Teaching outdoors with the youngest children in preschool is a topic that is not often raised in preschools' skills development. The youngest children in preschool are often seen as only in need of care and the teaching comes when they are older. The purpose of the study is to visualize preschool teachers' views on outdoor education with the youngest children in preschool. The youngest children are competent and need to be prioritized just as much as the older ones. The theoretical basis of the study is sociocultural theory through the concepts that are typical of the theory and is the basis for how the results are presented and analyzed. The sociocultural theory places great emphasis on social interaction and the role of the educator in teaching, which the respondents' answers also highlight as important. To answer the questions in the study, a qualitative, semi-structured interview and thematic analysis were used. The results show that the respondents point out that the pedagogue's commitment and knowledge are of great importance for the children's opportunities for education. In addition, the importance of the environment for the children's education is highlighted, especially if the children are to be able to influence the teaching. / Undervisning utomhus med de yngsta barnen på förskolan är ett ämne som inte lyfts ofta i förskolors kompetensutveckling. De yngsta barnen på förskolan ses ofta som enbart i behov av omsorg och undervisningen kommer sedan när de är äldre. Studies syfte är att synliggöra förskollärares syn på undervisning utomhus med de yngsta barnen på förskolan. De yngsta barnen är kompetenta och behöver prioriteras lika mycket som de äldre. Den teoretiska grunden i studien är sociokulturell teori genom de begrepp som är typiska för teorin och ligger till grund för hur resultatet presenteras och analyseras. Den sociokulturella teorin lägger stor vikt vid socialt samspel och pedagogens roll i undervisningen, vilket respondenternas svar också belyser som viktigt. För att besvara frågeställningarna i studien användes en kvalitativ, semistrukturerad intervju och tematisk analys. Resultatet visar att respondenterna påpekar att pedagogens engagemang och kunskaper har stor betydelse för barnens möjligheter till undervisning. Utöver det lyfts miljöns betydelse för barnens undervisning, särskilt om barnen ska kunna ha inflytande över undervisningen.

Detta arbete handlar om utomhuspedagogik, mer specifikt om hur lärare arbetar med utomhusmiljö i NO-undervisningen, hur deras förutsättningar ser ut och vilka för och nackdelar de anser finns med utomhuspedagogik. Jag har gjort en enkätundersökning som har skickats ut till alla kommunala F-3 skolor i en mellanstor stad i mellersta Sverige. Resultatet i min studie är baserat på 23 enkätsvar. Resultatet visade att de allra flesta lärare hade en positiv bild av utomhuspedagogik och ansåg att det gynnade elevernas kunskapsutveckling. Framförallt eftersom det eleverna lärde sig konkretiserades när de kunde vara utomhus och fick möjlighet att använda flera olika sinnen. Resultatet visade även att det fanns en del begränsningar när man skulle ha undervisningen utomhus, det som flest lärare ansåg vara en begränsning var tillgången till den personal som behövdes för att undervisningen skulle fungera. Slutligen kunde man också se att lärarna upplevde att eleverna var positiva till undervisning utomhus.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med arbetet har varit att utveckla och formge ett utekök i materialet trä, för en mångsidig matlagning utomhus, anpassat till företaget Opa Muurikkas produkter och varumärkesprofil, både till form och funktion. En viktig del i utvecklingsarbetet var att köket skulle främja samarbete och samvaro medan matlagning sker. Köket skulle även få ett visuellt uttryck som harmoniserar med trädgårdar och naturen. Därför har trä varit det huvudsakliga materialet. Egna resonemang byggda på vardagliga företeelser som jag sett, läst eller upplevt har dokumenterats för att ge läsaren förståelse för besluten i utvecklingsarbetet. Ett förarbete har gjorts, med en intervju med en erfaren kock och en enkätundersökning som grund för en behovsanalys. En inventering av utbudet har gjorts för att få en uppfattning om konkurrensen. En materialundersökning på homogena träskivor i värmebehandlad björk har gjorts, för att ta reda på förutsättningarna att använda det som bänkskivor till uteköket. Detta visar att värmebehandlad björk är betydligt formstabilare i fuktiga miljöer än vanlig björk och därför användes detta material. Utvecklingsarbetet är dokumenterat i form av skisser, fotografier och förklarande texter. Slutresultatet visas till stor del med fotografier på den färdiga prototypen. Prototypen har funktioner såsom rinnande vatten och avlopp, arbets- och avställningsyta, förvaring av handredskap samt Opa Muurikkas stekhäll, wokpanna och gasolbrännare. Resultatet ledde till vidare intresse från Opa Muurikka och företaget påbörjade ett arbete med produktionsanpassning.</p> / <p>Abstract</p><p> This work has been to develop and design an out door kitchen of wooden material, for a versatile outdoor cooking, adapted to the company Opa Muurikka´s products and brand image, in both form and function. An important part of the development was that the kitchen is to promote cooperation and interaction while the cooking is done. The kitchen would also have a visual expression that harmonizes with the gardens and nature. Therefore wood has been the main material. My reasoning built on everyday phenomena that I have seen, read or experienced has been documented to give the reader an understanding of the decisions in development. A preparatory work has been made, with an interview with an experienced chef and a survey as the basis for a needs analysis. An inventory of supply have been made to get an idea of the competition. A material investigation of homogeneous wooden panels in heat-treated birch has been made, to find out the conditions to use it as worktops to the kitchen. This shows that heat-treated birch is much more stable in form in wet environments than ordinary birch, and therefore used this material. The development work is documented in the form of sketches, photographs and explanatory texts. The end result appears largely with photographs of the finished prototype. The prototype has functions such as running water and sanitation, worksurface and storage of handtools and Opa Muurikkas frying pan, wok pan and LPG burner. The result led to further interest from Opa Muurikka and the company began a process of production adjustment.</p>

Sammanfattning Syftet med arbetet har varit att utveckla och formge ett utekök i materialet trä, för en mångsidig matlagning utomhus, anpassat till företaget Opa Muurikkas produkter och varumärkesprofil, både till form och funktion. En viktig del i utvecklingsarbetet var att köket skulle främja samarbete och samvaro medan matlagning sker. Köket skulle även få ett visuellt uttryck som harmoniserar med trädgårdar och naturen. Därför har trä varit det huvudsakliga materialet. Egna resonemang byggda på vardagliga företeelser som jag sett, läst eller upplevt har dokumenterats för att ge läsaren förståelse för besluten i utvecklingsarbetet. Ett förarbete har gjorts, med en intervju med en erfaren kock och en enkätundersökning som grund för en behovsanalys. En inventering av utbudet har gjorts för att få en uppfattning om konkurrensen. En materialundersökning på homogena träskivor i värmebehandlad björk har gjorts, för att ta reda på förutsättningarna att använda det som bänkskivor till uteköket. Detta visar att värmebehandlad björk är betydligt formstabilare i fuktiga miljöer än vanlig björk och därför användes detta material. Utvecklingsarbetet är dokumenterat i form av skisser, fotografier och förklarande texter. Slutresultatet visas till stor del med fotografier på den färdiga prototypen. Prototypen har funktioner såsom rinnande vatten och avlopp, arbets- och avställningsyta, förvaring av handredskap samt Opa Muurikkas stekhäll, wokpanna och gasolbrännare. Resultatet ledde till vidare intresse från Opa Muurikka och företaget påbörjade ett arbete med produktionsanpassning. / Abstract  This work has been to develop and design an out door kitchen of wooden material, for a versatile outdoor cooking, adapted to the company Opa Muurikka´s products and brand image, in both form and function. An important part of the development was that the kitchen is to promote cooperation and interaction while the cooking is done. The kitchen would also have a visual expression that harmonizes with the gardens and nature. Therefore wood has been the main material. My reasoning built on everyday phenomena that I have seen, read or experienced has been documented to give the reader an understanding of the decisions in development. A preparatory work has been made, with an interview with an experienced chef and a survey as the basis for a needs analysis. An inventory of supply have been made to get an idea of the competition. A material investigation of homogeneous wooden panels in heat-treated birch has been made, to find out the conditions to use it as worktops to the kitchen. This shows that heat-treated birch is much more stable in form in wet environments than ordinary birch, and therefore used this material. The development work is documented in the form of sketches, photographs and explanatory texts. The end result appears largely with photographs of the finished prototype. The prototype has functions such as running water and sanitation, worksurface and storage of handtools and Opa Muurikkas frying pan, wok pan and LPG burner. The result led to further interest from Opa Muurikka and the company began a process of production adjustment.

No description available.

This is a thesis in Information Design with an emphasis on Spatial Design. The purpose of the study is to create an active square that fullfills modern day expectations and requirements regarding function and aesthetics. The study investigates how Stora torget (English translation: “The Big Square”) in Västerås can be more inviting and how it should be designed to communicate that is is a meeting place for everyone. Through spatial analysis, observations, notation analysis, interviews and theories it has been established that the square does not live up to the requirements of a public space. Accessibility is poor and therefore excludes many people. The square does not communicate that it is a meeting place and people are generally only passing through it. This thesis has made use of theories, previous research and empirical evidence to create a design proposal that aims to encourage more people to chose to stay and spend more time in the square. The square would therefore become a meeting place and be seen as an important urban space within the city. / Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet är att skapa ett aktivt torg som möter dagens förväntningar och behov avseende funktion och estetik. I arbetet undersöks hur Stora torget i Västerås kan bli mer inbjudande och hur torget bör formges för att kommunicera en mötesplats för alla. Genom rumslig analys, observationer, notationsanalys, intervjuer och teorier har det framkommit att Stora torget inte uppfyller de krav som kan ställas på ett offentligt rum. Torget är inte tillgängligt för alla, vilket gör att många människor utesluts. Vidare kommunicerar inte platsen att det är en mötesplats, då människor endast passerar torget. Arbetet har med hjälp av teorier, tidigare forskning och empiri resulterat i ett gestaltningsförslag som ska göra att fler människor ska vilja stanna på torget. Platsen ska bli en mötesplats i staden och upplevas som ett viktigt stadsrum i city.

Genom att ta tillvara på andra kvaliteter är det pittoreska och slottet och ge en mer nyanserad bild av Mariefred blir hotellet tillåtande av stadens utveckling. Mariefred får förhålla sig till en relativt stor struktur men får även mycket tillbaka. I sin tur förhåller sig byggnaden till platsens behov och förutsättningar som allmänna funktioner, höjd, rikt friluftsliv, klimat och  säsongsväxlingar. Hotellet fungerar som en nod för friluftsaktiviteter lokalt och som slut på en gren av sörmlandsleden. I området kan man vandra, paddla, segla, utföra geocaching, fiska, klättra och åka skridskor. Bygganden fylls under sommarhalvåret med aktiviteter som hör till och det finns flertalet allmänna funktioner. Strukturen är en tät trästomme som täcker nästan hela tomten som man som besökare upplever både horisontellt och vertikalt, visuellt och i rörelse. Rum, plan och trappor byggs in i strukturen och får förhålla sig till dess dimensioner samtidigt som den ger möjlighet till en klättrande känsla och en flexibilitet till hotellet att förändras efter framtida behov. Gäster ges möjlighet att leva nära det rådande klimatet genom att huset är uppdelat i tre klimatzoner och vintertid rullas en väv av isolering ut som ett tak över loungen för att bilda en varm kärna. En tjock vägg värmer upp kärnan och fungerar som en stor sammankopplad kakelugn där man kan njuta av en brasa eller sova mot den uppvärmda väggen. / By looking at other qualities than the picturesque and the castle and there by give a more nuanced picture of Mariefred the hotel will be tolerant of the city's development. Mariefred has to relate to a new relatively large structure but also get a lot back. In turn the hotel relates to the site's needs and conditions as public space, height, rich outdoor life, climate and seasonal changes. The hotel serves as a node for outdoor activities locally and as the end of a branch of Sörmlandsleden. In the area you can hike, canoe, sail, perform geocaching, fish, climb and ice skate. The building fills up during the summer with activities that belongs and there are several public functions. The structure is a fine wooden framework that covers almost the entire plot that visitors experiencing both horizontally and vertically, visually and in motion. Room, floor and stairs are built into the structure and has to relate to its dimensions at the same time enables for a climbing sensation and flexibility to the hotel to change for future needs. Guests are given the opportunity to live close to the current climate by the house being divided into three climate zones. At winter a weave of isolation is being rolled out like a roof over the lounge to form a warm core. A thick wall heats up the core and serves as a large interconnected fireplace where you can enjoy a fire or sleep against the heated wall.

The purpose of this paper is to analyze how preschool teachers in seven preschools from different pedagogical perspectives in Sweden think about outdoor pedagogy and whether their perspectives influence their work and how they teach. Three research questions have been formulated in order to investigate the purpose: What are the pedagogues’ perceptions of outdoor pedagogy? What are the pedagogues’ perceptions of the differences between teaching indoors and outdoors? What are the pedagogues’ main perceptions of outdoor teaching?  A qualitative method has been used in this study, the data were collected through interviews and observations using a phenomenographical approach. The study was carried out in seven preschools in Sweden, with a total of sixteen informants agreeing to participate in the study. A phenomenographical, variational theoretical method has been used to interpret the collected data from the interviews, and the analysis of the data from the observations was conducted from John Dewey’s progressivism perspective and “learning by doing”.  This study came to the conclusion that the participating pedagogues show positive insights on the benefits of outdoor pedagogy regardless of pedagogical approach. The study also showed that the conditions for a good quality of an outdoor pedagogy depends on the pedagogues’ interest, experience, and role as a child’s co-discoverer and co-player. The variation in answers from the group of informants showed a great difference between personal opinions and experiences. Knowledge and a willingness to learn and to implement teaching outdoors set high demands on the pedagogues in the need for innovation, spontaneity and flexibility. Demanding factors prone to affect outdoor pedagogy are considered to be a workforce shortage in preschool, fluctuating weather conditions, and other factors affecting the child’s personal equipment, for example their clothing.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn på undervisning utomhus, med särskilt fokus på vad barn lär och hur undervisningen bedrivs. Studiens syfte har konkretiserats till två forskningsfrågor som lyder: ”Hur motiverar förskollärare undervisning utomhus i förhållande till barns lärande och utveckling?” och ”Hur använder förskollärare utomhusmiljön för att bedriva undervisning utomhus?”. Tidigare forskning visar att utomhusvistelse bidrar till barns utveckling av motoriska, matematiska, språkliga och sociala färdigheter genom både planerade och spontana aktiviteter, som ska utgå från barns intresse. Tidigare forskning visar även på de möjligheter och begränsningar som finns med undervisning utomhus, till exempel rörelsefriheten, arbetslagets inställning och vädrets påverkan. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer tillsammans med fyra förskollärare som har olika lång yrkeserfarenhet, där de givit svar på frågor om ämnet. Därtill analyseras datainsamlingen och resultatet utifrån en utvecklingspedagogisk ansats, med begreppen lärandets objekt och lärandets akt (Pramling Samuelsson &amp; Asplund Carlsson 2014) i fokus samt barns perspektiv och barnperspektiv (Sommer, Pramling Samuelsson &amp; Hundeide 2014). Resultatet visar att förskollärarna har en positiv inställning till undervisning utomhus. Förskollärarna belyser att de undervisar i flertalet ämnen utomhus, där barn får möjlighet att utveckla motoriska, matematiska och språkliga färdigheter. Det här genomför de genom såväl planerade som spontana aktiviteter, både på förskolegården och i närområdet. Vår förhoppning med studien är att den ska bidra med kunskap om förskollärares syn på undervisning utomhus i förskola.

This study is investigating how preschool educators’ interactions in and with differentenvironments, with a specific focus on the preschool yard, become meaningful for theeducator’s actions in the preschool activities. The questions aimed to be answered in thestudy are: • How do educators’ actions in preschools develop in relation to: - the perceived, the conceived and the lived environment? - the preschool yards environments? The study used qualative method with semi-structured group interviews in three differentpre-schools. The preschool educators who participated in the study answered anddiscussed questions about environments in the preschool, with specific focus on thepreschool yard. With inspiration from “Production of space” (Lefvebre, 1991) the empirical data of thefocus groups were analyzed, and Nordin-Hultman`s (2004) concept of “becoming” is partof the discussions meaning making. This study is investigating and discussing how preschool teachers are acting and becomingin relation to the environment where the preschool activities take place. The results showhow interaction between material, mental and social dimensions become important for theteachers sense of opportunities and challenges to develop their pedagogical activities. Safety, socialization and design of in- and outdoor environments are some of the areasemphasized in these relations.