No description available.

Abstract:Today many adolescents have access to computers and mobile phones.  They prefer to socialize through these means which has led to a new kind of bullying, the electronic bullying. The purpose of this study has been to examine the electronic bullying from the perspective of gender, anonymity and the consequences that it may lead to. We have chosen a quantitative approach by using a questionnaire survey targeting young people between the ages of 15-16 years in Kalmar county. 163 respondents took part in the survey, 78 girls and 85 boys. The gathered material is presented by means of contingency tables and has been interpreted by gender socialization, deindividuation and dehumanization. The results show that 14 % of the respondents have been victims of electronic bullying. The results also show that 15% of the respondents have participated in exposing others to electronic bullying.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program. Diskussion: Mer forskning behövs  för att säkerhetsställa studiens fynd och  för  att  statistiskt säkert kunna generalisera studiens fynd  till  övriga gymnasieskolor runtom i Sverige.  Slutsats:  Det kan finnas signifikanta skillnader i konsumtionen av sötsaker,  läsk, energidryck och snacks mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Syftet med denna studie är att söka se hur identitetsskapandet ser ut hos ett antal unga män som studerar första året på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Via metodologisk ansats i diskurspsykologin analyseras samspelet mellan etnicitet och kön i de unga männens konstruerande av sig själva och andra. I analysen framträder ett antal markörer som används som resurser i de unga männens identitetsskapande och förståelse av "de Andra". Markörerna är i uppsatsen centrala teman och rör områden som medborgarskap, svenskhet, invandrarskap och maskulinitet.

Kunskap om ungdomars alkohol- och drogvanor är en viktig aspekt i förhållande till socialt arbete. Kunskaperna kan bidra till verktyg för att kunna göra rätt bedömningar och insatser. Med detta som utgångspunkt har denna studie utförts med syftet att undersöka uppfattningar om alkohol och droger hos ungdomar mellan 13-15 år. Studien är utförd med en kvantitativ ansats. Ett utskick av 164 enkäter gick ut till högstadieelever på en skola i Mellansverige. Studien bygger bland annat på faktorer som könskillnader, debutålder, hur och var eleverna får tag på alkohol och droger samt om det finns samband mellan dessa. De signifikanta resultaten från studien har visat att ungdomar med högre konsumtion av alkohol eller en allt lägre debutålder för alkoholdrickande löper en högre risk för att testa droger än de ungdomarna med en högre ålder för alkohol debut och en lägre konsumtion av alkohol. Studien visade också att ungdomar som får alkohol utköpt av någon i hemmet löper en högre risk för att ha en intensivkonsumtion av alkohol jämfört med ungdomar som ej fick alkoholen utköpt av någon i hemmet. Resultaten har sedan jämförts med tidigare nationell- och internationell forskning. Gällande könskillnader visade resultaten visade bland annat att pojkarna i studien hade en lägre debutålder för alkohol än flickorna. / Knowledge of youth alcohol and drug habits is an important aspect in relation to social work. Knowledge can contribute to the tools to make the right judgments and actions. With this in mind, this study has been performed with the intent to investigate the perceptions of alcohol and drugs among young people aged 13-15 years. The study was conducted with a quantitative approach and was distributed to 164 to students at a school in the middle of Sweden. The study is based on factors such as gender differences, onset/debut age, how and where students get hands on alcohol and drugs, and if there were a correlation between them. The significant findings of the study has shown the link between young people with higher consumption of alcohol or a lower onset age of alcohol drinking are at higher risk for testing drugs and showed that young people who get alcohol out bought by someone in the home are at higher risk of having a binge of alcohol. The results were then compared with previous national and international research. Concerning gender differences the results showed that the attending boys in the study had a lower debut age of alcohol drinking compared to the girls.

Det är ofta man får höra och läsa om att barn och ungdomar ses som ett problem i samhället utifrån deras handlingar och beteende.  Under de senaste åren har ungdomsorganisationer ökat i antal vilket har gjort att ungdomarna har fler ställen att gå till och tillbringa sin lediga tid på. Syftet med detta arbete är att undersöka några ungdomsorganisationer genom att intervjua anställda inom organisationerna och på så sätt få en uppfattning om deras syn på arbetet, filosofin och utvecklingen i organisationen. De teorier vi har valt att använda oss av i vårt arbete är human resource management (organisations uppbyggnad), grupp processer samt samspel inom relationella perspektiv. För att på bästa sätt kunna undersöka det har vi valt att utgå från kvalitativa intervjuer på grund av vår undersökning präglas av de anställdas känslor och tankar som är svåra att beräkna i kvantitativa undersökningar. Det vi fått fram under vår tid med uppsatsen är att samarbete mellan organisationer är något som uppskattas och visar en framgång i arbetet med barn och ungdomar. Där det brister i de organisationer vi varit ute på är i den ekonomiska delen som till exempel visar sig i för få anställda. Det positiva är att man ständigt ser en positiv utveckling inom ungdomsorganisationerna som i sin tur påverkar samhället / It is often we hear and read about the children and young people are seen as a problem in society based on their actions and behavior. In recent years youth organizations have increased in number which has led to that the young people have more places to go and spend their leisure time on.  The aim of this work is to investigate some youth organizations by interviewing employees in organizations and thus get an idea of their approach to work, philosophy and development of the organization. The theories we have chosen to avail ourselves of our work is human resource management (organizational structure), group processes and interactions within the relational perspective. To best way to explore it, we have chosen to rely on qualitative interviews as a result of our investigation is marked by the employees' feelings and thoughts that are difficult to calculate in quantitative studies. What we come up during our time with the essay is that collaboration between organizations is appreciated and shows a success in work with children and adolescents. There are weaknesses in the organizations we have been looking at, and it is the economic aspect such as is found in too few employees.  The good thing is that you always see a positive development in youth organizations, which in turn affects society.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med studien var att undersöka ungdomars uttryckta attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar samt att ta reda på hur de upplever den subjektiva normen från föräldrarna. Frågeställningarna var: Vilken attityd uttrycker ungdomen gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur uppfattar ungdomen den subjektiva normen från föräldrar och vänner när det gäller alkoholrelaterade handlingar? Finns det något samband mellan ungdomens uttryckta attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar och upplevelsen av föräldrarnas attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur skiljer sig de uttryckta attityderna åt mellan ungdomarna beroende på kulturell bakgrund och kön? Den kvantitativa utgångspunkten valdes för studien och Theory of Planned Behaviour användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att respondenterna uttrycker främst negativa attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar. Respondenterna upplever en negativ subjektiv norm från föräldrarna. Resultatet visade inga större könspecifika skillnader, dock framkom det skillnader beroende på kulturell bakgrund. Studien visade att både föräldrars och vänners attityder har inflytande över ungdomar samt över hur de formar sina attityder.</p>

<p><strong>Abstract </strong></p><p>Nationell kriminalstatistik tyder på att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.</p><p>Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt ungdomar i åldrarna 15-20.</p><p>Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.</p><p><strong>Nyckelord</strong>: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse</p>