Tall buildings have been constructed in many cities over the world to accommodate the demographic and economic growth in urban areas. These structures, however, have been widely discussed concerning their potential negative impacts on urban life. By drawing on concepts of urban morphology and the city image, this thesis aims to examine the impact of tall buildings on predominantly low-rise built urban environments and cities. Through a quantitative case study approach applying geographic information systems this thesis attempts to identify (1) the shadow impacts significantly taller buildings have on surrounding areas, (2) the visual impact and the potential for a proposed tall building to act as a new landmark, and (3) the impact tall buildings have on the skyline of a city dominated by low-rise buildings and a historic city centre. The thesis analysed two proposed buildings in Västerås, Sweden and found that the shadow impact of the analysed structures is concentrated on the winter months. The visibility of the buildings concentrates on open spaces and certain visible corridors but is not widely spread over the city. Therefore, the possibilities of the new structures becoming a new landmark of the city are questionable. Furthermore, the proposed planned structures would be visible in the skyline but would not obstruct the views to the other landmarks of the city. The thesis and its results contribute to the discourse around tall buildings and the research on the city image by showing the importance of the analysis of the potential impact of tall buildings in urban planning processes.

According to the climate goal set by the Swedish government Sweden will have no net emissions of greenhouse gases by 2045 (with a subgoal of decreasing) emissions from domestic transportation by 70% before 2030, compared to 2010. Because of this the vehicle fleet is being electrified and according to a prediction made by Fossilfritt Sverige 16% of the heavy vehicle fleet will be electrified by 2030. However, the electrical grid has a capacity shortage in many cities in Sweden and it will be a challenge to provide the required power. Västerås is one of those cities.    The goal of this study is to investigate the necessary electrical power in Västerås to charge city busses and freight transports in 2030, as well as look at actions that could lower the power demand. Nine places were important for charging: two depots, two public charging stations and five regions for commerce and industry, where vehicles will fast charge during loading and unloading of wares. The vehicles are predicted to stay at the loading dock for ten minutes, while they will stay in the depot and charging station for eight hours. A model created in Python was used for all nine places, as well as the bus depot, where arrival, departure and state of charge were given as input. The model then showed the power required for charging all vehicles. Load shifting was used in the depots and charging stations, and energy storages were used at the loading docks, to lower the power demand.  The result of this study shows that with direct charging of heavy vehicles 12 MW will be needed, and with load shifting and energy storages implemented the power demand would be halved.

Detta arbete har gjorts i samarbete med Mälarenergi AB i Västerås. Målet har varit att utveckla ett användarvänligt program för simulering av elbilsparkeringar i nutid och framtid. Data har samlats in och analyserats för flera nuvarande parkeringar i Västerås för att urskilja olika beteendemönster för olika typer av parkeringsplatser. Tillsammans med elbilsstatistik för Sverige har dessa data används som grund för simuleringsverktyget som skrivits i programmeringsspråket Python. För att kunna verifiera simuleringarnas kvalitet har även Monte Carlo-metoden använts. Det slutgiltiga verktyget kan simulera olika parkeringstyper med valfria indata för tre tidsscenarion, 2023, 2030 och 2045. Resultaten visar att verktyget till viss del överestimerar den mängd effekt som faktiskt behövs för parkeringarna och kan snarare användas som en grov uppskattning än en faktisk mall för hur användningen ser ut för en viss elbilsparkering i Västerås. Vidare analys av den verkliga datan visar att många av laddningsstationer uppnår lägre effektnivåer än vad de är dimensionerade för, vilket gör att utnyttjandet av smart laddning eller ett energilager inte skulle utnyttjas till fullo. För dessa fall finns det möjlighet att i dagsläget sänka den tillåtna maxeffekten av tekniska och ekonomiska skäl. Simuleringar för framtida scenarion visade att det kan vara relevant med nödvändigt med implementering av smart laddning för att inte överbelasta näten om det sker ett teknikskifte mot DC-laddning. / This project has been done in cooperation with Mälarenergi AB in Västerås. The goal has been to create software for simulating parking lots with EV-charging. By analyzing data collected from several types of parking lots in Västerås, behavioral patterns have been designed and used together with EV-statistics to create simulations. Code has been written in the programming language Python. To verify the integrity of these, a Monte Carlo method has been used and the results have been compared to the real-life powerdata from Västerås parking lots. Results show that the software simulates power patterns quite well but overestimates the actual power usage. Furthermore, forecasts for the growth of EVs in Sweden by Power Circle have been used as basis for future simulations, specifically years 2030 and 2045. Outcome of running the software shows that for all the current Västerås parking lots, the dimensions for the power consumptions, 63 A fuses, are much larger compared to actual power usage. Outcomes from the future simulations showed that smart charging of EVs as well as the use of energy storages could be necessary as the technology shifts more towards DC-charging. In conclusion, many of the current EV charging stations could be run at a lower max power threshold, which would lower company expenses but still make sure to provide enough power for consumers.

A new district is going to be built in the center of Västerås. The area is an old industrial area and the buildings in this area are considered as an cultural heritage environment. When Västerås Stad is planning for development in the central parts of Västerås there are a number of rules to adhere to. For example, Västerås Stad wants the new buildings to incorporate the existing buildings. They want, that an, urban environment is created and that buildings that are already built is telling a story and that history should be preserved. The design program, authored by the City of Västerås and the other stakeholders, has in Kopparlunden Syd, created a clear change in functions and buildings. The district has a clear vision of the relationship between the residents and the city's desired functions. The construction of a vibrant urban environment should be seen as fulfilled. This essay will look how Västerås Stads guidelines for cultural heritage is used in this new district and it will also look at how the design plan for the area will work.Kopparlunden Syd is the first stage of three developments and in case the other two stages follow the same line, Västerås, will receive a much-needed addition of a district with several functions as well as an architectural mix between old and new. If the design program is taking care of other interests is more questionable. The cultural heritage risks being lost among all the new buildings and functions for relaxation and leisure activities are minimal. The district has a tendency to become a transport route through or to once home. It is clear that rules are built in if you look at the design program when it comes to the functions of the buildings. Relationship between the cultural heritage and the vision is fulfilled when it comes to rules to relate to. But the cultural heritage is more than just rules to be followed. The legacy is history. The heritage should be highlight and that the district should not distort the cultural heritage environment.

Syftet med uppsatsen är att undersöka viljan till eller från nattvard hos församlingar i Västerås stift ur församlingsprästernas perspektiv. Vill svenska kyrkans medlemmar i Västerås stift fira nattvarden oftare eller mer sällan? Vilka är de huvudsakliga motiven till att delta i mässa/nattvardsgudstjänst. Vi ställer också frågan om Biskopsbrevet från 2020 Fira nattvard har lett till samtal, åtgärder, förändringar i församlingarna. Vi söker därtill efter intressanta aspekter som kan ligga till grund för en kommande D-uppsats rörande nattvard. Vi gör en historisk resumé av förändringar kring nattvarden sedan instiftandet och från tiden då kristendomen kom till Sverige begränsar vi den till Sverige. Vi avgränsar respondenterna till att vara präster i församling i Västerås stift. Nio frågor gick att besvara i enkäten av både sluten och öppen karaktär. De teoretiska ramverken hämtas ur socialisationsteori, ritualisering samt copingteori. Resultatet visar att viljan till nattvard till stor del är mött i stiftet. I de fall det finns vilja till förändring överväger viljan till mer av nattvard. Motiven är i huvudsak gemenskap med Kristus, gemenskap med församlingen men också nåden och förlåtelsen för den enskilde nattvardsgästen. Ovan nämnda resultat blir självklara slutsatser men därtill konkluderar vi att nattvarden idag ses som så självklart att inga direkta samtal förs kring nattvarden och att biskopsbrevet Fira nattvard inte föranlett samtal eller förändra annat än i ett fåtal församlingar.

I denna magisteruppsats studerar jag vilken vilja till nattvarden och vilken nattvardssyn gudstjänstdeltagare i Västerås stift har. En digital enkät har genomförts där gudstjänstbesökaren helt anonymt har fått ge sin bild av viljan till nattvard samt sin nattvardssyn.  Uppsatsen bygger vidare på ett teoretiskt ramverk som skapades i och med en kandidatuppsats vid Högskolan i Gävle HT 2023 (Federley & Karic 2023) och tidigare undersökningsramar om nattvardssyn samt kompletteras med en betydande kyrkohistorisk del om nattvarden för att sätta nattvarden av idag i ett historiskt perspektiv. Resultatet visar att viljan till nattvarden är stor i Västerås stift. Det finns dock en risk att nattvarden blir en rutinrit samt att det finns en underliggande katolisering i synen på nattvarden hos gudstjänstbesökarna. Uppsatsen pekar också på diskrepansen i undervisningen mellan de två sakramenten i svenska kyrkan, dopet och nattvarden.

Hamrebäcken rinner genom östra delen av Västerås och har Mälaren som recipient. Under bäckens flödesväg tillkommer dagvatten och föroreningar i form av näringsämnen och tungmetaller från dess avrinningsområde. Bäcken utgör ett av de mest prioriterade vattendragen i Västerås gällande utsläpp av dagvatten. Detta examensarbete har utförts med syftet att utreda föroreningssituationen för Hamrebäcken och hur dess recipient Mälaren påverkas. Examensarbetet syftade även till att undersöka reningseffekten för en befintlig dagvattendamm samt att utifrån ett kostnads- och reningsperspektiv beskriva ett antal åtgärdsförslag för att uppnå en förbättring av bäckens ekologiska och kemiska status. Utvärdering av Hamrebäckens föroreningsbelastning samt reningseffekt för befintlig dagvattendamm och åtgärdsförslag utfördes med hjälp av den Excelbaserade dagvatten- och recipientmodellen StormTac.   Resultatet från studien visade att den modellerade belastningen från flera av bäckens delavrinningsområden överskrider föreslagna riktvärden för mindre vattendrag. Den totala belastningen från Hamrebäckens avrinningsområde överskrider i fallet för föroreningarna bly och suspenderat material även föreslagna riktvärden för Mälaren. Modellering av den befintliga dammen indikerar att anläggningen är underdimensionerad i förhållande till dess belastningsyta. Dammens reningseffekt uppnår inte heller effektmålen i Västerås stads handlingsplan för dagvatten. Ett förslag om utbyggnation av dammen har tagits fram utifrån litteraturstudie och tillgänglig yta för åtgärden. Den simulerade ombyggnationen uppnådde inte uppsatta effektmål men gav en betydande ökning i reningseffekt. Åtgärder som syftar till att öka dammens avskiljningsförmåga bör därför utredas ytterligare.   Fyra ytterligare åtgärdsförslag togs fram och reningseffekten av dessa modellerades i StormTac. Detta inkluderade två olika placeringar av dagvattendammar, en skärmbassäng med flytande våtmark, samt en konstruerad våtmark. Från genomförd modellering rekommenderas vidare utredning av åtgärdsförslagen inkluderande ett anläggande av en skärmbassäng med flytande våtmark, alternativt en konstruerad våtmark. Detta då dessa åtgärdsförslag uppnådde effektmålen för rening enligt Västerås stads handlingsplan för dagvatten. Åtgärdsförslagen skilde sig något åt gällande kostnadseffektivitet. Detta ansågs dock inte ensamt vara argument nog för att motivera anläggning av något åtgärdsförslag till följd av osäkerheter i det beräknade resultatet. Att en skärmbassäng kan utföras i närtid och inte kräver några ingrepp i avrinningsområdet kan anses som ytterligare argument för installation av anläggningen. En konstruerad våtmark kan i sin tur motiveras med att anläggningen bidrar till att höja det estetiska och ekologiska värdet av området. Dessa argument bör beaktas i valet av metod och det fortsatta arbetet med att minska områdets föroreningsbelastning och förbättra bäckens ekologiska och kemiska status. / Hamrebäcken is a small stream in Västerås, which flows through the eastern part of the city. Along it’s course to Lake Mälaren, the stream receives polluted stormwater containing such as heavy metals and nutrients. The primary objective of this master thesis was to investigate the level of pollutants in Hamrebäcken. A secondary objective was to study the reduction efficiency of an existing wet stormwater treatment pond in the area, and propose ways in which to achieve a higher ecological and chemical status for the stream. The stormwater and recipient software model StormTac was used to estimate the level of pollutants and to investigate the reduction efficiencies of different stormwater treatment facilities.   The study revealed that pollutant levels were too high for several of the subwatersheds, based on the recommended guidance for small streams. The pollutant load for the total watershed exceeded the guidance levels for Lake Mälaren for lead and suspended solids. Modelling the reduction efficiency of the existing wet pond indicated that the pond’s size was inadequate to cater for the quantity of incoming stormwater in need of treatment. Subsequently, the pollution reduction efficiency of the pond was not meeting those objectives set out in the Stormwater Action Plan developed by Västerås municipality. A proposal for rebuilding the pond was therefore developed, taking into account the existing conditions of the area and using recommendations from literature. When modeled in StormTac, the modified pond showed a substantial increase in reduction efficiency compared to that of the existing pond. Despite not reaching the objectives of the Action Plan, this suggested that it would be beneficial to investigate measures that increase the reduction efficiency of the existing wet pond further. As a result, an additional four alternatives for reducing the pollutant load of Hamrebäcken were developed using StormTac. These consisted of two wet stormwater treatment ponds at different locations within the watershed, a screen basin with floating treatment wetlands, and a constructed wetland.   The modeling revealed that the most feasible of the investigated measures was an installation of either a screen basin with floating treatment wetlands or a constructed wetland, both measures adjacent to the outlet of Hamrebäcken. This was mainly due to the modeled reduction capacity of these measures where the reduction objectives of the Action Plan were reached. A difference in cost effectiveness was found between the different measures. This was however not considered to solely be argument to justify the implementation of a certain measure due to uncertainties in the modelled result. The fact that a screen basin can be installed in the near future and without occupying space in the watershed are additional arguments for the use of this measure. A constructed wetland can in return be motivated by a potential increase in esthetic and ecological value of the area. These arguments should be considered in the continued investigation of choosing a measure for reducing the pollutant load of Hamrebäcken and to achieve a higher ecological and chemical status for the stream.

Detta examensarbete är en del av forskningsprojektet COMMAND som genomfördes av forskningsinstitutet RISE SICS Västerås tillsammans med SSAB under 2018 och 2019. Ett delmål med forskningsprojektet var att hjälpa industriföretag presentera mätvärden och maskindata på ett mer användarvänligt och överskådligt sätt. Examensarbetet har haft som mål att uppfylla detta mål genom att skapa graf som representerar data med punkter istället för linjer. I texten nedan kallar jag detta för Punktgraf då grafen baseras på punkter som segmenterar och komprimerar data för att skapa översikt.  Grundläggande principer för framtagandet av grafer studerades i “The Visual Display of Quantitative Information” och Colin Ware’s designprinciper om närhet, likhet och pop-out applicerades för att underlätta avläsning av grafen. En Unity-scen skapades för att snabbt generera exakt men simulerad data för att utvärdera punktgrafens potential. Det första testet visade att läsandet av grafen var ansträngande. Hög kognitiv belastning gjorde läsbarheten svårare snarare än lättare. Efter en uppdaterad version skapats genomfördes ett nytt test och intervju för att utvärdera resultatet av förändringarna. Efter dessa iterationer tog artefakten en mer användbar form som föreföll öka användarens förmåga att överblicka stora datamängder och upptäcka tidigare dolda mönster i stora dataset. Det identifierades också att punktgrafen skulle kunna bli ett användbart verktyg, inte bara för bevakning av industrimaskiner, utan också inom generell dataanalys. / This thesis work is part of the research project COMMAND that was conducted by the research institute RISE SICS Västerås together with SSAB during 2018 and 2019. One of the work-packages in the project was aimed to help industry companies present their machine data as an overview and in a more user friendly way. The  goal of this thesis work  was to make it easier to detect anomalies in the data for the purpose of predictive maintenance. The result from this thesis work is a type of graph that presents data in the form of stacked points rather than lines. I call this a “node based graph” as the nodes of the graph segment to compress the data to increase overview. To develop this artifact, literature such as “The Visual Display of Quantitative Information” and Colin Ware’s design principles of proximity, likeness and pop-out was applied to help form the graph. A Unity-scene was created to rapidly generate simulated but accurate real time data for visualization tests. The first test however showed an increased strain on the users ability to read the graph. High cognitive load made readability lower rather than higher. For this reason a secondary test was conducted to verify changes made to the artifact during the design process. After iterations were made the design took a more useful form that appeared to increased the users ability to overlook large data sets and detect patterns previously unseen. It also came to light that this particular type of presentation of data perhaps hold higher value outside the initial target audience, and that its redesign could turn it into a beneficial tool, not just monitoring of industrial machines, but for data analysis in general. / COMMAND - Communication and maintenance for the digital factory

Uppsatsen syfte är att undersöka tillgänglighet vid busshållplatser i Västerås kommun och se om prioritering av tillgänglighet skiljer sig åt mellan stad och landsbygd. Arbetets utgångspunkt är att titta på huruvida Västerås kommun förhåller sig till de nuvarande riktlinjer för en tillgänglig busstrafik som Region Västmanland tagit fram. Studien fokuserar sig främst på fysiska funktionsnedsättningar och bygger på kvantitativa datainsamlings-metoder. För att kunna besvara arbetets syfte och frågeställningar, så tog vi hjälp av insamlad tidigare forskning, empiri och förhållning till Region Västmanlands riktlinjer. Resultatet vart att Västerås kommun prioriterar tillgänglighet i högsta grad i tätorten, medans det råder stora brister på landsbygdstrafiken. / The intention of this essay is to investigate accessibility at bus stops in Västerås municipality and to see whether priority of accessibility differs between the city and countryside. The main point of this study is to see whether Västerås municipality relates to the current guidelines for an accessible bus traffic, as the Region of Västmanland has developed. This study focuses mainly on physical disabilities and is based on quantitative methods. To answer the purpose and questions, we took help from previously collected research, empiricism and relation to Region Västmanland guidelines. The result was that Västerås municipality prioritize accessibility mainly in the city, meanwhile there are major shortcomings in rural traffic.

Det är allmänt erkänt av forskare att klassisk musik förefaller förlora sin popularitet bland ungdomar, åtminstone i dess traditionella framförandeformer. Emellertid har det visats i undersökningar att vissa förändringar i utformning kan göra konstmusikkonserter mer intressanta för en yngre publik. Den här studien syftar på att undersöka hur sådana förändringar är representerade i ungdomstilltalande annonser för konstmusikkonserter, och i vilken utsträckning annonsernas musikaliska aspekter påverkar och väcker ungdomars intresse. Tre reklamvideor med olika form och karaktär valdes ut för utförlig undersökning. Reklamfilmerna beskrevs i detalj och därefter utfördes en analys av deras musikaliska aspekter och ungdomsinriktade element. Annonsernas användning av musik analyserades enligt en analysmall baserad på Nicolai Graakjærs bok Analyzing Music in Advertising: Television Commercials and Consumer Choice (2014). I analyserandet av reklamfilmernas ungdomstilltalande karakteristiker eftersöktes både sådana faktorer som var beskrivna i tidigare forskning och nya element. Studiens resultat finner ett stort urval av ungdomsinriktade strategier och tekniker i reklamfilmerna, inklusive valet av deras använda musikstycken och hur dessa musikstycken infogas i reklamfilmerna. Förslag för vidare forskning diskuteras i uppsatsens avslutande kapitel. / It is widely recognised by scholars that classical music seems to lose popularity among young people nowadays, at least in its traditional forms of performance. However, research has shown that there are certain changes that can be made to classical music concerts to make them more interesting for a younger audience. This study aims to examine how these changes are represented in youth-addressing commercials for classical music concerts, and to which extent the commercials’ musical aspects contribute to the aim of arousing young people’s interest. Three commercials of different form and character were chosen for detailed examination. The commercials are described in detail and then analysed based on their musical aspects and youth-oriented components. The use of music in the commercials is analysed according to a template based on Nicolai Graakjær’s book Analyzing Music in Advertising: Television Commercials and Consumer Choice (2014). The analysis of the commercials’ youth-appealing features consists of searching for elements described in previous research as well as new ones. The study’s results find a wide variety of strategies and techniques used in the commercials to attract young people, including the choice of the used music pieces and the way these pieces are incorporated in the commercials. Suggestions for further research are discussed in the closing chapter.