This paper examines the impact of teachers' formative feedback on intermediate drafts on student writing development and its interrelationship with summative assessment. Formative feedback is advocated for its benefits on learners writing development; however, its usage in writing instruction at the upper-secondary level is met with frustrations from teachers and students alike. This paper endeavors to draw upon international research on the topic, synthesize the results and correlate it to the educational context of ESL teaching of writing in Swedish upper-secondary schools to elucidate what formative feedback practices are beneficial and how summative aspects can impact them. Research shows that feedback that is encouraging, investigative, and deals with global and local issues alike is more beneficial for facilitating writing development in a new genre. However, teachers should be mindful of overusing imperatives as they can act as demotivators, and they should also be mindful of the toll engaging with feedback takes on learners. Furthermore, teachers should not use grades to motivate feedback uptake, as it does not incentivize learners to do meaningful revisions. Lastly, more research should examine how formative feedback can illustrate students' writing standards without impeding benefits to writing development.

I arbetets inledning presenterades att lärare kunde finna svårigheter med implementering av kamratåterkoppling i undervisningen. Studiens syfte var att uppnå en fördjupad förståelse angående lärares undervisning i kamratåterkoppling för grundskoleelevers skrivutveckling, samt vilken påverkan kamratåterkoppling gav på elevers skrivutveckling. De frågeställningar som examensarbetet utgick ifrån var: Hur undervisar lärare för kamratåterkoppling i grundskoleelevers skrivutveckling? samt Vad kan förklara hur kamratåterkoppling påverkar elevers skrivutveckling? Metoden för arbetet var en litteraturstudie. Data samlades in genom systematiska samt manuella sökningar. Sökningarna resulterade i elva vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet av studien visade att lärare kunde undervisa i kamratåterkoppling genom att modellera, använda tydliga utvärderingskriterier, implementera olika undervisningsstrategier samt ge elever tid att öva. Resultatet visade också att kamratåterkoppling hade en påverkan på elevers skrivutveckling i form av ökad förståelse i skrivförmågan. Dessutom påvisades sidoeffekter av implementeringen i form av att elever ökade sin kommunikativa förmåga och motivation till skrivning.

Många lärare upplever att de digitala verktygen är motiverande, engagerande och främjar elevers skrivutveckling, men den stora frågan är om de verkligen gör det hos elever med koncentrationssvårigheter. Syftet med studien är därmed att undersöka några lärares upplevelser av hur digitala verktyg i skrivundervisningen främjar respektive hämmar skrivutvecklingen hos elever med koncentrationssvårigheter samt hur dessa lärare arbetar med digitala verktyg för de eleverna. Studiens syfte uppfylls med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare inom F-3. Lärarna i den här studien är till viss del eniga om det digitala verktygets påverkan på elever, men har ibland avvikande uppfattningar. En tematisk analys gjordes för att kunna kategorisera materialet och finna olika rubriker och underrubriker i resultatdelen i den här studien. Hela studien vilar på det sociokulturella perspektivet för att rama in teorier om elevers lärande. / Many teachers find that digital tools are motivating, engaging, and promoting their students’ writing development, but the question is whether this applies to students with concentration difficulties. The purpose of the study is thus to investigate some teachers' experiences of how the use of digital tools in writing education promote respective inhibit the development of writing ability among students with concentration difficulties and how teachers work with digital tools for those students. The purpose of the study is fulfilled with the help of semi-structured interviews with five active teachers in F-3. The teachers in this study are to some extent in agreement about the impact of digital tools for this group of students, but sometimes they disagree with each other. A thematic analysis was conducted to be able to categorize the material and find different headings and sub-headings for the results section of this study. The whole study rests on the socio-cultural perspective to frame theories about students' learning.

Den aktuella studien lyfter fram hur elever i behov av extra stöd utvecklar sitt skrivande med hjälp av digitala verktyg. Digitala verktyg är en del av undervisningen idag och blir ständigt en mer omfattande del eftersom digitaliseringen i samhället kontinuerligt utvecklas. Tidigare har digitala verktyg använts som ett hjälpmedel för elever med skrivsvårigheter och därför är det väsentligt att undersöka hur stöttningen ser ut idag när samhället utvecklats och tillgången ökat. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med lärare och specialpedagoger samt tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin eftersom den berör lärande. Dessutom relateras ramfaktorteorin till innehållet av denna studie eftersom andra faktorer utom lärarens kontroll påverkar undervisningen. Intervjuerna för fram lärares och specialpedagogers beskrivningar om arbetssätt och funktioner som de tillämpar i undervisningen. Resultatet visar möjligheter och utmaningar med tillämpningen av digitala verktyg. De främsta möligheterna är innehållet i elevers texter, bearbetande av texter, elevers motivation och ökad textproduktion. Utmaningen med arbetssättet är elevers distraktion vid användandet, lärares digitala kompetens och dessutom vikten av ett varierat arbetssätt. När lärare och specialpedagoger använder digitala verktyg som stöd för elever med skrivsvårigheter kan påverkan vara positiv om de har ett genomtänkt arbetssätt och ett tydligt syfte med tillämpningen. / The current study highlights how pupils in need of extra support develop their writing with the help of digital tools. Digital tools are part of today´s teaching and continuosly becoming a bigger part, due to overall development of digitalization in society at large. In the past, digital tools have been used as an aid for pupils with writing difficulties and therefore it is important to examine what the support looks like in school today, when society has developed and the accessibility has increased. A qualitative study has been conducted through interviews with teachers and special educators. The sociocultural theory is considered in this study because it is a theory about learning. In addition, the frame factor theory is related to the content of this study, since other factors outside teacher´s control affect the teaching. The interviews with the respondents present different methods of teaching and functions of digital tools that the teachers and the special educators apply in teaching. This study also presents opportunities and challenges with using digital tools, the main possibilities are the content of pupil´s texts, the processing of texts, pupils´ motivation and increased text production. The main challenge with digital tools in writing is the pupils´ distraction when they use the tool, the teacher´s digital qualification and the importance of varied working methods. When teachers and special educators use digital tools as a support for the pupils with writing difficulties the impact can be positive if they have a well though through approach and a clear purpose with the usage.

Digitaliseringen har fått ett större utrymme i skolans undervisning och kan leda till förändringar i skrivundervisningen. Elevers röster och åsikter behöver tas i beaktande när skrivundervisningen planeras. Syftet med studien är att belysa elevers uppfattningar om skrivutveckling, skrivundervisning samt analoga och digitala skrivverktyg. För att besvara syftet användes frågeställningarna; Hur upplever elever skrivundervisning och syftet med skrivandet och vilka erfarenheter och uppfattningar har elever av olika skrivverktyg? För att besvara frågeställningarna intervjuades fem elever genom en semistrukturerad intervju som sedan transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys. Studien tar sin utgångspunkt i Simple View of Writing. Resultatet redovisas genom fyra rubriker som är kopplade till studiens syfte; Skrivundervisning och skrivutveckling, skrivsituationer, skrivverktyg och elevers uppfattning av redigering med olika skrivverktyg. Resultatet påvisar att eleverna inte har så stor kunskap om sin skrivutveckling och varför de lär sig skriva. Resultatet visar dessutom att elever mestadels använder lärplattan när de skriver. / Digitization has been giving a lot more room in the education system. This might lead to changes in the writing classes. Therefore, the opinions of pupils need to be considered when planning writing classes. The aim of this study is to investigate how pupils perceives writing development, writing education as well as analog and digital writing tool. To achieve the goal of this study the following questions were asked; How do pupils experience writing classes and the purpose of writing, also what experience do pupils have of different tools of writing? Five pupils were interviewed through a semi-structured interview which later was transcribed and analyzed based on a thematic analysis. The study is based on Simple View of Writing. The results are reported through four headings that are linked to the purpose of this study: Writing education and writing development, writing situations, writing tools and students’ understanding of editing with different writing tools. The result shows that the pupils have little knowledge about their writing development and why they learn to write. Also, the result shows that most of the writing is done on the learning board.

No description available.

Few studies address feedback and teaching methods that lead to good writing development in primary school. The purpose of this thesis was to contribute knowledge about the teaching of story writing in primary school through a learning study in which peer feedback was implemented. The research questions guiding this thesis were: What are the critical aspects of the learning object?, How can these critical aspects be highlighted in teaching to make the learning object visible? and In what ways and with whom does scaffolding occur in story writing? To collect data for the study, qualitative methods such as structured observation, collected student narratives and worksheets from peer feedback were utilized through a learning study based on variation theory and complemented with sociocultural concepts. The results of the study showed that few students revised their stories after peer feedback was implemented. Furthermore, the critical aspects of the learning object identified in the study were the use of punctuation, basic writing rules and chronological order. The critical aspects could be highlighted in teaching to make the learning object visible through modeling and working with peer feedback. To support story writing, teachers could offer students scaffolding through support images, asking questions, providing feedback and modeling. However, the results also indicated insufficient scaffolding where teachers provided feedback that did not meet the students' needs. Finally, students could become ‘the more competent peers’ for each other by acting as role models and supporting each other by actively interacting and sharing explanations and thoughts.

Abstract The aim of this study was to investigate how a group of pupils developed in their written language in grade 5. The study proceeds from my hypothesis that a number of textual variables, such as average text length, average sentence length, the average length of the initial clause constituent, and the proportion of long words, ought to rise during a term. The material consists of over 600 texts written by 14 pupils. All the texts are analysed with the LIX tool available on the Internet. The texts are entered into the LIX counter which then returns a value for the studied variables. This procedure was performed for all the variables except initial clause constituent length. That is instead calculated manually by counting the number of words per initial clause constituent. The result shows that all the variables except the proportion of long words increase during the term. The average text length is the variable with the most noticeable increase during the whole term. The proportion of long words, however, did decrease during the same period. The results also show a great correspondence with earlier research on upper secondary pupils’ writings. This means that the group of 11 years old multilingual pupils in this study write with the same proficiency as 16–19 years old pupils, as regards the variables average text length, average sentence length and the average length of the initial clause constituent.

Syftet med denna studie är att prova en hypotes om att textlängd, meningslängd och fundamentslängd ökar i takt med att yngre andraspråkselever blir mer erfarna skribenter. I studien belyser vi elevers skrivutveckling genom dessa tre aspekter. Vårt material består av 32 elevtexter skrivna av andraspråkselever under årskurs 1 och 2. Studien bygger på en kvantitativ metod och är därför baserad på positivism som teoretisk utgångspunkt. Materialet analyseras med ett digitalt textverktyg som används för att beräkna text- och meningslängden.

<p>Stavning handlar ej enbart om att stava rätt! Att lära sig stava kan vara en hjälp i en individs läs- och skrivutveckling. Genom att lära sig stava kan det bli lättare att lära sig läsa, samtidigt som läsningen kan bidra till att lära sig stava. Genom att skriva kan en elev lära sig stava bättre samtidigt som goda stavningskunskaper kan skapa en känsla av trygghet och säkerhet i skriftspråket som gör att han/hon vill skriva. Syftet med studien är att ta reda på när, hur och varför lärare arbetar med stavning i de tidiga skolåren och att skapa en överblick över olika synsätt på stavning samt hur dessa kan påverka undervisningen. Studien tar upp stavning ur olika perspektiv, från det teoretiska till det praktiska samt hur elever uppfattar stavning. Studien har en tvärsnittsdesign med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Datainsamlingsmetoder som använts har bestått av intervjuer, enkätförfrågningar samt dokumentstudier. Studien har visat att synen på stavning delvis har förändrats de senaste decennierna. Gemensamt för lärare och elever är att det är viktigt att kunna stava rätt. Skillnader mellan lärarna framkom genom att de har olika syn på hur den bästa vägen till korrekt stavning går. Trots dessa skillnader har eleverna väldigt lika uppfattningar i synen på stavning. Dessutom har studien visat ett samband mellan lärares arbetssätt, deras respektive lärarutbildning och styrdokumenten för grundskolan. Synen på stavning har förändrats både inom styrdokument samt lärarutbildning. Gemensamt för lärarna är att de verkar behålla grunden de får med sig från sin utbildning. Äldre lärare fick enligt vår studie lära sig mer om metoder för stavning medan detta uteblivit hos de yngre lärarna. I studien har också berörts vilka konsekvenser lärares olika syn på hur de bäst lär elever stava kan få för det praktiska arbetet och eleverna. Nyckelord stavning, stavningsutveckling, stavfel, stavningsundervisning, läs- och skrivutveckling, läsning, skrivning, styrdokument, lärarutbildning, elevers tankar</p><p>Spelling involves more than spelling correctly! Learning to spell could be useful for an individual’s reading and writing development. The ability to spell could facilitate learning to read, as well as reading could facilitate learning to spell. By writing children become better spellers, at the same time as good spelling ability can create a feeling of confidence in written language that impels children’s will to write. The purpose with our study is to investigate when, how and why teachers work with spelling in the early grades. Different views on spelling and how these can effect the teaching are also examined. Our study includes spelling in different perspectives, from the theoretical to the practical and also pupils’ thoughts on spelling. The study has a cross-sectional design with both qualitative and quantitative parts. The methods that have been used are interviews, questionnaire and document studies. The study has shown that the views on spelling have changed the last decades. The ability to spell correctly is considered to be important by both teachers and pupils. The teachers have different views on what the best way of learning correct spelling looks like. Despite these differences their pupils share common views. This study has also shown a connection between ways of teaching, different periods within the Swedish teachers’ education system and curriculum standards for compulsory grades. The views on spelling have changed both within curriculum standards and teachers education. The teachers seem to keep the foundation from their education. The older teachers learned, according to our study, more teaching methods in relation to spelling while this was not the case regarding the younger teachers. This study has also shown what consequences different views on spelling and teaching techniques may lead to when learning pupils to spell. Keywords spelling, spelling development, spelling mistakes, teaching spelling, reading and writing development, reading, writing, curriculum standards, teacher education, pupils’ thoughts</p>