En förskolas profilering och dess påverkan på barnens fria utelek. / A preschool profiling and it´s impact on children´s free outdoor play.

Undersökningen berör pojkars och flickors lek i förskolan. Syftet är att undersöka hur genus formas i förskolans värld. Detta studeras genom att titta på leksituationer bland barn som vistas i verksamheter som bedrivs i inomhus- och utomhusmiljöer. För att få en fördjupad kunskap om detta undersöks även pedagogernas reflektioner kring pojkars och flickors lek i deras verksamhet. Vi har använt oss av två avdelningar i undersökningen. Våra frågeställningar är: Hur leker pojkar och flickor då de befinner sig i verksamheter som bedrivs inomhus och utomhus? Finns det likheter och skillnader då leken bedrivs inomhus eller utomhus? Hur reflekterar pedagoger som bedriver sin verksamhet inomhus eller utomhus kring pojkars och flickors lek? Vi har observerat barn i åldrarna tre till fem år och intervjuat fem pedagoger. Vår slutsats är att utomhus blir pojkar och flickor mer jämlika då de leker mer tillsammans. Inomhus leker barnen mer traditionella pojk- och flicklekar samt gärna var för sig. Den sociala omgivningen har en stor påverkan hos pojkar och flickor då genus är något som görs och inget vi föds med.

Förskolans styrdokument ska ligga till grund för planeringen och utformningen av lärmiljöer i förskolan, för att ge barnen möjlighet till utveckling, lek och lärande. I denna studie har vi valt att undersöka förskollärares uppfattningar om lärmiljöer på förskolans gård. Följande frågor ligger till grund för studien; Hur beskriver förskollärare att de arbetar med utformningen av lärmiljön på förskolans gård? På vilket sätt skiljer sig förskollärares uppfattningar om lärmiljöer inomhus respektive utomhus? samt Vilka möjligheter och/eller hinder ser förskollärare i lärmiljön på förskolans gård? För att besvara syftet och våra frågeställningar har en enkät delats ut på olika förskoleforum på Facebook. Enkäten besvarades av 22 förskollärare. Analysen av resultatet hämtar inspiration från den sociokulturella teorin med fokus på barns samspel med miljön, dess omgivning och tillhörande artefakter. De slutsatser som dras är att i stort sett alla respondenter i studien har samma syn på lärmiljöer utomhus som inomhus. Vid frågan om vilka möjligheter och/eller hinder som förskollärare ser vid utformningen av lärmiljöer på förskolans gård, beskriver respondenterna hindren mer utförligt än vad de gör med möjligheterna. Det framkom även att barns intresse och behov ligger till grund för planeringen och utformningen av förskolegårdens lärmiljöer.

Leken i förskolan anses vara central och forskning visar att synen på den fria leken hos förskollärare skiljer sig åt och blir därför ett komplext område inom förskolans värld. Förskollärares roll i den fria leken har studerats antingen inomhus eller utomhus, men inte tillsammans. Syftet med studien är att undersöka förskollärares synsätt på den fria leken inomhus och utomhus och hur de ser på sin roll i den. Studien tar utgångspunkt i den kommunikationsteoretiska bakgrunden för att synliggöra förskollärares roll och hur den ser ut i barns fria lek. För att besvara syftet har vi använt en kvalitativ metod genom intervjuer. Förskollärare har fått svara på frågor om hur de ser på den fria leken och vilket synsätt de har på sin egen roll i den fria leken, både inomhus och utomhus. Resultatet av vår studie visar att det finns delade åsikter i synsättet kring förskollärarens roll men även likheter har framkommit. Slutsatsen visar att de medverkande förskollärarna är medvetna om att inta en stöttande roll men att det kan vara utmanande att hitta rätt balans när de ska stötta i leken. En delad åsikt som blev synlig i analysen var deras syn på sin roll inomhus och utomhus där tankar om en mer passiv roll framkom men även exempel på att de är lika aktiva inomhus som utomhus.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärares syn på undervisning utomhus ser ut. Vi har även undersökt om förskollärare använder tiden utomhus till någon planerad undervisning, vilka faktorer som påverkar hur de planerar för undervisning utomhus och vilka fördelar förskollärare ser med undervisning i utomhusmiljö. Studien är en kvalitativ studie och vi har intervjuat sex förskollärare. I analysen har vi använt oss av tematisk analys som stöd för att koda datamaterialet. Resultatet visar på att förskollärare tycker att det är betydelsefullt att vistas utomhus, men att undervisning utomhus sker i varierad mängd på de olika förskolorna. I vårt resultat framkom det olika faktorer som påverkar hur förskollärare planerar för undervisning utomhus. Sammanfattningsvis kunde vi se att det är förskollärarens personliga förhållningssätt och intresse som styr huruvida undervisning utomhus sker / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

Undervisning utomhus skapar fler och andra möjligheter till att arbeta med läroplansmålen men det innebär att förskollärare behöver se utemiljön som en resurs för undervisning och som ett komplement till undervisning inomhus.  Läroplaner är konstruerade på ett generellt sätt med breda målformuleringar vilket möjliggör ett friutrymme för förskollärare när det gäller att tolka och omsätta uppdraget till konkreta undervisningssituationer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare tolkar och omsätter undervisningsuppdraget i samband med utevistelse  Förskollärare ses i föreliggande studie som frontlinjebyråkrater som tolkar och omsätter policy till undervisning. Metoden fokusgruppsintervju har använts och materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Teman har bildats utifrån såväl empirin som studiens teoretiska ram frontlinjebyråkratteorin med det teoretiska begreppet friutrymme som centralt.  Resultatet visar att förskollärare på olika sätt använder sig av det friutrymme som läroplansuppdragets generella och breda målformuleringar möjliggör gällande att tolka och omsätta detta i konkreta undervisningsaktiviteter utomhus. De undervisningsaktiviteter som förskollärarna beskriver är främst kopplade till målformuleringar som rör rörelse och grovmotorik samt till naturkontakter av olika slag. Det friutrymme som framträder ur fokusgruppssamtalen exemplifieras genom konkreta aktiviteter som motorikbanor och undersökande av växter och djur. Förskollärarna lyfter flera faktorer som påverkar undervisningen utomhus som exempelvis tid, kunskaper i att undervisa utomhus, gemensam utemiljö och väderförhållanden.   En slutsats av studien är att undervisningen utomhus påverkas av faktorer som är specifika för en utomhuskontext. Dessa faktorer bidrar till att förskollärarnas friutrymme påverkas när det kommer till att tolka och omsätta läroplanen till konkret undervisning och kan vara en av orsakerna till att den spontana undervisningen lyfts till stor del under utevistelsen eftersom förskollärarna inte alltid kan genomföra det som är planerat. De delar av friutrymmet som exemplifieras genom tex motorikbanor och undersökande av växter och djur visar på att förskollärare under utevistelsen knyter läroplansuppdraget till specifika områden som de själva associerar och förknippar med utevistelse.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka val förskollärare gör för att möjliggöra undervisning utomhus och vilka faktorer som påverkar dessa. Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats genom sex semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Datamaterialet transkriberades och kodades i en tematisk analys. Som grund för denna studie ligger det didaktiska perspektivet med tillhörande begrepp, som har använts vid formulering av forskningsfrågor och i diskussionen. I analysen av vår empiri har vi använt ramfaktorteorin som modell för att förstå hur förskollärarna förhåller sig till de ramfaktorer som påverkar undervisning utomhus. I resultatet synliggörs faktorer som kan begränsa utomhusundervisning men också hur förskollärarna anpassar för att möjliggöra. Våra slutsatser är att förskollärares inställning till utomhusvistelse är en betydande faktor i möjliggörandet av utomhusundervisning. Samt att om det finns en tydlig struktur och rutin kring undervisning, som något som växelvis sker inomhus och utomhus, skapas en kultur där undervisning utomhus är en naturlig del av verksamheten. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

No description available.

No description available.

Ågelsjön är ett av Sveriges största klätterområden. I den här studien har Ågelsjön studerats utifrån begreppet hållbar utveckling för att bättre förstå hur klätterområden ska anpassas i en föränderlig värld. Forskningen är en fallstudie och för att samla in material gjordes 5 intervjuer med klättrare från området. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning om klättring i främst USA och​ Agenda 2030,​ det för tiden ledande dokumentet vad gäller hållbar utveckling. ​Agenda2030​ innehåller 17 klimatmål (UN 2015) som enligt Lindsey och Darby (2018) ska förstås som sammankopplade. Insatser mot ett klimatmål kan ha effekter på andra klimatmål, både positiva och negativa. Ågelsjön främjar aktiva hälsosamma liv tack vare sin fina klättring i en vacker omgivning. Vid Ågelsjön främjas kunskap och erfarenheter för att bli en kompetent klättrare, det lägger grunden för ett livslångt idrottande. Klättrarna har haft en viss påverkan på miljön vid Ågelsjön men restaureringen som klättrare från Norrköping klätterklubb driver lägger grunden för ett hållbart klättrande med inkluderande leder och hållbara bultar i berget.