Fysisk aktivitet är fundamentalt för barns motoriska utveckling. Enligt WHO har barns fysiska aktivitet minskat. Eftersom barn spenderar stora delar av sin vardag i förskola, förskoleklass och skola spelar tillgängligheten för fysisk aktivitet i respektive institution alltså en stor roll i barns hälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med denna studie är att jämföra arbetet med planerad fysisk aktivitet mellan förskola och förskoleklass. Genomförande av studien har gjort via enkäter där legitimerade förskollärare i tio förskolor och tio skolor har deltagit. Resultatet visar att de medverkande förskoleklasserna har mer planerad fysisk aktivitet än de medverkande förskolorna. Det gäller antal gånger i veckan, hur många timmar samt längden på utförda fysiska aktiviteter. De påvisade sambanden i resultatet visar både på signifikanta och ickesignifikanta samband. Då studien omfattat både signifikanta och ickesignifikanta samband kan därför inga generella slutsatser kring vilken institution som utövar mest planerade fysiska aktiviteter analyseras fullt ut. Utifrån resultatet av denna studie framgår det att både förskollärarna i de medverkande förskolorna och förskoleklasserna planerar och utför planerade fysiska aktiviteter varje vecka men att frekvens och aktivitetstyp varierar i de båda institutionerna.

Lek och utevistelse är grundläggande delar i fritidshemmets verksamhet. Tidigare forskning inom området fri lek, utevistelse och pedagogers förhållningssätt i den fria leken beskrivs i bakgrunden. Syftet med studien är att beskriva uppfattningar om den fria lekens betydelse utomhus, som den beskrivs i intervjuer med fritidslärare i fritidshemmet. Studien utgår från en fenomenografisk ansats där sex fritidslärare intervjuades och ger sina uppfattningar inom området fri lek och utomhusvistelse. Vilka uppfattningar om den fria leken utomhus gav pedagogerna uttryck för? En fenomenografisk analys av intervjusvaren ger ett resultat som visar skilda uppfattningar i den fria leken utomhus. Vidare diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och avslutas med sammanfattande reflektion och förslag på framtida studier. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

No description available.

Denna studie belyser vilka olika aspekter som påverkar varför eller varför inte lärare väljer att använda sig av utomhuspedagogik i biologiundervisningen. Bakgrunden till arbetet kommer från att det enligt forskning stärker elevernas lärande att använda sig av utomhuspedagogik samt att det finns hälsofördelar med att vistas utomhus. Trots detta är det inte självklart att alla lärare väljer denna arbetsmetod i undervisningen. Syftet med detta arbete har därför varit att ta reda på vad som påverkar lärare att göra valet att använda sig av utomhuspedagogik i biologi. Den huvudsakliga aspekten var att undersöka i vilken utsträckning olika ämnesinnehåll i biologi påverkar om utomhuspedagogik används eller inte. Datainsamlingen har gjorts genom en enkätundersökning via internet som besvarats av lärare. Frågorna i enkäten har varit av både kvantitativa och kvalitativa slag för att öka trovärdigheten av insamlade data som gjorts. Det resultatet visar är att det främst är det egna intresset hos läraren som spelar roll för användandet av undervisning utomhus. Värt att nämna är dock att få personer har deltagit i eller fullföljt hela enkäten vilket påverkat möjligheten att generalisera resultaten.

Syftet med studien är att, med utgångspunkt i förskollärares beskrivningar, bidra med ökad kunskap om undervisning under förskolans utevistelse. Studiens frågeställningar lyder: Hur beskriver förskollärare undervisning som genomförs under utevistelsen? Samt Vilka undervisningsmöjligheter anger förskollärarna som betydelsefulla i undervisning under utevistelsen?  Datainsamlingsmetoden som användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar var en kvalitativ intervjustudie. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med legitimerade förskollärare. Den insamlade empirin analyserades utifrån tematisk analys och den teoretiska utgångspunkten pragmatism i relation till begreppet kunskap i och genom handling.  Resultaten påvisar tre teman som förskollärarna lyfter i relation till undervisning under utevistelsen: planerad och oplanerad undervisning, förskollärarrollen samt förskollärares syn på barnens inflytande. Vidare framgår att förskollärares kunskapssyn samt barnsyn påverkar hur undervisningen under utevistelsen kommer till uttryck, samt betydelsen av närvarande förskollärare som aktivt och medvetet reflekterar kring undervisning under utevistelsen utifrån barnens intresse och meningsfyllda lärande.

Syftet med studien är att beskriva och analysera verksamma förskollärares förhållningssätt till undervisning utomhus genom en analytisk diskussion med hjälp av barnperspektiv och barnsperspektiv. Detta utifrån en kvalitativ studie, där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer för att ta del av de verksamma förskollärares beskrivningar om undervisning utomhus. Tidigare forskning beskriver enbart förskollärares förutsättningar till undervisning utomhus, inget om hurde ser på barnen i detta. Genom förskollärares beskrivning av undervisning utomhus har vi tolkat deras beskrivningar utifrån barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet synliggör att undervisning utomhus kan ske med olika utgångspunkter, spontan eller planerad. Detta då förskollärarna beskriver att de antingen utgår ifrån barnens intressen eller förskollärarnas egna intentioner i utformandet av undervisning utomhus. I studiens slutsater framkommer det att det kan vara svårt att antigen urskilja barnperspektiv och barns perspektiv utifrån förskollärares beskrivningar om undervisning utomhus. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

I detta arbete var utvecklingen av elevernas personliga ansvar i fokus och hur vi kan frambringa meningsfulla och inspirerande utomhusvistelser för eleverna. Vi studenter hade VFU på olika skolor så vi valde att göra två enskilda utvecklingsarbeten på skolorna vi befann oss på och därefter bearbetades de olika arbetena ihop till ett arbete. Det har observerats från både oss och fritidshemslärarna att när eleverna lekte utomhus på skolgården så försvann mycket av lekredskapen. Syftet med utvecklingsarbetet var att öka elevernas eget ansvarstagande, stimulera eleverna till att vara mer aktiva utomhus samt att göra dem delaktiga i utvecklingsarbetet. De här målen ville vi nå genom att göra om ett förråd till en Lekbod och implementera ett fungerande lånesystem för alla lekredskap som kunde användas i fritidshemmets utemiljö. Utvecklingen följdes vidare genom användningen av en hermeneutisk ansats som handlar om att tolka och förstå varför eleverna handlade som de gjorde. Utvecklingsarbetets struktur utgick från aktionsforskning där stegen planera, agera, observera och reflektera var grunden som arbetet vilar på. Samtliga fritidshemslärare såg framsteg då eleverna inte längre behövde bli påminda om lekredskapen de har lånat. Det visar att elevernas personliga ansvarstagande utvecklas. Aktionerna genomfördes under vår VFU-period som pågick under fem veckor.

Förskolans läroplan säger att varje barn ska få möjlighet att utveckla sin förmåga till skapande. Förskolan ska ge barnen en möjlighet till att utforska, reflektera och att beskriva sin omvärld med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen kring pedagogers syn på skapande samt hur de arbetar med detta. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta individer som alla arbetar inom förskolans verksamhet. Teoretiskt bygger studien på det sociokulturella perspektivet samt Vygotskij’s teori den ”proximala utvecklingszonen”. Studien synliggör hur pedagoger arbetar med skapande, samt hur det skiljer sig beroende på om skapandet sker inomhus eller utomhus. Av studien så framkom att alla respondenter ser på skapandet som en viktig och central del i barnens utveckling och lärande. Respondenterna såg dock svårigheter i att arbeta med skapande utomhus, de flesta påpekade även tidsbrist och stora barngrupper som ytterligare svårigheter inom skapanderarbetet. Något som framkom var även att förskolans miljö, material samt pedagogernas förhållningssätt och förkunskaper påverkade skapandearbetet i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka vad de deltagande förskollärarna lyfter som väsentligt i undervisning av taluppfattning i förskolans utomhusmiljö. Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. De individuella intervjuerna är gjorda med sex verksamma förskollärare från fem olika förskolor i sydöstra Sverige. Som teoretisk utgångspunkt används Gelman och Gallistels (1978) fem grundläggande principer då de utgör en modell för att förstå taluppfattning.    I studiens resultat synliggörs de deltagande förskollärarnas uppfattningar om vad de ser som väsentligt i undervisning av taluppfattning. Samtliga förskollärare är överens om att taluppfattning är en betydelsefull och grundläggande del av den matematik som undervisas i förskolan. Vidare framkommer att taluppfattning finns och uppmärksammas av förskollärarna i både planerade och spontana situationer. Variation i det matematiska innehållet, barns intresse samt förståelse lyfts som betydelsefulla aspekter i undervisning av taluppfattning i utomhusmiljö. Dessutom anses fantasi och kompetens som betydelsefulla egenskaper hos förskollärarna och att brister i dessa egenskaper enligt förskollärarna sätter gränser för deras undervisning i taluppfattning.   Vår slutsats utifrån studien är, för att undervisa taluppfattning i förskolan behöver förskollärare besitta en kompetens kring vad taluppfattning innebär. Vid undervisning av taluppfattning behöver förskollärare även på ett varierat sätt genomföra undervisningen utifrån barns intresse, dock kan inte barn bli intresserade av något som de inte introducerats i.

Utomhusvistelse utgör en viktig del av förskolans vardag. Tidigare forskning visar att vistelse utomhus har positiv påverkan på barns hälsa, välmående, koncentrationsförmåga och inlärning. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har kring begreppet utomhusundervisning samt vilka faktorer som utgör möjligheter för att bedriva undervisning utomhus. Följande frågeställningar formulerades: Vad innebär begreppet utomhusundervisning i förskolan för förskollärare? Vilka förutsättningar krävs enligt förskollärare för att kunna undervisa utomhus? För att samla in data för studien genomfördes intervjuer med fem förskollärare som är intresserade av utomhuspedagogik, men som arbetar i förskolor utan utomhusprofil. Resultatet från studien visar att begreppet undervisning utomhus har samma betydelse för förskollärarna som undervisning inomhus men genomförs i olika miljöer. Studiens resultat synliggör förskollärares uppfattning kring två faktorer som är viktiga för att kunna bedriva undervisning utomhus nämligen utemiljö och organisation. Möjligheten att kunna använda förskolans gård och närmiljö är betydelsefulla för utomhusundervisningen. Viktiga delar av organisationen som framkommer är pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogiken, samarbete mellan avdelningar, möjlighet att planera för undervisningen samt möjlighet att dela barngruppen i mindre grupper. Utifrån studiens resultat dras två slutsatser nämligen att utomhusundervisning ses som ett komplement till inomhusundervisning, samt att utemiljö och organisation uppfattas av förskollärare som de viktigaste faktorerna för att kunna bedriva undervisning utomhus.