The starting point in this licentiate thesis is the fact that students are to do a national test in Swedish, Course B, in upper secondary school, and that their oral presentations are to be assessed by the teacher. Since the assessment of orality must be equal according to the curriculum and irrespective of the teaching preceding the assessment, questions on teacher training in orality are highlighted. This is a general didactic problem in all subjects, but it might appear more acute in oral work, depending on a number of factors. The transience of speech makes an accurate assessment of the oral presentation difficult. The complexity of the oral situation might cause uncertainty as to what is to be assessed. Consequently, the point of departure in this thesis is a practical problem, which also has theoretical relevance.This study has a didactic perspective and rests on sociocultural theory, which emphasizes that learning and development are situated, mediated, and, as a result, dependent on linguistic and intellectual tools. Rhetoric and reception theory are the theoretical perspectives that contribute analytical tools to make visible the teacher’s preparation, realization, and assessment of the oral national test and the students’ understanding of this. The assessment is both formative and summative.The purpose of this study is to examine how the tools for metacommunication in the area of orality, tools supplied by rhetoric as a resource for concepts, are implemented and conveyed by a teacher in a class, before and in the assessment of the national test.Data were collected from a Natural Science Programme class. The national test in Swedish, Course B, takes place in the autumn term in year three.The results show the importance of the teachers and students, as well as the steering documents, having a common language for orality to support assessment and learning respectively. Orality has no such base, which is obvious in the steering material in Swedish accompanying the national test.The study shows how a rhetorically trained teacher can help develop a metalanguage, as well as didactic instruments to make the work with the preparations, the carrying through, and the assessment of oral presentations work smoothly. The result, however, shows how orality is given less scope in general and before the national test in particular, despite the high ambitions of the teacher. This is apparent in a more everyday and vague metalanguage, at the same time, as the didactic instruments are inadequate. The students’ ability of reception runs the risk of getting more limited.In the same way as writing, orality requires time for practice (techné), as well as distinct instructions in comments to the test material and steering documents concerning metalanguage, genre, and copia. By using the rhetorical work process as a tool, the teachers and students obtain a working instrument for producing speech that is supported by the theory of rhetoric. It can also be used when assessing an oral presentation, which gives the students and the teachers the same instrument for both speech production and its assessment. The study points to the fact that the distinctive characteristics of orality, memoria and actio, are not considered and problematized by the teacher to the same extent, as are other steps in the rhetoric work process. Teachers’ and students’ ability of reception runs the risk of becoming too restricted, which might jeopardize the equality of the assessment.

Karlsson, Josefin & Toremalm, Lovisa. (2013). Minskad administration för lärare? Nio lärares åsikter om skriftliga individuella utvecklingsplaner och den kommande lagförändringen (Reduced administration for teachers? Nine teachers' opinions about individual development plans and the upcoming law change). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen 210 hp, Malmö högskola.I februari 2013 offentliggjorde regeringen ett förslag till lagförändring gällande individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. En kommande lagförändring skulle innebära att kraven på individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen helt avskaffas i årskurs sex till nio och reduceras från en gång per termin till en gång per läsår i årskurs ett till fem. Med regeringens lagförslag som utgångspunkt beslutade vi att genom kvalitativa fokusgruppintervjuer med verksamma lärare i årskurs ett till sex, göra en djupare studie där vi undersökte hur dessa lärare såg på arbetet med skriftliga individuella utvecklingsplaner samt hur de ställde sig till regeringens förslag till lagförändring. Sammanfattningsvis visade vår undersökning att samtliga lärare var positivt inställda till regeringens kommande lagförändring då den förmodligen kommer att minska det administrativa arbetet för lärarna, vilket kan komma att resultera i mer tid för undervisningen. Lärarna i studien redogjorde även för problematik som uppstått vid nuvarande arbete med de skriftliga individuella utvecklingsplanerna, samt för eventuell problematik som kan uppstå vid den kommande lagförändringen.

Idag kan det vara problematiskt att bedöma och betygsätta elever i alla ämnen. Idrott och hälsa är ett komplext ämne där bedömning och betygsättning blir extra svårt eftersom det är ett praktiskt ämne som ska bedöma elevers rörelsekvaliteter. Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med formativ och summativ bedömning i gymnasieskolan, samt beskriva hur lärare tolkar sitt arbete med bedömning och betygsättning utifrån ett jämlikhetsperspektiv, inkluderingsperspektiv och för en likvärdig bedömning. För att besvara studiens frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer, samt Lindes (2021) läroplansteori för att analysera resultatet från deltagarnas intervjuer. Resultatet visade att lärare tolkar formativ bedömning som en viktig del för elevernas lärande. I realiseringsarenan användes denna bedömning som ett verktyg för elevernas utveckling, medan den summativa bedömningen som en helhetsbedömning. I transformeringsarenan tolkade lärarna att det är praktiska kunskaper som ska väga tyngst vid bedömningar. Lärarna fastställde att klimatet i idrottshallen är nyckeln för att eleverna ska inkluderas och att det var deras uppgift att skapa det. Lärarna försökte skapa relationer med eleverna i realiseringsarenan. Dessutom ansåg lärarna att likvärdigheten är ett omöjligt uppdrag, men att de ständigt försökte nå så likvärdiga bedömningar som möjligt[AH1] .  [AH1]Likvärdiga betyg? det är väl bedömningen som skall vara likvärdig?

Syftet med denna undersökningen är att synliggöra högstadieelevers upplevelser av formativa och summativa bedömningsformer i skolan. Vi vill även undersöka huruvida deras upplevelser kan påverka deras psykiska hälsa utifrån Banduras (1977; 1982) teori om självskattning. “Psykisk hälsa” i det här arbetet förklaras inte som psykologiska diagnoser utan snarare behandlar arbetet elevers “vardagsstress” och andra aversiva upplevelser som hör till vardagen. Två av frågeställningarna som studien undersöker är: Vilka bedömningsformer uppger elever används inom bildämnet respektive teoretiska ämnen? Hur upplever elever i årskurs 9 olika bedömningsformer? Undersökningen är av kvalitativ karaktär och utgår från semistrukturerade intervjuer för att belysa elevers individuella upplevelser och berättelser om bedömning. Resultatet visar att elever upplever att de använder mest formativa bedömningsformer inom bildämnet, där de även förklarar att de inte erfarar några aversiva upplevelser. I kontrast till detta berättar eleverna att de använder sig främst av summativa bedömningsformer i de teoretiska ämnena, och uppger olika aversiva upplevelser de erfarar inför dessa. Slutsatsen är att eftersom eleverna erfarar aversiva upplevelser kring summativa bedömningsformer, men inte formativa, behöver bildlärare och lärare i teoretiska ämnen samspela mer. Ett förslag är att Skolverket skriver in förtydligande och högre krav på formativ bedömning i de teoretiska ämnena. Lärare i generell aspekt behöver också ta elevernas psykiska hälsa på allvar och kanske fråga sig själva varför eleverna erfarar aversiva upplevelser om bedömningsformer och hur man kan motarbeta detta.

No description available.

Syftet med undersökningen är att beskriva de uppfattningar av bedömningsverktyget performansanalys som uttrycks av två lärare i svenska som andraspråk. Studiens delsyfte är att relatera dessa uppfattningar till det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet. Undersökningens fyra frågeställningar avser aspekter beträffande vad som möjliggör, försvårar och förutsätter bedömningsarbetet med performansanalys. Problemområdet, bedömning inom svenska som andraspråk, är komplext och mångfacetterat samt tenderar att vara tidskrävande och omfattande. Lärare inom ämnet behöver kunskaper om den speciella process som tillägnandet av ett andraspråk innebär, samt ett bedömningsverktyg som kan ta hänsyn till denna process. Performansanalys presenteras som en möjlig metod för detta. Som teoretiska utgångspunkter ligger den forskning kring andraspråksinlärning och andraspråksutveckling som utgör grunden för performansanalys. Vidare presenteras forskning kring summativ och formativ bedömning. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och har en fenomenografisk forskningsansats, vilken strävar efter att kartlägga variationer av uppfattningar. Kvalitativa intervjuer har utgjort datainsamlingsmetod. Bearbetningsmetoden innefattar en beskrivande och en analytisk nivå med fyra steg: transkribering, datareferat i form av citat, menings-koncentrering och analys. Resultat och analys visar att lärarna erfar performansanalys på två övergripande sätt. Dels uppfattas performansanalys i enlighet med dess teoretiska utgångspunkter. Dels uppfattas performansanalys som ett summativt inriktat bedömningsverktyg, vilket har ett samband med tidsaspekten och kommunens inverkan på lärarnas arbete med bedömningsverktyget. Diskussionen visar på olika tolkningsmöjligheter av analysen.

Resultat av forskningsstudier som visar på att formativ bedömning har positiva effekter på elevers lärande har fått stor spridning i världen och inte minst i Sverige. Kunskapsbedömningar i skolan görs med olika syften. När bedömningar görs för att stötta och utveckla elevers lärande talas det om formativ bedömning och när bedömning görs för att stämma av elevers kunskaper mot betygskriterier benämns det som summativ bedömning. Båda typerna av bedömning behövs men forskningsstudier har gjorts som indikerar att betygsfokus och digitala lärplattformar kan utgöra hinder för en formativ bedömningspraxis. Forskning som undersöker hur elever och lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i ämnet samhällskunskap på gymnasiet har gjorts i begränsad omfattning. Så är det även vad gäller forskning som undersöker hur formativ bedömning uppfattas av elever och lärare i samhällskunskap under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning under en pandemi.  Syftet med undersökningen är att ta reda på hur elever och lärare uppfattar formativ bedömning i samhällskunskap. Syftet är också att undersöka hur de uppfattar formativ bedömning under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning.   De frågeställningar som formulerades för att uppnå syftet besvarades genom att kvalitativa intervjuer genomfördes med elever som studerar Samhällskunskap 1b med olika lång erfarenhet av gymnasiestudier samt med deras lärare. Resultatet av intervjuerna analyserades med hjälp av fem nyckelstrategier som Paul Black och Dylan Wiliam utformat utifrån sin forskning om lärande och bedömning. Dessa strategier beskrivs som användbara verktyg i undervisningen för att kunna besvara frågor om var eleven befinner sig i lärandeprocessen, vart eleven är på väg och hur eleven ska ta sig dit.   Resultatet av undersökningen visar att den digitala lärplattform som elever och lärare använder sig av är ett gynnsamt verktyg för att synliggöra för eleverna och för läraren var eleverna befinner sig inlärningsmässigt i förhållande till målen. Undersökningen visar också på att eleverna uppfattar lärarens återkoppling som användbar för att ta sig vidare i lärandeprocessen. Den skriftliga återkopplingen eleverna får tillsammans med ett betygsliknande omdöme uppfattas av eleverna som en indikation om var eleven befinner sig, vart den är på väg och hur den ska ta sig vidare, vilket uppskattas av eleverna. Följaktligen visar resultatet av den här undersökningen att de formativa och summativa kunskapsbedömningarna harmonierar väl med varandra. Kamraters återkoppling värderas inte lika högt som lärarens då kamraten inte uppfattas som lika kompetent i ämnet som läraren. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tränas i att kunna göra självbedömningar men att de uppfattar sig olika mycket som ägare av sitt eget lärande beroende på om de är första- eller andraårselever.   Resultatet visar att läraren upplevt att muntlig återkoppling blivit svårare att ge under de förutsättningar som ges under pandemin och att träning i kamratbedömning inte är något som prioriterats i någon större utsträckning under dessa ovanliga omständigheter. Avslutningsvis visar resultatet av undersökningen på den potential de digitala verktygen har för en formativ bedömningspraxis då undervisningen kombineras av när- och distansundervisning. / Results from research studies showing the positive effects of formative assessment on students’ learning have spread across the world and in Sweden. Assessment of student achievement has two different functions depending on why the assessment is made. When the goal is to monitor learning the assessment is formative and when the goal is to evaluate what the student has learnt at the end of an instructional unit by comparing it to some standards it is summative. Both types of assessments are needed but some research studies indicate that formative assessment practices may be impeded by excessive focus on grades and by the design of digital learning platforms. Not many research studies have been made examining formative assessment practices in social studies at upper secondary school. Nor have many research studies been made that examine formative assessment practices and how they are perceived by students and teachers a school year during a pandemic.   The aim of the study is to find out how formative assessment in social studies is perceived by students and teachers at upper secondary school. The aim is also to examine how they perceive formative assessment practices a school year during a pandemic with a mix of on-site and distance learning.   A qualitative method was used to answer the research questions. Two groups of students from different grades studying the same core course “Samhällskunskap 1b” and their teacher were interviewed. The data gathered from the interviews were analyzed with Paul Black’s and Dylan Wiliam’s five strategies formed on the basis of their research on learning and assessment. These strategies are described as useful tools in education to answer questions about where the student is in his/her learning process, where the student is going and how to get there.   The result of the study shows that the digital learning platform that the students and their teacher use is a beneficial tool for them to visualize where the student is in the learning process in relation to the learning goals. Furthermore, the result shows us that the students perceive the feedback that they receive from their teacher as useful in guiding the student where to go next and how to get there. The written feedback combined with a summative-like assessment helps the students taking the next step in the learning process. Consequently, this study shows that formative and summative assessments harmonize. Peer assessment is not as much valued by the students as the formative assessment they receive from their teacher, since they do not regard their peers being sufficiently qualified to give feedback. The result of the study shows that students do get training in making self-assessments. However, students in second grade consider themselves as owners of their own learning to a greater extent when compared with students in first grade.   The result shows us that the teacher perceives that opportunities to give students oral feedback have diminished during the pandemic and that the practice of peer assessment has been given less priority during these extraordinary circumstances. Finally, the result shows us the potential of digital tools being used for formative assessment practices when education is a combination of learning at school and online.

Syftet med studien är att ur lärarnas perspektiv undersöka elevernas dokumentation av den egna arbetsprocessen i slöjd och hur dessa lärare använder denna dokumentation i bedömningen. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med några svenska slöjdlärare. Den kommer fram till att lärarna har satt av tid till undervisning och genomföring av elevernas dokumentation av arbetsprocessen och är på så sätt tydliga med att dokumentationen är en del av undervisningen. Lärarna styr dokumentationens format och innehåll. Dessa dokument konsulteras tillsammans med lärarnas observationer av elevernas arbetsprocess när de gör bedömningar av elevers förmågor i ämnet. Studien kommer fram till att dokumentationen är ett ett viktigt verktyg i elevernas lärande och bedömningar av deras förmågor i slöjdämnet.

The purpose of this study is to examine the validity and reliability of summative assessment of EFL student writing in a Swedish context. Three teachers have assessed the same four student essays from the English 6 course in Swedish upper secondary school. In addition to grading each essay, the teachers have indicated the extent of conformity to the grading criteria in terms of flow, structure, cohesion, adaptation to purpose, clarity, and variation. The analyzed data show a variation in assessment criteria interpretation, affecting assessment validity and reliability, and questioning the assessment equivalence of the Swedish criterion-referenced gradingsystem. / Syftet med denna studie är att undersöka validiteten och reliabiliteten hos summativa bedömningar av studentuppsatser ur ett svenskt perspektiv. Tre lärare har bedömt samma fyra studentuppsatser från engelska 6. Förutom att betygsätta varje uppsats har lärarna angett graden av överensstämmelse med betygskriterierna: flöde, struktur, sammanhållning, anpassning till syfte, tydlighet och variation. De analyserade data visar en variation i tolkning av betygskriterier, vilket påverka rbedömningens validitet och reliabilitet och ifrågasätter bedömningslikvärdigheten i det svenska mål-relaterade betygssystemet.

In this study, we examine how teachers in compulsory school for pupils with ID describes their knowledge assessment process and knowledge assessment practices. The purpose of the study is to contribute knowledge about knowledge assessment as an ideological practice in compulsory school for pupils with ID. Schiro´s (2013) teaching ideologies serve as the theoretical perspective in the analysis of the data. The study is a qualitative interview study conducted through ten semi-structured interviews with teachers working in compulsory school for pupils with ID. The study is based on the following research questions: • How do teachers describe the assessment practice in compulsory school for pupils with ID focusing on syllabus in subjects? • How do teachers describe the assessment process? • What traces of teaching ideologies are visible in the teachers' descriptions of knowledge assessment? From the study´s three research questions, the results shows that knowledge assessment is a cyclical process where several aspects interact and influence how the assessment is conducted and understood by the teachers. It is a complex and significant task for teachers to carry out, contributing to both students´ knowledge progression and the development of teaching. For the special education profession, knowledge assessment and grading are key areas highlighted in the degree ordinance. The special education teacher is also expected to serve as a qualified dialogue partner on matters related to learning and knowledge development for students with intellectual disabilities. / I den här studien undersöks hur lärare inom anpassad grundskola beskriver sin kunskapsbedömningsprocess och kunskapsbedömningspraktik. Syftet med studien är att bidra med kunskap om kunskapsbedömning som ideologisk praktik i anpassad grundskola. Som teoretiskt perspektiv i studien används Schiros (2013) undervisningsideologier i analysen av empirin. Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomförts genom tio semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i anpassad grundskola. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: • Hur beskriver lärare bedömningspraktiken i anpassad grundskolas inriktning ämne? • Hur beskriver lärare bedömningsprocessen? • Vilka spår av undervisningsideologierna synliggörs i lärarnas beskrivningar av kunskapsbedömning? Utifrån studiens tre frågeställningar visar resultatet att kunskapsbedömning är en cyklisk process där flera aspekter samverkar och påverkar hur kunskapsbedömningen bedrivs och förstås av lärarna. Det är en komplex och betydelsefull arbetsuppgift för lärare att genomföra,som bidrar till både elevernas kunskapsprogression och undervisningens utveckling. För speciallärarprofessionen är kunskapsbedömning och betygsättning en av de punkter som återfinns i examensförordningen. Specialläraren ska även agera som en kvalificerad samtalspartner när det handlar om lärande och kunskapsutveckling för elever med en intellektuell funktionsnedsättning.