hur byggherrar, utan att tilldelas lokaliserade byggrätter, och kommun tillsammans kan arbeta med storskaliga stadsbyggnadsprojekt. Stadsbyggnadsprojekt där flera byggherrar är involverade och där vissa av dem tilldelas en samordnande roll med komplicerade frågeställningar vad gäller byggande och fördelning av ansvar, kostnader och byggrätter. Studien har också för avsikt att utreda om en samverkan mellan de utvalda byggherrarna och kommunen är av betydelse för detaljplanens genomförande. Dessutom undersöks vilka för- och nackdelar det kan finnas med att involvera utvalda byggherrar vid byggande på kommunal mark, en s.k. markanvisning.  Undersökningen består av en fallstudie som har utförts på två kommuner i Stockholms län. Fallstudien har sin grund i elva intervjuer med representanter från byggbolag samt från kommunerna Stockholms stad och Järfälla kommun. Dessutom är undersökningen gjord genom studier av material kring markanvisningar såsom markanvisningspolicy, avtal, nämndbeslut, tjänsteutlåtanden och detaljplaner etc.  Resultaten pekar på att de utvalda byggherrarnas roll är av betydelse för detaljplanens genomförande. Det beror på att byggherrarna med sina tekniska och ekonomiska kunskaper samverkar med kommunen för att hela detaljplaneområdet ska gå att genomföra. / This study aims to examine how developers, without being allocated with localized building rights, and municipalities collectively undertake large-scale urban development projects. Urban development projects involving several developers where some of them are assigned with a coordination role with complex issues regarding the construction and distribution of possibilities, costs and building rights. The study also aims to examine whether an interaction between the selected developers and the municipality is of importance for the implementations of the detailed plan. In addition, the study investigates the pros and cons of involving selected developers in building om municipal land, a so-called land allocation. The study consists of a case study which has been conducted in two municipalities in Stockholm County and is based on eleven interviews with representatives from property developers as well as the municipalities of Stockholm City and Järfälla. In addition, the study has been performed by examining land allocations, policies and agreements, council resolutions, official statements and detailed plans etcetera.  The findings include that the role of selected developers is important for the implementation of the detailed plan. This is due to the fact that the developers, with their technical and financial knowledge, interact with the municipality to enable to implement the plan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur området vid Malmös nordöstra infart hade kunnat se ut idag enligt ett tidigare förslag samt om detta alternativ i högre grad motsvarat Malmö stads mål för en hållbar stadsutveckling än vad området Stadens entré gör idag. Studien behandlar köpcentret Entré och dess omkringliggande område vilket har fått namnet Stadens entré. Studien baseras på kontrafaktisk metod och vilar på en jämförelse av två olika fallstudier, ett faktiskt fall och ett hypotetiskt fall, det vill säga hur Stadens entré ser ut idag jämfört med planerna på ett tidigare förslag för samma område. De båda fallen sätts sedan i relation till de hållbarhetsaspekter som Malmö stad eftersträvar i sin översiktsplan 2012 för att se hur väl de två förslagen motsvarar Malmö stads vision om en hållbar stadsutveckling. Resultatet av vår studie visar att området Stadens entré idag i lägre grad motsvarar Malmö stads hållbarhetsmål än vad det tidigare förslaget Stadsbrynet hade gjort. / The aim of this thesis is to explore how the surrounding area of the northeast entrance of Malmoe would have looked today according to a previous proposal. We would like to investigate if this option corresponds better than The Entrance of the City does today in terms of sustainable urban design and the type of development that the city of Malmoe strives for. This study is concentrated to the shopping center named Entré and its surrounding area named The Entrance of the City. The study is based on a counterfactual approach and rests on a comparison of two different case studies, an actual case and a hypothetical case. The actual case is about how The Entrance of the City looks like today and is compared with the hypothetical case which consists of a previous proposal. The two cases are then compared to The City of Malmoe’s vision from 2012 to create a sustainable city. The result of the study shows that the existing version of The Entrance of the City to a lesser extent corresponds to the sustainable goals of The City of Malmoe, than the previous proposal Stadsbrynet would have done.

Today, there are many urban planning ideals that in different ways claim to create the sustainable and active city. But it is equally important to examine the city districts that have been built, in order to learn from them. The case study area Gävle Strand is a relatively newly built area out on Alderholmen, a problem at Gävle Strand is that there is no rich public life around the clock. This constitutes the study's research question, What conditions does Gävle Strand have for a rich urban life and what shortcomings exist today? To find these shortcomings and conditions, the study applies the computer program QGIS to calculate various indicators for the urban space; buildings, private outdoor environments, public space and street space. The method is based on a report "Mäta stad" by the company spacescape, in the report there are recommendations on the urban space and it’s indicators. The calculations show for example; land use, mix of functions, proximity to public places, integration with other city districts and the value of public places. The result showed that several of the indicators within each part of the urban space were deviant. Conclusions of calculations of Gävle Strands urban space show the following conditions for urban life; a good mix of public place values, street space intersection density and variety of trafic spaces, and enough public space for residents. There were in the urban space all the more shortcomings for urban life in; density, mix of functions, lack of large square and park areas and green areas within the district and the relationship between private and public outdoor environments / Idag finns det många planeringsideal som på olika sätt säger sig skapa den hållbara och aktiva staden. Men lika viktigt är det att granska de stadsdelar som har byggts, för att kunna lära sig av dem. Fallstudieområdet Gävle Strand är ett relativt nybyggt område ute på Alderholmen, ett problem vid Gävle Strand är att det inte finns ett rikt folkliv dygnet runt. Detta utgör studiens forskningsfråga Vilka förutsättningar har Gävle Strand för ett rikt stadsliv och vilka brister finns idag? För att hitta dessa brister och förutsättningar tillämpar studien datorprogrammet QGIS för att beräkna olika indikatorer för stadsrummet; bebyggelse, privata utemiljöer, offentlig plats samt gaturummet. Metoden baseras på en rapport ”Mäta stad” av företaget Spacescape, i rapporten finns det rekommendationer på stadsrummet och indikatorerna. Beräkningarna visar till exempel; markanvändning, funktionsblandning, närhet till offentliga platser, integration till andra stadsdelar och offentliga platsers värde. Resultatet visade att flera av indikatorerna inom varje del av stadsrummet var avvikande. Slutsatser av beräkningar av Gävle Strands stadsrum visar följande förutsättningar för stadsliv; en bra blandning av värden på offentliga platser, gaturummets korsningstäthet och olika trafikrum samt tillräckligt med offentlig plats för invånarna. Det fanns i stadsrummet desto mer brister för stadsliv; täthet, funktionsblandning, avsaknad av större torg- och parkytor samt grönområden innanför stadsdelen samt förhållandet mellan privata och offentliga utemiljöer.

Uppsatsens utgångspunkt är att utforska olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hållbar stadsbyggnad. Utifrån olika tolkningar av hållbar utveckling, och inriktningar inom hållbar stadsbyggnad, skapas två idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna användas för att analysera vilka idéer om hållbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus på hållbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys.

Vad är ett ”Urban building”? Den första tanken som slog mig var en byggnad liknande ett komplex, med en mängd olika funktioner. Därför blev det ett självklart val för mig var byggnadens footprint skulle vara, när jag såg den "övergivna" landsplätten. Jag skulle vilja kalla den för en tom lucka kanske. Vidare tänkte jag vad detta komplex av byggnad skulle vara. För mig var det viktigt att skapa en mötesplats för människor, men med det sagt, inte ett kommersiellt centrum. Jag ville skapa möten genom en kulturell verksamhet. Byggnaden är menad som ett av Stockholm landsmärken, då tänkte jag att mötet mellan denna kulturella verksamhet, kontor, bostäder och kommers skulle resultera i en dynamisk megastruktur av något slag. Detta blev startskottet för projektet. Intentionen var att göra platsen trivsam, och spännande, och inbjudande, göra den tillgänglig, och öppna upp platsen för människor att nyttja. Därmed tänkt att bjuda in till spontan aktivitet. Taklandskap ville jag göra dels för att ta vara på den annars ganska oanvända ytan, men framförallt eftersom det blir en väldigt intim plats ”uppe i himlen”. På sätt och vis kan man säga att parken jag skapat symboliserar detsamma då den är avgränsad från biltrafiken och öppen för natur, och mänsklig närvaro. Eftersom platsen ligger så fint nära vattnet och hamnen ville jag gärna använda mig utav det. Därför blev det ett naturligt val för mig att placera de ”familjära” bostäderna på den axeln. Mellan bostäderna har jag infört en allé kantad av växtlighet, så som lättare träd/buskar. Allén är menad att användas av både boende men även av allmänheten som kanske vill promenera upp till takterassen, och för att kanske se en film på den öppna, självständiga utomhusbion? / What is an urban building? The first thought that struck me was a building, like a complex, with a variety of functions. Therefore, it became a natural choice for me where the building's footprint on the site would be when I saw the "abandoned" piece of land. I would call it an empty gap maybe. Furthermore, I thought what this complex of buildings could be. For me it was important to create a meeting place for people, but having said that, not a commercialized center. I wanted to create a meeting point by cultural activity. The building for me is intended as one of Stockholm's landmarks. I thought that the meeting between the cultural activities, offices, housing and commerce would result in a dynamic megastructure of any kind. This was the starting point of the project.   The intention was to make the place enjoyable, exciting, inviting, and accessible. I wanted to open up the site for people to use. This supposed to be inviting for spontaneous activity. I wanted to create a roofscape to take advantage of the otherwise unused area, but mainly because it is a very intimate place "in heaven, up I the sky". In that sense, you could say that the park I created symbolizes the same intimacy as it is separated from car traffic and open to nature, and human presence. Because the site is nicely near to the waterfront and a small harbor I just wanted to make use out of it. So it was a natural choice for me to place the larger residential housing on that particular axis. Between the homes I have introduced an avenue lined by vegetation, such as light trees / shrubs. The alley is intended for residents and also by the public who might want to walk up to the roof, and to maybe see a movie at the open, independent outdoor cinema?

I Buenos Aires säger man att staden har vuxit fram med "la espalda al rio", med ryggen mot floden. Det betyder två saker, att Rio de la Plata är det som staden stödjer hela sin utveckling mot samt att man vänder ryggen bort från floden och in mot land. Buenos Aires har växt längre och längre bort från Rio de la Plata, idag ligger floden fågelvägen ca 2,3 km från stadsgränsen och den barriär som finns där imellan består till stor del av svårgenomtränglig infrastruktur. I mitt examensarbete undersöker jag hur man i den stora skalan kan förändra Buenos Airesbornas relation och tillgänglighet till vattnet och på samma gång lösa ett par av de stora problem som Buenos Aires brottas med. I den något mindre skalan har jag också undersökt vilka olika typer av specifika relationer Buenos Aires skulle kunna tänkas utveckla till Rio de la Plata.

This master thesis explores the nature of public participation as a central and most current subject in the field of urban planning. A first impression exposes a seemingly unanalyzed consensus on the values and benefits which public participation provides the process of urban planning. The city may be a concern to all its inhabitants; hence knowledge and opinions of the local public are of great importance for the urban development. But is there really something new to these assumptions, and are the advantages of increased public participation in urban planning always obvious?   By using action research as a main method, I have put myself into the context of the Swedish municipality of Nacka and their projects dealing with the development of public participation. The research process combines my support in practice and documentation with the investigation of established theories, the public discussion on public participation, as well as the rise of the matter. By doing so this thesis assigns to the task of portraying the current state of public participation in urban planning in a Swedish context.  The case studies, performed in Nacka, reveal what the measures of a municipality consist of and on what goals these initiatives are based, while at the same time investigating whether action researching the local case could generate more general conclusions and guidelines for public participation. The research swiftly leads to a number of reoccurring advocating arguments. These are given ground for by either strengthening or making the planning process more efficient, or by putting emphasis on the democratic aspects of ascribing power and influence to the citizens. Nevertheless there is critique and skepticism as well, highlighted in arguments of inefficiency and incompatibility with representative democracy. Theories on, for instance, multiple publics and Arnstein’s ladder of participation are close at hand, when analyzing the friction between the views and their relevance in practice. Nevertheless, the ongoing debate and discussion turns out to handle the potential conflicts in a general and unproblematized way. One discusses why public participation is important, but rarely how and when. That in itself says quite a bit about the current views on the matter. At that point this action research turns out to generate a valuable discussion and vital posers concerning e.g. clarity and aims when involving citizens, the significance of both phase and level of participation, the role of physical/technical preconditions for dialogue, and the measures required to turn temporary projects into continuous processes and established routines.  The thesis indeed focuses on a specific municipality. However, by connecting a practical case to both ongoing discussions and more or less well known theoretical concepts, it hopefully offers increased apprehension and widening perspectives to planners, regardless of their location.

Södra station area is a central neigbourhood at Södermalm, that was planned and built during the 1980s. During that time it was one of the largest postmodern urban planning projects in Stockholm. The intent was to imitate the urban pattern of the central parts of Stockholm with its mixed-use diversity, hence to “promote a rich social life” (Idétävling omSödra stationsområdet 1980, 4). This project investigates the urban form of the Södrastation area, focusing on the interface between public and private space, and proposing new urban features and land-use programs to further support and encourage public life in a central part of Södermalm. Observation of the area and refernance research show that the urban form of the Södra station area deviates form its surroundings and has low support towards its public spaces. How may the streets and the public spaces of the area be enliven? / Södra stationsområdet är en centralt belägen stadsdel på Södermalm. Området planerades och byggdes under 90-talet. Under den tiden var det den största postmoderna stadsbyggnadsinsatsen i Stockholm. Avsikten vid planarbetet var att forsätta på innerstadens blandstadsstruktur för att "befrämja ett rikt social liv" (Idétävling omSödra stationsområdet 1980, 4). Det här examensarbetet undersöker den urbana formen av Södra stationsområdet med fokus på gränssnittet mellan privat och offentlig mark. Därtill föreslås en strategi med nya urbana inslag och markanvändningsprogram med syftet att både stödja och uppmuntra det offentliga livets kontinuitet i en central del av Södermalm.  Observation av stadsdelen och forskningsreferenser visar att områdets stadsstruktur avviker från de omkringliggande stadsdelarna och ger i dess utformning svagt stöd mot offentliga utrymmen. På vilka sätt kan man uppmuntra till livfulla offentliga miljöer?

Syftet med uppsatsen har varit att öka och sprida kunskap kring hur nya perspektivimplementeras inom fysisk planering, mer specifikt hur planerare omsätter barns perspektiv. För att undersöka detta har expertintervjuer och en analys av en barnkonsekvensanalys (BKA) genomförts. Studien har även baserats på dokument och rapporter från statliga myndigheter, kommuner, forskare och nätverk som arbetar med stadsplanering.Enligt barnkonventionen (SFS 2018:1197) ska barnet få möjligheten att höras och uttrycka sin mening i frågor som barnet berörs av. Genom att barnen får vara delaktiga i stadsplaneringen skapas en allsidig kunskap om områdets användning och beslutsunderlaget blir bättre. För att samhället ska utvecklas socialt hållbart krävs det att barnen inkluderas och är delaktiga i stadsplaneringen.För att barnets rättigheter ska tillgodoses i stadsplaneringen krävs att planerare och arkitekter får mer kunskap om hur arbetet med barnets perspektiv ska integreras i planeringen och att det är viktigt att se dem som politiska aktörer i samhället. Inom planeringen framställs barn som apolitiska objekt i behov av skydd. Barns perspektiv omsätts inte och deras deltagande kan ses som symboliskt. Det gör det svårt för dem att vara medskapare inom fysisk planering. / The purpose of the thesis has been to increase and spread knowledge about how newperspectives are implemented in spatial planning, more specifically how planners implement children's perspective within spatial planning processes. In order to investigate this, multiple expert interviews and an analysis of a child impact assessment (CIA) have been conducted. The study has also been based on documents and reports from state authorities, municipalities, scientists and networks that work with urban planning.According to the Convention of the Rights of the Child (SFS 2018:1197), children have theright to be heard in matters that affect them. By involving children within spatial planningprocesses, a wider knowledge base for making better decisions is attained. Children need to participate within spatial planning processes in order for society to achieve a sociallysustainable development.In order for the child's rights to be fulfilled within urban planning, planners and architectsneed to gain more knowledge about how work with the child's perspectives should beintegrated into planning and that it is important to see them as political actors in society. Inplanning, children are presented as apolitical objects in need of protection. Children'sperspectives are not translated and their participation can be seen as symbolic. This makes it difficult for them to be co-creators in spatial planning