Syftet med föreliggande studie är att belysa elevers uppfattningar om kreativt skrivande inom svenskämnet. Frågeställningarna ämnar undersöka hur kreativt skrivande påverkar elevens skrivutveckling samt om kreativt skrivande kan leda till ökad motivation hos eleven. För att besvara frågeställningarna och uppfylla syftet används tidigare forskning samt fenomenografi som ramverk för att analysera skriftliga reflektioner om kreativt skrivande där 33 elever i årkurs nio valt att delta. Resultatet visar att kreativt skrivande är en viktig del i elevernas skrivprocess och bidrar till kunskapsutveckling. Det framkommer att kreativt skrivande skapar motivation och bidrar till ett lustfyllt lärande. Kreativt skrivande bidrar även till personlig utveckling då det bland annat ger eleverna möjlighet att bearbeta och få utlopp för tankar och känslor. / The purpose of the present study is to illustrate students’ perceptions of creative writing within the subject of Swedish. The research questions aim to investigate how creative writing affects students’ writing development and whether it can lead to increased motivation. To address these questions and fulfill the purpose, prior research is used as well as phenomenography used as framework to analyse written reflections on creative wrtiting from 33 ninth-grade students who chose to participate. The results indicate that creative writing is an important part of students’ writing process and contributes to their writing development. It is revealed that creative writing fosters motivation and contributes to joyful learning. Additionally, creative writing contributes to personal development by providing students with opportunities to process and express thoughts and emotions.

The purpose of the study is to find out how Swedish teachers in grade 6 integrate the school’s value base into the Swedish subject. Following question have driven the study: How is value-based work integrated into Swedish subject in grade 6? What methods/teaching strategies do Swedish teachers in grade 6 use to integrate the value base into Swedish subjects? How does Swedish teacher experience value-based work in Swedish subjects in grade 6? The methods that’ve been used are qualitative methods in form of participatory observations and teacher interviews. The study is based on teacher’s perspective. The theories that’ve been used in the study are the socio-cultural perspective, the hidden curriculum, the prevention work and the social interaction. The value base is a term that can interpreted on several different levels. A value-based work need to be done all the time. It should be an active work that will permeate all Swedish education. The foundation of values for the students is to feel safe and to be able to express themselves through their education. Through the value base, students should feel involved in the teaching as well as school’s activities. The results were a co-operative learning, inclusive education, value-based exercises, four corner-activities, every-other questioning method, health- and safety groups, student advice, property-oriented methodology, cognitive development methology, role-playing methology and value-clarification method.

Reading is not just about decoding letters correctly but also to understand what you are reading. With a broadened view on the reading and writing development which includes the four literacy practices: the reader as a code breaker, text participant, text user and text analyst, this study’s purpose is to examine how educational books made for reading comprehension are designed, and which of the four literacy practices named above are represented in the books. To examine this a quantitative and qualitative content analysis on three textbooks and associated assignments have been made, and the following questions answered. How are the books designed and which kind of assignments are in them? Which literacy practices can be found in the books and which of these are given most room? Can the four practices be said to interact?   Earlier studies have shown that educational textbooks often direct the content of the teaching and are often seen as a guarantee that the content in the curriculum is brought up. Other studies have shown the importance of different components and literacy practices presence when teaching in reading comprehension. The study concludes that all of the analysed books are designed in similar ways with a design consisting of tasks to be done before reading the text and tasks and questions to be answered after reading. The study also concludes that the literacy practice which is given most room in the books are the practice called text participant and primarily in the form of tasks that consist of questions about the text for the pupils to answer.

Syftet med studien är dels att undersöka åtta elevers erfarenheter och uppfattningar av den formativa återkoppling som de upplever sig ha fått på sina texter i svenska 1, och dels analysera om elevernas upplevelser skiljer sig beroende på om de läser ett yrkes- eller studieförberedande program. Studien har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med en fenomenografisk ansats och insamlingsmetoden har bestått av semistrukturerade intervjuer. En innehållsanalys gjordes av materialet med hjälp av mid-range coding, vilket innebär att både induktiv och deduktiv metod har använts. Resultaten visar att sju av åtta elever generellt har positiva erfarenheter och uppfattningar av formativ återkoppling, men fem av dem saknar antingen tydliga mål, konkret återkoppling eller ett individanpassat stöd för sin skrivutveckling. Resultaten visar också att elevernas uppfattningar skiljer sig beroende på om de studerar på ett yrkes- eller studieförberedande program, bl.a. genom lärarnas sätt att stödja dem, möjligheten till muntlig återkoppling, samt användandet av betyg och bedömningsmatriser.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur läsförståelsestrategier kommer till uttrycki två läromedel för ämnet svenska i årskurs 4–6 genom en läromedelsanalys. För attundersöka detta studeras utvalda läsförståelsestrategier från En läsande klass:Spågumman, Detektiven och Konstnären. Tidigare forskning definierarläsförståelsestrategier som mentala redskap som används av läsaren för att förutspå,förklara och föreställa sig en texts innehåll. Forskningen är samstämmig kringläsförståelsestrategiernas positiva effekter på elevers läsförståelse och läsförmåga. Ivår läromedelsanalys har resultatet sammanställts genom en analys av ett utvalttextstycke med tillhörande uppgifter i respektive läromedel. Dessa har sedan förts ini en tabell (se bilaga 1) för att strukturera resultatet och få en överblick. Resultatetvisar att båda läromedlen tar upp samtliga av de utvalda läsförståelsestrategierna, menmed varierande uttrycksformer och frekvens. I läromedlet Aktiv läsning varfördelningen mellan läsförståelsestrategierna jämn. I ZickZack var fördelningen mervarierande då de flesta uppgifter fokuserade på läsförståelsestrategin Konstnären.Resultatet visar även att placeringen för uppgifterna i relation till texten varierade, dåvissa strategier kom till uttryck före läsningen i ett läromedel respektive under ochefter läsningen i det andra läromedlet. I diskussionen problematiserasläsförståelsestrategierna i förhållande till lärarens roll samt till elevers olikaförutsättningar för att lära. Slutsatser som kan dras är att kontexten utgör en väsentligdel i undervisningen om läsförståelsestrategier, där faktorer somgruppsammansättning och förutsättningar för samtal spelar stor roll. En annan slutsatssom dras är att läromedel bör inkludera läsförståelsestrategier för att främja eleversläsförståelse.

I dagens skola krävs det att elever besitter en kompetens för läsning och skrivning för att inhämta ny kunskap. Denna kompetens kan benämnas textrörlighet: sätt att inta olika texter, antingen genom att plocka det väsentliga eller att fokusera på det som finns mellan raderna av texterna. Oftast möter eleverna dessa texter och kunskaper genom läroböcker. I denna studie undersöks vilken slags textrörlighet som krävs för utförandet av uppgifter för elever i åk 3 och 4, för att se vilka skillnader som finns mellan dessa årskurser i början och i slutet av läromedlen. För att utföra studien görsen kvantitativ analys med inslag av kvalitativa analysmoment, där fyra läroböcker undersöks med utgångspunkt från tre frågor för att identifiera vilken typ av textrörlighet som krävs för att utföra det som uppgifterna innehåller. De tre textrörlighetstyper studien valt att fokusera på är textbaserad, utåtriktad och interaktiv textrörlighet. Resultatet visar att den utåtriktade textrörligheten är den dominerande totalt sett i materialet, dvs. den typ av textrörlighet som innebär att eleverna samtalar, reflekterar eller redovisar sina tankar i relation till verkligheten eller andra texter. Den textrörlighet elever behöver använda allra minst av är den interaktiva, dvs. den typ av textrörlighet där eleven ska ta reda på författarens budskap eller mottagare samt förhålla sig till specifika modeller eller strategier som uppgiften innehåller. De skillnader som observerades och noterades var att i alla läroböcker behövde eleverna använda mer av den utåtriktade textrörlighetstypen i början av läsåret, men användningen minskade oftast mot slutet i jämförelse med textbaserad och interaktiv textrörlighet som oftast ökade mot slutet av läroboken. Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna får möta alla tre typerna av textrörlighet, men i olika utsträckning beroende på om eleverna befinner sig i början eller i slutet av läsåret.

Statlig läromedelsgranskning fanns i Sverige under större delen av 1900-talet. Efter avskaffandet av läromedelsgranskningen, finns det ingen garanti för att läromedel alls kvalitetsgranskas innan de används i undervisningen, eftersom ansvaret nu vilar på den enskilda läraren. Lärare bör göra en kritisk förhandsgranskning av ett läromedel som denne överväger att använda i undervisningen för att ta reda på om läromedlet är av god kvalité och svarar mot läroplan och kursplan som måste behandlas i undervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att göra en kritisk läromedelsgranskning av läroböcker för svenskämnet, för att se ifall de är lämpliga som undervisningsunderlag för att uppnå de mål som ställs upp i ämnets kursplan. Resultatet visar på att de undersökta läroböckerna behandlar samtliga punkter från det centrala innehållet för kursen svenska 2 på gymnasiet och det finns skillnader i de två didaktiska uppläggen. Det är nödvändigt att läraren förhandsgranskar läromedel för att se om läromedlet passar lärarens didaktiska upplägg. Läraren bör också kontinuerlig utvärdera läromedel och didaktiskt upplägg för eventuellt göra förändringar och anpassningar. Allt för att gynna elevernas lärande och leva upp till kravet om likvärdig utbildning. / State approved reviews of teaching material existed in Sweden during the most part of the 20th century. After the abolition of reviews of study teaching material, there is no guarantee that the teachers do it themselves. Teachers should make do a critical preview of teaching material that they are considering using in the teaching to find out if the teaching material is of good quality and corresponds to the curriculum and syllabus that must be addressed in the teaching. The purpose of this thesis is to conduct a critical review of teaching material of textbooks for the Swedish subject, to see if they are suitable as teaching material for achieving the objectives set in the course syllabus. The result shows that the examined textbooks deal with all the points from the syllabus of the Swedish 2 course at the upper secondary school and there are differences in the two didactic arrangements. It is necessary that the teacher preview the teaching material to see if the teaching material fits the teacher’s didactic arrangement. The teacher should also continuously evaluate teaching materials and didactic arrangements for possible changes and adaptations, so it benefit the students’ learning and live up to the requirement of equivalent education.

Denna undersökning behandlar litteraturundervisningen i svenskämnet. Syftet är att undersöka hur konkreta undervisningsmoment kopplat till skönlitteratur utformas av lärare för att väcka elevers motivation för läsning av skönlitteratur. Det är även att studera hur och på vilken grund lärare väljer ut den skönlitteratur som behandlas i undervisningen. Frågeställningarna är följande: 1. Hur utformar lärare undervisningsmoment kopplade till skönlitteratur för att främja elevers läsmotivation? Och hur anpassas läsinsatser efter elevers behov och motivation? 2. Vilka faktorer anser lärare är viktiga för elevers läsmotivation? 3. På vad, förutom kursplanen i svenska, baserar svensklärare i årskurs 4-6 sitt val av skönlitteratur som behandlas i undervisningen? Brousseaus Didaktiska situationer samt Rosenblatts Receptionsteori har använts som teoretisk ram. För att samla in data genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem svensklärare i årskurs 4-6. Resultatet visar att litteraturundervisningen gått från att till stor del bestå av elevers individuella läsning till att allt mer skönlitteratur behandlas gemensamt genom högläsning och diskussioner i helklass eller grupp. Detta dels på grund av att lärarna har svårt vid delegeringsfasen att få eleverna att ta på sig ansvaret för uppgifter kopplat till den individuella läsningen. Vidare visar undersökningen även att författarbesök kan ha en positiv effekt på elevers läsmotivation. Att eleverna får se att det finns en verklig person med ett budskap bakom texten kan alltså leda till att elever utvecklar ett läsintresse.

Studiens syfte är att undersöka väntetiden som lärarna ger eleverna samt ifall det är mer öppna eller slutna frågor som förekommer under genomgångar i svenskundervisningen. Teorin som ligger till grund för studien är den sociokulturella och begreppet stöttning kategoriseras i instrumentell stöttning och emotionell stöttning. Stöttningen grupperas på tre olika nivåer, makro-,meso- och mikronivå. Nivåerna beror på hur planerad väntetiden är. Metoden som valdes för att samla in materialet var observationer av genomgångar i svenskundervisningen och sedan intervjuer med de observerade lärarna. Det är fem lärare som har deltagit i studien och samtliga är behöriga och undervisar i svenska på lågstadiet. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Studiens frågeställningar har varit de kategorierna som analyserats och sedan har mönster och nyckelord utifrån stöttning och nivåerna sammanställts. Resultatet visar att det var varierande användning av öppna och slutna frågor. Det visar sig att av 25 frågor har åtta frågor väntetid över den rekommenderade tiden på tre sekunder. I intervjuerna framkommer det att alla lärare är medvetna om väntetid och hur långväntetiden minimalt bör vara. Lärarna berättade att genom ett accepterande klassrum med hänsyn för varandra skapas förutsättningar för att ge väntetid. Det finns enligt lärarna fördelar men även nackdelar gällande väntetid som framförs i studien.

Syftet med denna studie är att undersöka mellanstadielärares ställningstaganden och erfarenheter av elevers digitala skrivande och skrivande för hand i svenskämnet. För att genomföra studien intervjuades fem verksamma lärare i årskurs 4–6. Den insamlade datan analyserades med hjälp av innehållsanalys och det sociokulturella perspektivet med de två begreppen mediering och scaffolding. Resultatet av studien visar att de deltagande lärarna använder sig olika mycket av digitalt skrivande och skrivande för hand i sin undervisning. En positiv aspekt som lärarna lyfter om det digitala skrivandet är möjligheten till redigering av texter. Lärarna i studien nämner även att det finns nackdelar med att låta eleverna skriva digitalt, som till exempel att det kan uppstå tekniska problem med datorer. Flera av lärarna anser att det är viktigt att låta eleverna skriva för hand för att utveckla en läslig handstil. Alla tar upp att eleverna tycker att det är jobbigt att skriva för hand och bygger därför upp ett motstånd som en negativ aspekt av detta skrivsätt. Resultatet visar även att samtliga lärare har fått fortbildning i användandet av digitala verktyg. Flera lärare uttrycker dock att den kunskap de har i digitala verktyg i undervisningen främst är eget inhämtande av kunskap, vilket signalerar att kunskap i digitalt skrivande inhämtas från annat håll än fortbildning.