Syftet med studien är att ta reda på i vilken utsträckning lärare använder sig av utomhusundervisning och vilka ämnen som är vanligast att lärare planerar och genomför med hjälp av utemiljö. Dessutom avser studien att undersöka om de anser att det finns eventuella hinder eller fördelar med att undervisa utomhus och vad dessa skulle kunna utgöras av. För att visa vilka hinder och fördelar som finns med arbetsmetoden har litteratur och tidigare forskning inom området granskats. Undersökningen är utförd med hjälp av enkäter samt tillhörande intervjuer för att få ett mer djup på svaren som respondenterna har avgett i enkäterna. Matematik var det ämne som lärarna i undersökningen använde sig av mest i sin undervisning utomhus. Det hinder som de flesta lärare ansåg fanns var personalbrist, medan det bland fördelarna ansågs vara att eleverna får bättre hälsa av att få undervisning utomhus. Samtidigt lyfts det fram att en undervisning utomhus bör kompletteras med undervisningen inomhus för att kunna tillgodose alla elevernas olika lärstilar. / The purpose of the study is to find out to what extent teachers use outdoor education and what subjects are most common for teachers to plan and implement with the help of outdoor environments. In addition, the study intends to investigate if they consider that there are any obstacles or benefits of teaching outdoors and what these could be. To show the obstacles and benefits of the working method, literature and previous research in the field have been examined. The survey was conducted by means of questionnaires and related interviews in order to gain a deeper understanding of the answers the respondents have given in the questionnaires. Interesting was to see that mathematics is the subject that the teachers in the survey use most of their teaching outdoors. The obstacle most teachers felt was the lack of staff, while it was among the benefits that students were better offspring of teaching outdoors. At the same time it is argued that outdoor teaching should be supplemented with the teaching in-house to accommodate all the students' different learning styles.

Titel: ”... and legs that will joyfully run…” Pedagogical perspectives, children's movements and cognitive learning. ”...och bena blir fulla med spring”. Pedagogisk grundsyn, barns rörelser och kognitiva lärande.   Syftet med studien är att synliggöra fem yrkesverksamma förskollärares inställning till barns rörelsebehov, hur de uppmärksammar betydelsen av barns rörelseaktiviteter för deras kognitiva lärande och hur de arbetar med barns rörelsebehov utomhus. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:   Vad är förskollärarnas inställning till barns rörelsebehov? Vilka kopplingar ser förskollärarna mellan barns rörelseaktiviteter och barns kognitiva lärande? Hur arbetar förskollärarna med barns rörelsebehov utomhus?   Studien är genomförd med semistrukturerade djupintervjuer med yrkesverksamma förskollärare utifrån en kvalitativ forskningsmetod som ligger nära en fenomenografisk forskningsansats. Resultatet visar att förskollärares pedagogiska grundsyn, organisatoriska och miljömässiga faktorer påverkar innehållet i verksamheten och hur barn får stimulans i sin rörelseutveckling. De pedagogiska grundsyner som studien fördjupar sig i är förmedlingspedagogik och dialogpedagogik. Studien visar att förskollärare är medvetna om barns rörelsebehov för deras fortsatta rörelseutveckling, sociala och kognitiva lärande men att utevistelsen används på olika sätt beroende på den rådande pedagogiska grundsynen samt organisatoriska och miljömässiga faktorer.

Introduktion: Människan har historiskt sett levt i och med naturen. Industrialiseringen har orsakat ett mer distanserat och bortkopplat liv till naturen och människans biologi är fortfarande anpassat för ett liv som jägare och samlare. Dagens folksjukdomar har gått från smittsamma till mer livsstilsrelaterade. Sjukskrivningar i psykisk ohälsa har stadigt ökat i Sverige, vilket bidrar till stora individuella och samhälleliga kostnader. Människor är mer stillasittande än någonsin och möter inte rekommendationer om fysisk aktivitet. Sammantagen tidigare forskning visar på naturens positiva hälsoeffekter för både fysisk- och mental hälsa. Då forskning om naturen och dess positiva hälsoeffekter i en svensk kontext är begränsad, är det av folkhälsovetenskaplig relevans för ytterligare studier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om tiden spenderad i natur och grönområden påverkar det upplevda välmåendet hos vuxna (18–65 år). Hypotesen var att desto mer vistelsetid i natur och grönområde, desto bättre är det upplevda välmåendet. Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign. Data samlades in med en digital enkät med sammanlagt 22 frågor (n=93). Data analyserades sedan i programmet IBM SPSS Statistics. Resultat: En stegring i upplevt välmående i alla hälsovariabler gick att utläsa med ökad utevistelsetid i natur. Det gick även att se en stegring med tid spenderad i grönområde och den upplevda fysisk hälsa men inte för de övriga hälsovariablerna. Dock visade inte resultaten på statistisk signifikans. Slutsats: Resultaten av den här studien bekräftar tidigare forskningsfynd. Studien visade på ett svagt dos-responssamband mellan tid spenderad i natur och grönområde och ökat upplevt välmående. / Introduction: Humans have historically lived in and with nature. Industrialization has caused a more distant and disconnected life from nature and human biology is still adapted for a life as a hunter and gatherer. Sick leave due to mental illness has steadily increased in Sweden. People are more sedentary than ever and do not meet physical activity recommendations. Previous research shows nature's positive health effects for both physical and mental health. As research on nature and its positive health effects in a Swedish context is limited. Aim: The aim of the study was to investigate whether the time spent in nature and greenspaces affects the perceived well-being of adults (18–65 years). The hypothesis was that the more time spent in nature and greenspaces, the better the perceived well-being. Methods: The study was a quantitative survey study with a cross-sectional design. Data were collected using a digital survey with a total of 22 questions (n=93). The data were then analyzed in the program IBM SPSS Statistics. Results: An increase in perceived well-being in all health variables could be inferred with increased time spent outside in nature. It was also possible to see an increase in time spent in greenspaces and the perceived physical health, but not for the other health variables. However, the results did not show statistical significance. Conclusion: The results of this study confirm previous research findings. The study showed a weak dose-response relationship between time spent in nature and greenspaces and increased perceived well-being.

Trots att elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena har sjunkit med åren är det viktigt att lärare förser elever med de kunskaper eleverna behöver för att kunna verka och agera som framtida demokratiska medborgare. Undervisning som inkluderar utomhuspedagogik gör förståelsen mindre abstrakt för eleverna. Dock har det visat sig att lärare undviker att bedriva utomhuspedagogik. Därför undersöks det i denna studie om lärare kan förse elever med den typ av upplevelser i skolmiljön med hjälp av levande eller icke levande ting som tagits in från naturen. Den deduktiva studien tar utgångspunkt i Morris (2019) revision av Kolbs experiential learning cycle med hjälp av den första fasen i cykeln, contextually rich, concrete experiences. Studien utgår även från begreppet connectedness to the environment för att undersöka på vilka sätt eleverna utsätts för en undervisning som gynnar deras kunskapsförståelse. Metoden som använts i undersökningen är semistrukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i de naturorienterande ämnena i årskurserna 4–6. Insamlad data har genomgått en tematisk innehållsanalys och kategoriserats utifrån frågeställningarna. Resultat och slutsatser visar att lärare vill arbeta med utomhuspedagogik i större utsträckning än vad de gör i dagsläget och vad som krävs för att de ska kunna bedriva sådan undervisning. Vidare framgår det att alla lärare i studien förser eleverna med undervisning som stimulerar deras sinnen och kan ses som contextually rich, concrete experiences. Att använda ting från naturen i undervisningen ses som en nödvändighet för att kunna förse eleverna med rika upplevelser inom naturvetenskap när utomhuspedagogikens arbetssätt används inomhus.

Den ökade hotbilden har gjort att nya frågor har väckts till liv i samhället. Efter en sammanställning gjord av MSB och Polisen är nöjesliv och offentliga miljöer särskilt utsatta gällande dödlighet i attentat. Nöjesliv och offentliga miljöer kan kopplas till olika typer av evenemang. Vid attentat har arrangör, kommun, polis, räddningstjänst och sjukvård olika funktioner men tillsammans kan de utgöra en säkerhetsorganisation inför upprättandet av ett evenemang. Tillsammans i säkerhetsorganisationen kan alla aktörer bidra med sakkunskaper inom respektive ämnesområde.  Syftet med litteraturstudien har varit att undersöka människans beteendeskiljaktigheter mellan händelse av brand respektive attentat. Utöver beteende har också andra förutsättningar för att sätta sig i säkerhet undersökts. Avsikten med studien var att öka kunskapen och förståelsen av evenemangssäkerhet vid antagonistiska hot och terrorism i form av attentat i större folksamlingar.  Evenemangssäkerhet innefattar samarbetspartner som polis, räddningstjänst, ambulans, evenemangsansvarig och övriga aktörer. Följande frågeställningar har ställt i studien:   Vilka svårigheter möter man vid antagonistiska hot och större folksamlingar på evenemang? Hur skiljer sig beteendemönstret vid antagonistiska hot respektive brand? Kan beteendet påverka förmågan att söka sig till säkerhet? Finns det några brister vid planering av evenemang som påverkar säkerhetsförutsättningar som exempelvis inrymning, utrymning eller utestängning? Finns det tydliga åtgärder för att stärka säkerheten mot attentat på ett utomhusevenemang?  Studien behandlar enbart evenemang utomhus och jämför mot inomhusförutsättningar när regelverk saknas för utomhusförutsättningar. Studien har avgränsats till evenemang med höga personantal eller persontätheter i offentliga miljöer som gator, torg och andra ytor där evenemang genomförs. Utöver de nämnda avgränsningarna har studien kompletterats med observationer från händelser genom historien via video och ljudmaterial.  Den teoretiska referensramen för säkerhet innefattar bakgrund för både brand och attentat men även förutsättningar som påverkar utrymning, inrymning och utestängning. Användningsområdet för säkerhets-strategierna utrymning, inrymning och utestängning förklaras och förtydligas. Sammanfattningsvis finns det flera faktorer som påverkar förutsättningarna att sätta sig själv i säkerhet. Där är persontäthet, utrymningsvägar, hastigheter, kommunikation och beteende, faktorer som alla är avgörande i både inomhus- och utomhusförutsättningar.  Evenemangets säkerhetsarbete upprättas i samband med evenemangets olika faser. I upprättandet av evenemanget undersöker man bland annat på förutsättningar i utformning av platsen, skalskydd, beredskap och vilket förbyggande arbete som ska genomföras. Samtidigt undersöks utrymningsmöjligheter av ett område samt vilken samverkan som ska sättas i bruk. Samverkan kan bestå av säkerhet-, kris eller stabsorganisationen och tillämpas utifrån situationen. Utifrån förbestämda insatsplaner delas evenemangsområdet upp i olika zoner för att underlätta en insats.   Utifrån den bristande existensen av regler och reglering gällande evenemangsutformning samt upprättning så finns det flertal bristande i säkerhet på evenemang. Som arrangör finns det bra guider utgivna av MSB men idag är det brist på allmänna råd och lagstadgade utformningar av publik- och utrymningskapacitet.   Skyddade platser, offentliga miljöer, publikkommunikation, prövning av säkerhetspersonal och problematiken med panik är alla faktorer som är intressanta ur ett säkerhetsperspektiv. Utöver dessa faktorer så utreder studien paralleller mellan inomhus- och utomhusförutsättningar ur ett utrymningsperspektiv.  För att kunna erbjuda ett effektivt skydd på offentliga miljöer och evenemangsplatser krävs ett gott organisatoriskt och systematiskt arbete. Arbetet inkluderar allt från handlings-/åtgärdsplaner till utbildning. Övervakningskameror, farthinder och genomsökning av området är några exempel på fysiska skyddsåtgärder och hur en arrangör kan bygga skydd på djupet. / The increased threat level has raised new questions in society. According to a compilation made by MSB and the Police, public environment and entertainment are particularly vulnerable in term of mortality in attacks. Event and public environment can be linked to different types of events. In the event of an attack, the event organizer or manager, municipality, rescue service, police and ambulance have different functions. Together, they can form a security organization prior to the establishment of an event a thus contribute with expertise in their subject area. The purpose of the literature study has been to investigate the difference in human behavior between fire and attack events. In addition to behavior, other prerequisites for safety have been investigated. The purpose of the study was to increase the knowledge and understanding of event security in the event of antagonistic threats in the form of attacks in large crowds. Event security also includes partners such as the police, emergency services, ambulance, event manager and other stakeholders. The following questions have been posed in the study: What difficulties are encountered in the event of a attack and large crowd at events? How do behavioral pattern differ in the case of antagonistic threats versus fire that require safety measures. Can behavior affect the ability to seek safety? Are there any shortcomings in the planning of event that effect security conditions such as containment, evacuation, or exclusion? Are there clear measures to strengthen security against attacks at an outdoor event? The study only deals with outdoor events and compares only with indoor conditions as there are no regulations for outdoor. The study has been limited to events with high numbers or densities of people in public environments such as streets, squares, and other areas where events are held. In addition to the aforementioned limitations, the study has been supplemented with observation from events throughout history. The theoretical framework for security includes the background of  fire, attacks and conditions that affect evacuation, containment, and exclusion. The security strategies of evacuation, containment and exclusion are explained and clarified. In summary, there are several factors that affect the conditions for making oneself safe. There, crowd density, escape routes, speed, communications, and behavior are all factors that are crucial in both indoor and outdoor conditions. Event security work prepared in connections with the various phases of event. The preparation of the event includes checking the conditions for the design of the site, shell protection, preparedness, and the preventive work to be carried out. In the event of an accident, the possibilities for evacuation an area are examined, as well as the cooperation to be implemented by the security, crisis or staff organization based on the situation. Based on predetermined response plans, the event area is divided into different zones to facilitate the response. Due to the lack of rules and regulations regarding event design and set-up, there are several shortcomings in event security. As an organizer, there are good guides published by MSB, but today there is a lack of general advice and statutory designs of audience and evacuation capacity.   Sheltered places, public environments, public communication, crowd communications, security staff training and the problem of panic are topics discussed. Parallels between indoor and outdoor conditions are compared from an evacuation perspective.   Providing effective protection in public spaces and event venues require good organizational and systematic work. This work includes everything from action plans to training. Surveillance cameras, speed bumps and area searches are some examples how an organizer can achieve in-depth protection.

Tidigare forskning kring utomhuspedagogik studerar i stor utsträckning fördelar och nackdelar. I denna studie lyfts frågor om hur förskollärare nyttjar tiden och miljön i utomhusvistelsen. Studien jämför hur mycket tid det läggs på planerade pedagogiska aktiviteter utomhus jämfört med hur mycket total utomhusvistelse förskolorna har. Vår upplevelse är att nästan all tid man vistas utomhus är förlagd till fri lek och orsakerna till detta är något vi undersöker i denna studie. Fyra förskolor medverkar i studien och enskilda intervjuer har gjorts med åtta utbildade förskollärare. Studien visar att miljön har betydelse för hur mycket lärandetid det är som läggs utomhus. Brist på tid och resurser (personal, pengar och utbildning) ses som en begränsning till hur mycket förskolorna arbetar med utomhuspedagogik. Kunskaper om utomhuspedagogik och förskollärares inställning och förhållningssätt till denna pedagogik tycks enligt de intervjuade påverka dem i hur mycket pedagogiskt planerade aktiviteter de förlägger utomhus. Studiens resultat visar att vistelsen utomhus mestadels är förlagd till fri lek. Det förvånade oss att en förskola med stor gård och närhet till både skog och hav/sjö sällan tar tillvara på miljön för att skapa ett lärande. Anledningen är att det är många barn per förskollärare. Samtidigt visar den procentuella jämförelsen på att denna förskola har ungefär lika mycket pedagogiskt planerade aktiviteter kontra total utomhusvistelse som några av de andra förskolorna i studien.  Förskollärarna i vår studie påpekar att de vill ha ett samspel mellan planerade aktiviteter och fri lek (där spontant lärande ingår) för att skapa en variation som ska hjälpa barnen att komma vidare i sin utveckling. Här ser vi att de har mycket att arbeta med för att skapa detta samspel då den största delen av tiden utomhus spenderas till fri lek. / Earlier studies show in big expansion of the positive and negative outcomes of outdoor education. The focus in this study is on how preschool teachers use the environment to create a learning situation and how they use the time spent outdoors. This study compares the time spent on planned educational activities outdoors versus total time spent outdoors. Our experience is that almost all time spent outdoors are located in free play and the reasons for this is something we examine in this study. Four preschools participate in this study where interviews were conducted with eight preschool teachers. The study showed that the environment had an impact on how much learning time is spent outdoors. Lack of time and resources (staff, money and education) is seen as a limitation on how much time the preschools are working with outdoor education. Knowledge about outdoor education and the attitude and approach of the preschool teachers to this type of pedagogy seem to have an impact on how much time they are using on planned educational activities placed outdoors. The results of the study show that almost all time spent outdoor was used for free play. We were surprised about that one of the preschools didn’t take advantages of outdoor environment even though they have a big yard and are placed near a forest, a lake and an ocean. The reason is that there are many children per preschool teachers. This preschool has about as much planned educational activities versus total time spent on free play outdoor as some of the other preschools in the study, in percentage terms. To create a variation that will help children to make progress in their development, the preschool teachers in our study point out that they want to have an interaction between planned activities and free play (where spontaneous learning are included). The teachers have much to work with to create this interaction since the study showed that they spent most of the time on free play outdoors.

Utevistelse är en naturlig och central del i förskolans dagliga verksamhet, där förskolegården utgör den främsta platsen att vara på. Studien är kvalitativ och bygger på en metod med semistrukturerade intervjuer som genomförts med fem olika förskollärare. Syftet med studien r att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på undervisning utomhus på förskolegården. Forskningsfrågorna som ska svara upp mot syftet är: Hur uppfattar förskollärare undervisning på förskolegården?, “Hurbeskriver förskollärare att de använder förskolegården vid undervisning?” och “Vilka ramar beskriver förskollärare finns vid undervisning på förskolegården?”Resultaten analyseras med hjälp av proximala utvecklingszonen och didaktikens fyra nyckelbegrepp som teoretisk utgångspunkt. Resultaten tyder på att förskollärare använder förskolegården till både spontan och planerad undervisning där de integrerar olika undervisningsmaterial och lärandeinnehåll. Förskolegårdens utformning avspeglar möjligheterna att bedriva undervisning utomhus, där resultaten visar på att en välplanerad miljö är önskvärd. Det framkommer i studien att det finns en del ramar att ta hänsyn till vid planering och genomförande av undervisning på förskolegården. Slutsatsen är att det faller tillbaka på förskollärares enskilda motivation och inställning till att undervisa utomhus på förskolegården, snarare än att förskolegårdens utformning avgör i vilken utsträckning undervisning bedrivs.

There is a large indigence for more maternity homes in Mozambique. Pregnant women often have to walk long distances to get assistance giving birth. The conditions are hard to improve because of the shortage of educated staff. The maternity home and education center is a combined program for women in Maputo, Mozambique. The purpose for this is – apart from improving opportunities and help for pregnant women – to create a connection between education and practice so that the pupils can do their practice at the maternity home before working out in the country. The two instances are therefore closely integrated with each other. We want to develop a program that is also long-term giving, a kind of pay-forward effect. The supposed consequence of the pay-forward effect is for graduated women to spread the knowledge to less educated midwifes in the countryside and at a long term improve health care for women. / Det finns ett stort behov av fler mödravårdscentraler i Mocambique. Gravida kvinnor går oftast långa sträckor för att få hjälp att föda. Förhållandena är svåra att förbättra i avsaknad av utbildad personal. Mödravårdscentralen och barnmorskeutbildningen är ett kombinerat program för kvinnor i Maputo, Mocambique. Målet med vårt projekt är att hjälpa gravida kvinnor och att skapa ett utbyte mellan utbildning och praktik. Därför är programmen tätt integrerade med varandra. Programmet ska skapa insikt om graviditet, födsel, sexualitet, en slags ”pay-forward effect”. Verkningarna av ”pay-forward” är att utbildade kvinnor ska sprida kunskap till mindre utbildade barnmorskor på landsbygden och på lång sikt bidra till en bättre sjukvård för kvinnor.

This thesis is a collaboration with Stockholm Globe Arena Fastigher AB (SGAF) and focuses on a case study involving the multi-functional arenas Avicii Arena and Annexet in Stockholm, Sweden. The objective of this study is to investigate Key Performance Indicators (KPI) that can sufficiently measure and evaluate monthly and yearly electricity, heating and cooling consumption while considering events and visitors. Data regarding visitor and event, electricity, heating and cooling were provided by companies in agreement with SGAF, which is handled in a Data Reduction. This study identified four different KPIs to evaluate energy consumption dynamics; KPI 1: Energy consumption per event day, KPI 2: Energy consumption per visitor, KPI 3: Load Factor and KPI 4: Occupancy rate. The results showed that the monthly KPI 1 and 2 values exhibited unpredictable fluctuations hindering its ability to assess energy consumption patterns. In contrast, the annual KPI 1 and 2 were able to effectively evaluate the energy consumption which uncovered that the electricity consumption in the venues is on a downward trend. However, the heating and cooling consumption remained stagnant during the same timeframe. KPI 3 and 4 displayed efficient operation of the energy systems. Moreover, all four KPIs revealed that the energy consumption is influenced by other factor beyond visitors and events. A subsequent Correlation Analysis unveiled two additional factors, outdoor temperature and event types, affects the energy consumption which suggests potential areas for future research. / Detta examensarbete ar ett samarbete med Stockholm Globe Arena Fastigheter AB (SGAF) och fokuserar på en fallstudie som involverar de multi-funktionella arenorna Avicii Arena och Annexet i Stockholm, Sverige. Målet med denna studie är att undersöka Nyckeltal som kan mäta och utvärdera månatlig och årlig elektricitetsförbrukning, värmeförbrukning och kylförbrukning med hänsyn till evenemang och besökare. Data avseende besökare och evenemang, elförbrukning, värmeförbrukning och kylförbrukning tillhandahölls av företag i samförstånd med SGAF som hanterades i en Data Reduktion. Denna studie identifierade fyra olika nyckeltal för utvärdering av energiförbrukningen; Nyckeltal 1: Energiförbrukning per evenemangsdag, Nyckeltal 2: Energiförbrukning per besökare, Nyckeltal 3: Belastningsfaktor och Nyckeltal 4: Beläggningsgrad. Resultaten visar att de månatliga nyckeltalen 1 och 2 uppvisade förutsägbara fluktuationer som hindrade dess förmåga att bedöma energiförbrukningsmönster. Den årliga nyckeltalen 1 och 2 kunde effektivt utvärdera energiförbrukningen vilket avslöjade att elförbrukningen i anläggningarna minskar. Dock, påvisade värmeförbrukningen och kylförbrukningen oförändrade under samma tidsperiod. Nyckeltal 3 och 4 uppvisade att energisystemen i anläggningarna körs på ett effektivt sätt. Vidare, visade samtliga fyra nyckeltal att energiförbrukningen påverkas av andra faktorer utöver besökare och evenemang. En efterföljande korrelationsanalys påvisar att två ytterligare faktorer, utomhus temperatur och evenemangstyper, påverkar energiförbrukningen vilket antyder nya potentiella forskningsområden.

Fimpnedskräpning är ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lång nedbrytnings­tid och innehåller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mängden skräp har samhället varken råd att låta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla från densamma. Kemiskt och estetiskt såväl som ekonomiskt är fimp­ned­skräpningen ett dåtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhållning eller tillgänglighet. Men en skräpig miljö behöver inte fler skräpinsamlare och botskrivare, utan färre nedskräpare. Filtren på cigaretter består av en plast kallad cellulosaacetat. Pressas de ihop ordentligt är de­formationen plastisk, ett faktum efter utförda experiment. Det konstaterades att bestående tryckmönster i relief kan inpräntas i fimparnas filterplast. Detta ska uppfyllas via mobila ask­koppar, kallade LitterPress. Dessa släcker, kom­primerar och förvarar fimpar samtidigt som de omvandlar dess filter till lottsedlar. Vid användning märks filtren med respektive rökares person- eller telefonnummer i ett pressmoment. Alla ciga­retter är därmed potentiella lotter som kan spåras tillbaka till inlämnarna. Förslaget uppmuntrar rökarna att tömma sina mobila askkoppar i numrerade stationära ask­koppar, kallade LitterBox. Dessa fördelar slump­mässigt fimparna mellan två fack, ett huvudfack där de flesta hamnar och ett mindre fack där betydligt färre hamnar. Varje vecka slumpar ett dataprogram fram ett nummer mellan 1 och antalet uppsatta stationära askkoppar. De som har märkta fimpar, i den utlottade stationära ask­koppens mindre fack, erhåller en kännbar ekonomisk utdelning. Det ska gå att tilldela en eventuell utdelning till en specifik verksamhet. Detta uppfylls genom att den mobila askkoppen ställs in på att märk­a filtren med ett organisationsnummer. Oberoende av märkning kan det parallellt ske en fortlöpande utdelning till välgörande ända­mål, där en bestämd summa skänks för varje fimp i det mindre facket. Detta utgör konceptet Litter­Lott, ett skräplotteri med LitterPress och LitterBox som kompo­nenter. Alla deltagare har en chans att ta del av de skräpkostnader och miljöbelastningar de besparar samhället. Innovativt och pedagogiskt ökar medvetenheten kring både återvinning och kostnader kopplade till nedskräpning. En hemsida annonserar aktuell LitterBox och veckans ”återvinnare”. Där ska det gå att regi­strera medlemskap, följa utvecklingen av LitterLott och delta i ämnes­relaterade diskussioner. Företag, kommunala verksamheter, stiftelser och organisationer kan också anmäla sitt intresse i att vara med och samarbeta för en mer hållbar miljö. Projektets intention är att väcka debatt med fokus på viktiga frågor angående miljö, nedskräp­ning och återvinning. Frågor som är relevanta i dagens samhälle och nödvändiga för morgon­dagens. / Butt littering is a problem in several ways. The filter of the cigarette butts have long degrada­tion time and contain cadmium, a heavy metal stored in organic tissues. With a large fraction of the total amount of litter the society can neither afford to ignore or collect every cigarette butt dropped in the environment. Chemically and esthetically as well as economi­cally butt littering is a past, a present and a future problem. Suggestions of solutions often in­volve re­strictions, increased investments in cleaning efforts or in accessibility. But a littered environ­ment doesn’t need more bins or stricter laws, it needs less littering. Cigarettes have filters that contain a plastic fiber called cellulose acetate. If they are enough compressed the deformation is plastic, a fact after empirical experiments. Definite permanent patterns in relief could be formed within the plastic fiber of the filters. This will be achieved through mobile ashtrays, called LitterPress. These stub out, compress and store cigarette butts along with transforming its filters to lottery tickets. In use, a press motion marks the filters with the social security number or the phone number of each user respectively. In other words, all cigarettes are potential lottery tickets which can be traced to its recycler. The proposition encourages the smokers to empty their mobile ashtrays into numbered sta­tionary ashtrays, called LitterBox. These will randomly di­vide the butts between two com­partments. One is large where the majority end up and one is small, enclosing significantly fewer. A computer program will weekly and randomly pick a number between 1 and the num­ber of stationary installed ashtrays. Those who have their marked cigarette butts in the smaller compartment, of the stationary ashtray of the week, will collect a noticeable economic payoff. There will be possible to allocate any payoff to a specific business. This is done by adjusting the mobile ashtray to mark the filters with an organization number. Irrespective of marking there can also be a continuously payoff to charity, where a fixed amount is allocated for each cigarette butt in the smaller compartment. In action the two physical products are components in the concept of LitterLott, a lottery out of litter. Participants have a chance to receive a part of the litter ex­penses and environmental impositions they spare the society. In an innovative and pedagogic way the awareness in­creases around recycling and what the costs are to refrain. A homepage will announce current LitterBox along with the fortunate recyclers. One may register membership, follow the development of LitterLott and participate in discussions re­lated to the subject. Also companies, municipal businesses and organizations can declare their interests in being a part of the concept and co­operate towards a healthier environment. The intention is to start a debate focusing on important environmentally related questions, litter­ing in general and recycling. Those questions are relevant in today’s society and neces­sary for tomorrows.