Syftet med denna studie är att undersöka samt redogöra för vilka möjligheter några lärare i årskurserna 1–3 har att bedriva undervisning med informations- och kommunikationsteknik som verktyg, vad användandet av IKT kan tillföra och vilka svårigheter det kan skapa i deras undervisning. Vi har utfört en kvalitativ studie med skriftliga och muntliga intervjuer. Vårt resultat visar att alla lärare har tillgång till digitala verktyg och ser det som ett naturligt arbetssätt, oberoende av vilken utbildning de har inom området. Det finns en stor variation i mängden digitala verktyg som finns tillgång till och hur eleverna får arbeta med dem. Lärarna anser att IKT i undervisningen ger möjlighet för lärarna att bredda utbudet och variera val av arbetssätt, men det är när IKT inte fungerar som svårigheter uppstår.

Detta är en studie som grundar sig teoretiskt i ett sociokulturellt perspektiv och med Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) som ramverk. Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för hur lärare erfar och använder digitala verktyg i den naturvetenskapliga undervisningen.        I denna studie i didaktik står två naturvetenskapslärare i fokus och hur de ser på sin egen förändringsprocess som yrkesutövare i ett digitaliserat klassrum. Datamaterialet för studien består av semistrukturerade intervjuer med lärarna när de planerar och analyserar en genomförd lektion i sex och samlevnad med VSR. De transkriberade intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av kategoriseringskoder som bygger på TPACK utarbetad av Mishra och Koehler (2006) och med influenser från TPACK-in-Action (Koh, Chai, & Tay, 2014).       Resultatet visar att lärarna har tydligt fokus att överföra sin tidigare undervisning in en ny digital ”kostym”. Lärarna betonar faran med att se införseln av digitala hjälpmedel som t.ex. surfplattor som ett syfte i sig. Vikten av att ha en tydlig plan och ett syfte med användningen av surfplattan och inte lämna eleverna själva i dessa processer är något lärarna lyfter fram.       Lärarna framhåller olika fördelar med de digitala verktygen bl.a. att tillbakadragna elever lättare kan få möjlighet att komma till uttryck. Andra fördelar som framkommer vid intervjuerna är att elever med läs- och skrivsvårigheter eller elever med annat modersmål en svenska kan stödjas genom olika appar och program som hjälpverktyg.  Dessutom menar lärarna att när undervisningen sker i ämnen som kan vara känsliga för eleverna som t.ex. i sex och samlevnad går det att arbeta med program där eleverna kan ställa frågor och svara anonymt.       Vidare visar resultatet att lärarna har ett tydligt fokus mot de delar i TPACK som förenar pedagogiken med tekniken (TPK). Lärarna lyfter i väldigt liten omfattning fram hur tekniken kan användas för att förtydliga och understödja elevernas förståelse för ämnesinnehåll.

I detta examensarbete försökte vi med hjälp av två vetenskapliga metoder, en enkät och ett antal intevjuer, skapa oss en bild över svenskarnas användning av, och beteende kring, spel till smartphones och surfplattor. Med andra ord en undersökning över hur och varför folk spelar på sin mobila enhet. En analys av tidigare forskning inom detta ämne jämfördes med resultaten från våra undersökningar med förhoppningen på att kunna få ett tillfredställande resultat. Våra resultat pekar på ett antal faktorer som gör att man väljer att spela på sin mobila enhet. Exempel på dessa faktorer är enkelheten att sätta igång och spela samt avsluta när och var som helst, för avslappning, för att det är socialt eller som ett rent tidsfördriv. Att vara geografiskt obunden var den största och viktigaste unika aspekten vi hittade för mobilt spelande. Vart man än befinner sig så har man tillgång till snabb och lätt underhållning.

I det här arbetet undersöks vad lärare har för inställning till IKT, vilka för- och nackdelar de upplever samt varför vissa lärare väljer att inte använda IKT i sin undervisning. För att få svar på dessa frågor har vi valt att intervjua tolv lärare som undervisar i årskurs F–3. Intervjuerna är semistrukturerade med öppna svar och faller därmed inom ramen för kvalitativ forskning. I vår undersökning framkommer att lärarna använder mer IKT ju högre årskurs de undervisar i. Vidare visar den att lärarna till största del använder den IKT som de har tillgänglig i klassrummet. Samtliga lärare använder sig av dator och projektor. Lärarna uttrycker att de saknar lämpliga digitala material för läsundervisningen. Majoriteten av lärarna önskar mer utbildning för att kunna använda sig av IKT på ett mer pedagogiskt sätt. Det är lärare med en positiv inställning till IKT som använder den mest i sin undervisning. Det är även dessa lärare som lägger tid på att göra eget material. Lärarna uttrycker att det som är positivt med att arbeta med IKT är att eleverna är motiverade och att det är enkelt att göra individanpassningar samt formativa bedömningar. Svårigheter som lärarna upplever med att använda IKT i undervisningen är att eleverna inte har tillgång till varsin dator eller surfplatta och att tekniken kan krångla. Båda skolorna där de intervjuade lärarna arbetar är väl utrustade med IKT men har inte införskaffat digitala läromedel i samma utsträckning.

Studien syftar till att observera hur omsorg görs i det digitala gränssnittet i relation till surfplattor i en förskolekontext och vi har utfört observationer på en förskoleavdelning med barn i åldrarna 1-3 år. Resultaten analyseras utifrån multimodal- och designorienterad teori och utgår från omsorg som en pedagogisk kompetens som kan möjliggöra ett omsorgsfullt samspråkande. Studiens resultat visar att omsorg i det digitala gränssnittet i relation till surfplattor görs på flera olika sätt. Resultatet belyser betydelsen av pedagogers förhållningssätt i arbetet med surfplattor då omsorgen som görs på avdelningen kan relateras till pedagogernas kompetens och roll som barnens omsorgsgivare. Omsorgen görs i teckenskapande aktiviteter som tycks kännetecknas av att pedagogerna visar genuint intresse, bekräftar barnens kommunikation och är fysiskt tillgängliga för omsorgsfulla handlingar. Omsorgen verkar även göras i relation till meningserbjudanden i surfplattans design, vilket bidrar till positiva samspelssituationer som kännetecknas av omsorgsfullt samspråkande där surfplattan kan förstås som ett gemensamt intressefokus.

I have through qualitative interviews and analysis of previous research in the area searched answers to what tablets are used for in preschools and the reason why they are used in this way. In addition, it examines the similarities and differences there are in how teachers and children describe the use of the tool in preschool. The study is also looking for answers on whether and how the plates are used to develop children's scientific knowledge. There are six teachers and 14 children's statement that forms the basis for the analysis. The results indicate that tablets are used for two purposes. Partly in an educational purpose for different ways to live up to pre-school's mission which is attributed to the business through the preschool curriculum (Skolverket, 2010). In addition, the tablets even are used as an entertainment medium where children play in the application programs, called apps. Results show that what affects how tablets are used in the nursery, and for what purpose, seems to lie in teachers' interest, time and skills in the subject. Educators and children's statements about the use may be related to each other but the interviews show that they value different emphases. The study also shows that the use of tablets to develop children's scientific knowledge is very marginal.

No description available.

Syftet med denna studie är att ta reda på varför, hur och när matematikapparna används i skolan. Vad har lärarna för mål med användningen av matematikapparna? Använder lärarna matematikapparna till de ändamål som tillverkarna av matematikapparna har tänkt sig? Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer av sex lärare som alla använder matematikappar i någon utsträckning. Intervjumetoden är en form av kvalitativ intervjumetod som lämpar sig väl vid denna typ av studier. I resultatet kan man se ett tydligt mönster där matematikapparna används främst för mängdträning och för att befästa kunskaper. Vidare kan man konstatera att matematikapparna för med sig en högre motivation till att arbeta med matematik i skolan och snabb återkoppling av matematikapparna. Ytterligare resultat som framkommit är tidsbesparing, elever kommer i gång fortare samtidigt anser lärare att de behöver mindre tid till förberedelser.

Denna studie syftar till att undersöka och analysera stöttning som uppstår vid undervisning med hjälp av surfplattor. Studien använder sig av observationer från fem undervisningstillfällen med barnen som är från ett till fem år gamla, och fem förskollärare på två svenska förskolor. Intervjuer med förskollärare efter varje undervisningstillfälle används också för att ta reda på pedagogers förhållningssätt till stöttning och deras tankande kring val av olika stöttningsstrategier. Resultat analyseras med hjälp av tidigare forskning, sociokulturella begrepp ”stöttning” och Yelland och Masters (2007, s. 367) klassifikation av stöttning (kognitiv, emotionell och teknisk stöttning). Studien visar att förskollärarna använder olika stöttningsstrategier inom ramen av stöttningsklassifikation vid undervisning, vilket sammanflätas och kompletterar varandra för att stödja barns lärande. Kognitiv stöttning inkluderar modellering, uppmuntran till samarbete och kommunikation mellan barnen, frågeställning, förklaring och att förenkla uppgiften. Nya stöttningsstrategier identifieras också inom ramverket av kognitiv stöttning, det vill säga, att korrigera missförståelse och att erbjuda tekniska instruktion och att lära barnen att lösa vanliga tekniska problem. Emotionell stöttning inbegriper positiv uppmuntring, pedagogers närvaro och aktiva deltagande. Teknisk stöttning omfattar förändring av svårighetsnivåer på uppgiften och scaffolded feedback. Förskollärarna som deltog i studien tycker att surfplattor har möjlighet att erbjuda stöttning men pedagoger spelar en central roll för barns lärande. De påpekar att vissa faktorer, exempelvis, barns behov och förutsättningar vid olika ålder, tidigare erfarenheter och kunskap, och syftet av undervisningen påverkar deras val av olika stöttningsstrategier.

Syftet med vår litteraturstudie är att besvara våra frågeställningar, som handlar om hur digitalt lärande påverkar lågstadieelevers skrivutveckling i svenskämnet. Forskningsfrågorna som studien utgick ifrån var:  Hur påverkar användningen av digitala verktyg elevernas skrivutveckling i lågstadiet?  Hur skiljer sig elevernas skrivutveckling vid digitalt lärande i jämförelse med traditionella skrivmetoder?  Vilka strategier eller metoder kan lärare använda för att stärka elevernas skrivutveckling med digitalt lärande, enligt tidigare forskning?  Vi arbetade systematiskt genom hela arbetet som har bestått av flera olika processer. Processerna bestod av en datainsamling genom sökningar i olika databaser, där vi plockade fram åtta artiklar och en analysprocess genom en tematisk analys, som sedan ledde oss fram till våra rubriker under resultat-och analysdelen. Det som vår studie kom fram till under resultatet var att det finns både positiva och negativa aspekter med att använda digitala verktyg för att gynna skrivundervisningen i klassrummet. De digitala verktygen kan bidra till ett mer inkluderat klassrum och till att elever känner mer motivation och engagemang till skrivandet. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort den traditionella skrivningen för hand då den också är viktig för elevernas skrivutveckling. Det är lärarens uppgift i klassrummet att skapa en inkluderande miljö där alla elever får möjlighet att utvecklas och inkluderas i undervisningen.