The purpose of this case study is to investigate and visualize how a preschool teacher uses digital tools in outdoor settings. I have chosen to focus on a tablet and a tool called the ’’web egg’’. The study is conducted at a preschool. The methods used are observation of a preschool teacher and children, and supplementary interviews with the preschool teacher to get more answers. The results show the teachers use of the web egg and the tablet outdoors. The tools are used as search engines to find information which leads to further discussions. The web egg and the tablet create situations where the language is central, this gives the children a chance to develop their verbal ability. The study also shows how the tools contributes to science education, by bringing the tools outside can they not only be a source to find information. Instead the children themselves must search, both visually and tactile. The tools complement each other and contributes to an immersed learning in sience education.

This thesis aims to explore teachers’ and students’ experience and perception of outdoor teaching and learning. Further, it aims to explore influences of outdoor teaching on academic performance in biology and mathematics. The contexts for the thesis are a Swedish high school and Australian environmental education centres. The empirical material comprises student and teacher interviews, and questionnaires and tests answered by students. Theoretical frames of reference are theory of place and three dimensions of learning: content, social and emotional dimensions of learning. The results reveal that the extended physical space had the potential to improve social relations and increase participation, collaboration and on-task communication. However, teachers witnessed a period of up to three months before the students adjusted to outdoor teaching. During that time disciplinary issues were a concern. Teaches’ perceptions were that experience of specific places such as local natural environment was fundamental to forming a sense of belonging and environmental concern. However, teachers described children and students as unfamiliar with local natural environments. Teacher’s perceptions were that media provides knowledge about nature rather than direct experience and children and students were often uncomfortable or afraid in nature. Mathematics followed by language education were the subjects most regularly taught outdoors. Two studies compared classroom education with partly outdoor education in biology and mathematics. Results reveal that students’ performance was equally good, or more developed as a consequence of outdoor teaching. An overarching conclusion is that the possibility to appeal to cognitive, social and emotional dimensions of learning all at the same time has the potential to concretize and broaden the often theoretical approach of high school education, and to contribute to long term episodic memories and a desire to learn. / Denna avhandling syftar till att utforska lärares och elevers erfarenheter av, och uppfattningar om undervisning och lärande utomhus. Vidare syftar den till att undersöka vilken inverkan undervisning utomhus har på elevers resultat i biologi och matematik. Studierna är utförda i en svensk högstadieskola samt vid australiska miljöutbildningscentra. Det empiriska materialet består av elev- och lärarintervjuer samt enkäter och tester besvarade av elever. Det teoretiska ramverket utgår från platsteori samt ett lärandeperspektiv inkluderande tre dimensioner: innehållsliga, sociala och emotionella dimensioner av lärande. Resultaten visar att utemiljöns utvidgade fysiska rum har potential att förändra sociala relationer positivt och leda till ökat deltagande, samarbete, och kommunikation i ämnet  Lärares erfarenhet var dock att det tog upp till tre månader innan eleverna var helt införstådda med utomhusundervisningens innebörd. Under den tiden var oordning i klassen ett hinder. Erfarenhet av specifika platser såsom lokal natur sågs av lärarna som väsentligt för elevernas platstillhörighet och miljöengagemang. Lärare vittnade dock om många elevers främlingskap inför lokala naturmiljöer. Kunskaper om naturen härstammade snarare från media än från egna erfarenheter och eleverna var ofta obekväma eller rädda i naturen. Matematik följt av språk var de ämnen som med störst regelbundenhet undervisades utomhus. I två delstudier jämfördes klassrumsundervisning med undervisning delvis utomhus i biologi och matematik. Resultaten visar på likvärdiga, eller mer utvecklade kunskaper som en följd av utomhusundervisning. En övergripande slutsats är att utomhusundervisningens möjligheter att samtidigt appellera till kognitiva, sociala och emotionella dimensioner av lärande kan konkretisera och vidga högstadieundervisningens teoretiskt inriktade innehåll samt bidra till långlivade episodiska minnen och en lust till lärande.

No description available.

I detta examensarbete ville vi undersöka vad barnen som till synes inte leker med andra barn gör och hur några förskollärare talar om dessa barn.I undersökningen har fokus legat på samspelet mellan barn-barn vilket undersökts genom observationer. De vuxnas tankar och syn på hur de kan/bör förhålla sig till dessa barn har framställts genom intervjuer. Vi har gjort observationer och vuxenintervjuer på en förskola belägen i centrala Stockholm. Förskolan har vi valt att namnge till Skogsmullen och avdelningarna namngav vi till Ugglan och Björnen. För att få ännu en infallsvinkel har vi intervjuat en utbildare inom synsättet Vägledande samspel, som bland annat bottnar i psykoanalytikern Daniel Sterns begrepp. Det empiriska materialet har vi valt att koppla och analysera i relation med Sterns teorier och begrepp. Resultatet i vår studie visar att barnen är aktiva i sitt görande, genom bland annat iakttagande och ensamlek. Under intervjuerna framkom två olika saker, det första var att barn kan välja att iaktta lek och det andra var att de kan behöva ett stöd för att våga ge sig in i leken. / In this thesis work, we wanted to look into what the children do that don’t seem to play with other children.We also wanted to investigate how the preschool teachers talk about these children. In this survey focus has been on the interaction between children which has been examined through observations.The thoughts of the adults and their view of how they coould/should relate to children that don´t seem to take part in the play has been brought forward through interviews. We have made observations and interviews in a preschool in central Stockholm. We have named the preschool ”Skogmullen” and the department ”Ugglan” and ”Björnen”.To get yet another perspective, we have intervued an educator in “International Child Development Programme“ that is grounded in (profession) Daniel Stern's concept. We have choosen to connect and analyse the empiric material in relation to Stern's theories and concept.The results of our survey shows that the children are active in what they are doing when playing alone. During the interviews it was emphasised that children can choose to observe or they may need support to participate in the play.

Abstract The purpose of this study was to compare how preschool teachers at kindergartens with focus on outdoor learning and without any specific focus work on the young children´s learning in the outdoor environment and in biology. Interviews have been conducted to investigate this. The respondents to the interviews were nine active preschool teachers at three different preschools, one preschool with outdoor learning focus and two preschools with no specific focus. The survey shows that specializations that are important for how educators use the outdoor environment. At preschool A with outdoor learning focus the teachers chose to take out materials that are traditionally inside materials such as beads and Lego while at preschool B without specific focus they chose to take in natural Engelska översättning  materials like chestnuts instead. At preschool C the preschool teachers use outdoor environment exclusively for free play. At preschool A the forest was used as a complement to the preschool yard and they had their own home place where they went once a week. They spent the whole day in the forest and they had both planned activities and free play. Preschool B went to the forest 4 – 5 times per term. They spent to a few hours in the forest and had motor skills for the small children as a focus. Preschool C had gone to the forest only one time. Biology became a major part of the activities of preschool A because they spent a lot of time outdoors and in the forest and that they had cultivation on the preschool yard. At preschool B, the preschool teachers followed the children's interests for small insects and snails and worked on and thus received biology. At preschool C, the preschool teachers had actively chosen to remove biology in favour of the small children’s motor skills and language learning.     Keywords: Preschool, Learning environment, Outdoor, Preschool teachers

Att en erfarenhetsbaserad undervisning kombinerad med en teoretisk undervisning är gynnsamt för lärande är ett faktum. Därför har jag valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka huruvida lärare nyttjar utomhusundervisning i NO-undervisningen. Målsättningen har varit att undersöka och beskriva lärares erfarenheter av utomhusundervisning med fokus på de eventuella hinder och möjligheter lärarna ger uttryck för. Denna undersökning baseras på fem genomförda intervjuer med NO-lärare som undervisar i årskurserna 4-6.Mina teoretiska utgångspunkter för denna undersökning baseras på Dewey och Vygotskij samt ramfaktorteorin. Utomhusundervisning är en typ av pedagogik som Dewey menade innefattar en växelverkan mellan klassrummets inlärningsmiljö och en kultur där kunskap återfinns i sitt naturliga sammanhang. Vygotskijs och Deweys teorier handlade om att komma i direkt kontakt med naturen i ett socialt sammanhang. Vygotskij menade dessutom att lärandet blir stärkt om sinnena samtidigt får samverka med kroppens deltagande. Ramfaktorteorin å andra sidan är en teori som talar om vad som främjar eller hämmar undervisning utifrån olika förhållanden, det vill säga ramfaktorer.Mina huvudsakliga resultat är att de intervjuade lärarna har ambition och vilja till att bedriva utomhusundervisning. Men i praktiken är det endast en av dessa lärare som faktiskt använder utomhusundervisning som undervisningsform. De avgörande faktorerna till att de flesta av de intervjuade lärarna inte använder sig av utomhusundervisning handlar om avsaknad av tid, brist på utbildning samt att det finns risker med undervisning utomhus. Några av intervjupersonerna tyckte inte att kursplanen gav något stöd för att bedriva utomhusundervisning.I diskussionen redovisar jag mina olika resultat i förhållande till varandra samt hänvisat till mina teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att jämföra I Ur och Skur förskolor, genom att titta på vilka likheter och skillnader det finns i utomhusmiljön och vad personal väljer att använda i den. Den metod som användes var strukturerade observationer där ett observationsschema användes som stöd. Det resultat som kom fram i studien var att förskolorna visade på både likheter och skillnader i gårdarnas miljöer, där personalen använde de resurser som fanns tillgängliga för att skapa goda lärandetillfällen för barnen. Slutsatsen var att miljön på förskolegården och personalens arbete kring den är ett komplext fenomen, då olika förutsättningar ger olika möjligheter.

Aktuell statistik visar att stillasittandet ökar bland barn och unga i Sverige. I läroplanerna för förskolan och förskoleklassen skrivs att barns fysiska aktivitet och motoriska utveckling ska främjas, och verksamheterna har således ett viktigt uppdrag i att vända trenden. Den forskningsöversikt som presenteras i föreliggande studie visar att ökad rörelseaktivitet kan stärka både barns motoriska utveckling och prestationer i skolan. Den visar även att pedagogers förhållningssätt och den fysiska miljöns utformning är betydande för barns möjligheter till rörelseaktiviteter. Syftet med vår studie är att få ökad förståelse om några olika uppfattningar som pedagoger i förskola och förskoleklass har avseende barns rörelseaktiviteter utomhus. För att få reda på pedagogernas uppfattningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. I resultatet av intervjuerna, som analyserades genom variationsteorin, ger de deltagande pedagogerna en tudelad bild av sitt uppdrag. Å ena sidan menar de att barn rör sig automatiskt, utan undervisning och oberoende av den omgivande miljön. Den främsta meningen med rörelseaktivitet beskrivs vara att barnen ska springa av sig utomhus för att orka sitta still inomhus. Å andra sidan anser de sig ha har en central roll i att undervisa barnen, och erbjuda samt skapa stimulerande miljöer för rörelseaktiviteter, eftersom väl utvecklad motorik har betydelse för utveckling och lärande inom flera områden. En viktig slutsats vi drar av studien är att dessa olika synsätt kan påverka barns förutsättningar för utveckling och lärande.

Inledning: Utomhuspedagogik är tänkt att användas som ett komplement till den ordinarie undervisningen i skolan och forskning visar hur utomhuspedagogik har visat sig ha positiva effekter som indirekt främjar lärandet. Många aktiva lärare förespråkar ett användande av utomhuspedagogik i sin ordinarie undervisningen men erfarenheter är ändå att det sällan används. Genom utomhuspedagogik får eleverna en möjlighet att använda sina erfarenheter och sinnen i sitt kunskapsskapande och enligt studiens använda teori bidrar detta till ett ökat lärande för individen. Det är därför intressant att se om elever lär sig mer med hjälp av utomhuspedagogiska inslag som ett komplement i den ordinarie undervisningen.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om elever lär sig mer genom att utomhuspedagogik används som ett komplement i undervisningen. Hypoteser görs gällande att utomhuspedagogiska inslag i undervisningen bidrar till ett ökat lärande.Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie där en experimentell ansats har används för att undersöka om elever lär sig mer med hjälp utomhuspedagogik som komplement i undervisningen. I undersökningen ingår 18 elever fördelat på två olika grupper, en innegrupp och en utegrupp. Båda grupper har en gemensam lektion om lövträd följt av en skogspromenad som enbart utegruppen har. Några dagar efter genomför samtliga deltagare ett kunskapsprov. Detta kunskapsprov genomfördes med hjälp av intervjuer där samtliga deltagare fick svara på samma frågor.Resultat: Resultatet av det genomförda kunskapstestet visar hur utegruppen presterade bättre på testet i jämförelse med innegruppen. I en jämförelse med det förkunskapstest som eleverna deltog i innan den primära undersökningen genomfördes visade det sig att båda grupperna presterat betydligt bättre på det primära testet än på förkunskapstestet. Resultatet visade även att eleverna som ingick i utegruppen presterade närmare 30 % bättre än vad innegruppen gjorde. Sammanställningen av resultatet gav indikationer på att det förbättrade lärandet bland annat kunde bero på de sinnliga erfarenheter som utegruppen haft möjlighet att använda sig av.

Syftet med studien är att undersöka hur fyra förskollärare beskriver sitt arbete med barns grovmotoriska utveckling i förskolan. Vi ville veta förskollärarnas uppfattningar kring begreppet motorik, om de anser att grovmotoriken har betydelse för barns utveckling samt hur de arbetar med barns grovmotoriska utveckling inomhus och utomhus. I studien har en kvalitativ metod använts där intervjuer med hög standardisering och låg struktureringsgrad genomförts med fyra förskollärare. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att motorik är en del av barns vardag samt att den är viktig för barns utveckling. Studien visar att förskollärarna anser att då barn har välutvecklad motorik behöver de inte lägga så mycket energi på att kontrollera sin kropp och kan därmed vara delaktiga i det som sker runt omkring sig och koncentrationsförmågan ökar. De fyra förskollärarna i studien har få planerade aktiviteter som är inriktade på att grovmotoriken utvecklas men de anser att motoriken utvecklas genom rörelse och att rörelse är en naturlig del i vardagen och på så vis utvecklas barns grovmotorik. Vi önskar att studien bidrar till att den som läser får ökad kunskap kring grovmotorikens betydelse och vilka möjligheter det finns på förskolan att utveckla den.