Studiens syfte är att undersöka hur gränslöst arbete inom fastighetsmäklarbranschen kan se ut, samt vilka upplevelser som kan finnas kring de krav på tillgänglighet och flexibilitet som yrket kan medföra. Studien bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt med sju semistrukturerade intervjuer med fastighetsmäklare i Stockholm- och Malmöområdet. Studien genomfördes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv analysmetod där resultatet har analyserats genom en tematisk analys. De teorier som studien utgår från är Anthony Giddens bidrag om modernitet och självidentitet, gränsteori och Karaseks modell om Krav-Kontroll-Stöd. Det huvudsakliga resultatet visar att det gränslösa arbetet i största grad tar sig uttryck genom den tillgänglighet som möjliggjorts av den digitala utvecklingen. Utvecklingen medför en frihet i form av flexibilitet där fastighetsmäklarna ges möjlighet att planera och strukturera sina arbetsdagar som de önskar, även om det kan medföra vissa krav och förväntningar som kan gå ut över privatlivet. / The purpose of the study is to investigate what borderless work can look like within the real estate brokerage industry, as well as what experiences there may be around the requirements for availability and flexibility that the profession can entail. The study is based on a qualitative approach with seven semi-structured interviews with real estate agents in the Stockholm and Malmö area. The study is carried out based on a hermeneutic perspective with an abductive analysis method where the results have been analyzed through a thematic analysis. The theories studied are based on Anthony Gidden's contribution on modernity and self-identity, border theory and Karasek's model on Demand-Control-Support. The main result shows that the borderless work is largely expressed through the availability made possible by digital development. The development brings a freedom in the form of flexibility where real estate agents are given the opportunity to plan and structure their working days as they wish, even if this may entail certain demands and expectations that may go beyond private life.

This diploma thesis is focuses on the individualization of the education of pupils with autism spectrum disorder in the education. The diploma thesis is divided into two parts, a theoretical and practical part. The theoretical part of the thesis describes and defines autism spectrum disorders, nemely chilhood autism, atypical autism, Asperger's and Rett's syndrome and disintigration disorder in childhood. The theoretical part od the work is also focused on the principles and methods used in the education of pupils with ASD. The theoretical part also describes support measures that are closely related to the education of students with autism spectrum disorders. The practical part of this diploma thesis is focused mainly on the education of pupils with ASD in compulsory distance education, which occurred as a result of the epidemic of the spread of COVID-19. The theoretical part of this diploma thesis uses the research method of qualitative research. The strategy of semi-structured interviews was used as a research strategy for the processing of qualitative research. The aim of the practical part was to answer research questions that touch on the issue of individualization of teaching pupils with ASD in the framework of regular full-time teaching, and especially in the framework of compulsory...

Le présent mémoire porte avant tout sur les rôles que prend la musique dans la construction de l’identité des jeunes qui en consomme beaucoup. D’abord un sujet d’étude populaire au cours des années 1990 et 2000, la question de la musique et de l’identité est ensuite retombée dans l’ombre. Une vingtaine d’années plus tard, nous remarquons d’importantes transformations dans l’industrie de la musique, ainsi qu’au niveau des parcours identitaires des jeunes. En s’appuyant sur la littérature du tournant du siècle, nous tentons alors de mettre en lumière comment s’articulent les usages identitaires de la musique dans un contexte d’abondance et d’omniprésence de la musique où les jeunes sont appelés à « être eux-mêmes », une individualisation normée et généralisée. À l’aide d’une approche cognitive du développement de l’identité, nous adoptons dans le cadre de notre recherche une vision holistique de l’identité qui ne la divise pas en différentes composantes. Plutôt que de considérer l’identité personnelle et l’identité sociale séparément, nous adoptons la conception d’un continuum qui unit un pôle réflexif et un pôle social, sur lequel chacun déploie un amalgame unique de procédés identitaires. Parmi nos participants, nous avons également distingué trois profils identitaires, les introspectifs, les observateurs et les explorateurs, qui prennent place sur ce continuum en se distinguant notamment par les sources desquels ils tirent des informations sur eux-mêmes. Cette recherche s’appuie sur 15 entrevues semi-dirigées conduites auprès de jeunes étudiants fréquentant les cégeps du grand Montréal. Au cours de ces entrevues, les participants ont notamment partagé leurs parcours identitaires, leurs pratiques musicales, ainsi que la place qu’occupe la musique dans leur vie et dans leur conception d’eux-mêmes. Au travers de notre analyse, nous décelons des relations changeantes à la musique, surtout au niveau des répertoires qui prennent de l’ampleur, et des moments d’écoutes, qui se font de plus en plus fréquents. Nous observons également que les participants font des usages différents de la musique en fonction de leur profil identitaire. Ainsi, la musique intervient surtout au niveau de la réflexion, de l’analyse de soi et de ses émotions chez notre profil introspectif, tandis qu’elle intervient plutôt au niveau des appartenances chez les observateurs, et au niveau de l’exploration chez les explorateurs. Finalement, nous observons des logiques changeantes au niveau du reflet de soi par la musique, et proposons le concept de « cartographie de soi » pour substituer au concept bien connu de « badge identitaire » proposé par Simon Frith. / This thesis focuses on the roles that music can play in the identity construction of young listeners who consume it at high levels. While initially a popular topic of study during the 1990s and 2000s, the topic of music and identity has since lost its steam. Twenty years later, we are noticing important transformations in the music industry, as well as in the area of identity construction among the youth. Drawing on this turn-of-the-century literature, we attempt to shed light on how identity-related uses of music are articulated in a context of abundance and omnipresence of music where young people are also called upon to be themselves, in a context of normalized and generalized individualization. Using a cognitive approach to identity development, our research takes a holistic view of identity that avoids dividing it into different components. Rather than considering personal identity and social identity, we adopt a continuum that joins a reflexive pole and a social pole, on which each deploys a unique amalgam of identity processes. Finally, we also distinguish three identity profiles among our participants, the introspectives, the observers, and the explorers, who distinguish themselves by the sources from which they draw information about themselves. This research is based on 15 semi-structured interviews conducted with young students attending CEGEPs in the greater Montreal area. During these interviews, the participants shared their identity pathways, their habits of music consumption, as well as the place of music in their lives, and their concept of self. Our analysis reveals changing relationships to music, especially in terms of repertoires which are becoming more extensive and listening times which are becoming more frequent. We also observe that the identity profiles use music differently, notably at the level of reflection, self-analysis, and emotions for our introspective profile, music intervenes at the level of belonging and identification for the observers, and the level of exploration for the explorers. Finally, we observe changing logic at the level of self-reflection through music and propose the concept of self-mapping to substitute Simon Frith's identity badge.

Bakgrund: Patienter som lider av psykossjukdom är globalt förekommande. Konsekvenserna av sjukdomen kan vara både fysiska och psykiska och leda till förtidig död. Hos denna patientgrupp kan fysisk aktivitet generera i hälsofrämjande effekter och därför är det viktigt att sjuksköterskor arbetar motivationsinriktat.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters och sjuksköterskors upplevelse av fysisk aktivitet vid psykossjukdom.  Metod: Designen är en kvalitativ litteraturstudie som genomfördes med en systematisk artikelsökning där 21 kvalitativa artiklar inkluderades. Dataanalysen genomfördes med Bettany-Saltikov och McSherry’s analysmetod för kvalitativ data. Resultat: I den analyserade litteraturen framkom följande teman: Patientperspektivet: Patienters upplevelser av motivation och socialt stöd, patienters upplevelser av försvårande omständigheter för fysisk aktivitet och patienters upplevelser av främjande omständigheter för fysisk aktivitet.   Sjuksköterskeperspektivet: Sjuksköterskans upplevelse av att motivera och individualisera, sjuksköterskans upplevelse av försvårande omständigheter för fysisk aktivitet och sjuksköterskans upplevelse av främjande omständigheter för fysisk aktivitet.  Slutsats: Baserat på den studerade litteraturen är motivation, individualisering, socialt stöd och positiva effekter av fysisk aktivitet är centrala delar för både sjuksköterskor och patienters upplevelser av fysisk aktivitet. Enligt den studerade litteraturen beror detta på att genom motivation, individualisering och socialt stöd kan fysisk aktivitet öka och bibehållas hos patienter med psykossjukdom. Det är även viktiga delar i den hälsofrämjande psykiatriska omvårdnaden och en förutsättning för att stödja patienten i återhämtningsprocessen. Positiva effekter av fysisk aktivitet har i sin tur en betydande roll för motivationsarbetet då de genererar i förbättrad hälsa både fysiskt och psykiskt. / Background: Psychotic disorders is a globally occurring mental illness. The impact of the disease can be both physical and mental and lead to premature death. Physical activity generates in health-promoting effects both physically and mentally in these patients. Thus, it is important that nurses encourage patients suffering from psychosis to increase their physical activity.  Purpose: The purpose of the literature study was to investigate patients' and nurses' experience of physical activity for people with psychotic disorders.  Method: The design is a qualitative literature study that was carried out with a systematic article search. 21 qualitative articles were included. The data analysis was carried out using Bettany-Saltikov and McSherry's analysis method for qualitative data. Results: In the studied literature, the following themes were included: The patient perspective: Patients' experiences of motivation and social support, patients' experiences of circumstances hindering physical activity and patients' experiences of circumstances promoting physical activity. The nurse's perspective: The nurse's experience of motivating and individualizing, the nurse's experience of conditions that hinder physical activity and the nurse's experience of conditions that promote physical activity. Slutsats: Utifrån den studerade litteraturen är motivation, individualisering, socialt stöd och positiva effekter av fysisk aktivitet centrala delar för både sjuksköterskors och patienters upplevelser av fysisk aktivitet. Enligt den studerade litteraturen, motivation, individualisering och socialt stöd kan fysisk aktivitet ökas och upprätthållas hos patienter med psykotiska störningar. De är också viktiga delar för både den hälsofrämjande psykiatriska vården och en förutsättning för att stödja patienten i tillfrisknandet. De positiva effekterna av fysisk aktivitet har också en betydande roll för motivationsarbetet eftersom de genererar förbättrad hälsa både fysiskt och psykiskt.

Teachers frequently meet high-performing students in classrooms. These students can be challenged in different ways. However, this study focuses on how challenge can take place through the teaching methods individualization and differentiation. Teachers' attitudes toward the teaching methods are also examined. Research shows that differentiated teaching captures the different levels of knowledge of the whole group of children, and generates shared learning but at different levels. The attitude among teachers toward this form of teaching is negative, according to previous research. Research also shows that individualized teaching is less suitable for students, as students tend to search for a togetherness that individualization does not provide. Teachers are generally positive toward the individualized teaching method.   The theoretical starting point of the study is the cognitive perspective, where the student's individual abstract thinking is affirmed, while the cognitive conflict is an important part of the students' learning. Another important aspect is what the research says about teachers' use of speech to achieve meaningful learning. The study was conducted using the methods focus group interview and questionnaire. The participating respondents are active teachers in preschool class up to year 3.   The results of the study show that both methods of teaching can be used to reach high-performing students. It appears that teachers' attitudes are more positive towards differentiated teaching than towards individual teaching. An important result is that teachers should not get stuck in only one form of teaching, because then students are disadvantaged. / Lärare möter frekvent högpresterande elever i klassrummen. Dessa elever kan utmanas på olika sätt, dock riktar denna studie in sig på hur utmaning kan ske genom undervisningsformerna individualisering och differentiering. Även lärares attityder till undervisningsformerna undersöks. Forskning visar att den differentierade undervisningen fångar hela barngruppens olika kunskapsnivåer, och generera ett gemensamt lärande men på olika nivåer. Attityden bland lärare till undervisningsformen är negativ enligt tidigare forskning. Forskningen visar även att den individualiserade undervisningen lämpar sig sämre för elever då eleverna tenderar att söka en gemenskap som individualisering inte ger. Lärare är generellt positiva till den individualiserade undervisningsmetoden.    Studiens teoretiska utgångspunkt det kognitiva perspektivet, där bejakas elevens individuella abstrakta tänkande, samtidigt som den kognitiva konflikten är en viktig del för elevernas lärande. En annan viktig del är vad forskningen säger om lärares användning av talet för att åstadkomma ett meningsfullt lärande. Studien är genomförd med metoderna fokusgruppsintervju och enkät. De medverkande respondenterna är verksamma lärare i förskoleklass – årskurs 3.     Studiens resultat visar att båda undervisningsformerna kan användas för att nå högpresterande elever. Det framkommer att lärares attityder är mer positiva till den differentierade undervisningen, än till den individuella undervisningen. Ett viktigt resultat är att lärare inte ska låsa fast sig vid endast en undervisningsform, för då missgynnas elever.

Today financial reports make up a core part of the lending process conducted by banks. In order to strengthen the information companies present, the information that the company communicates externally needs to be validated. A widely accepted way to conduct this validation is to hire an auditor that tests the information presented. In the audit report the auditor describes if the company's financial statements have been verified within reasonable certainty. A recent addition to this process is the introduction of Key Audit Matters (KAM) which was included for companies in Sweden that were of public interest.   This essay examines what part the current audit report plays for Swedish loan officers. The study examines how the introduction of KAM has been received by Swedish loan officers and if the development towards a more company specific audit report is wanted. To gain a deeper understanding we also inquired about the auditor's role more generally. We also chose to examine the loan officers' opinions regarding the current audit report and how they would like to see it develop in the future. This was conducted using a qualitative method where twelve Swedish loan officers were interviewed.   The conclusion was that Swedish loan officers currently used the audit report as a validation part in their lending process where the main focus lay in whether it was pure or not. The introduction of KAM was not found to have had any effect on the interviewed loan officers lending process. The loan officers had different opinions regarding if the auditor should be able to make more subjective statements such as KAM. All loan officers agreed that the main role of an auditor is an objective and controlling part. / I dagsläget så utgör de finansiella rapporterna som företag producerar en del av den kreditprocess som banker genomför när de ska lämna kredit. För att kunna styrka de uppgifter företaget presenterar behöver den information som företaget kommunicerar utåt valideras. Ett accepterat sätt att genomföra denna validering är att anlita en revisor som genomför en revision av de påståenden som presenteras. I revisionsberättelsen beskriver revisorn om det reviderade företagets uppgifter med rimlig säkerhet stämmer. Ett tillägg som skett på senare tid är införandet särskilt betydelsefulla områden (SBO) som trädde i kraft för svenska företag av allmänt intresse.    Den här uppsatsen undersöker vilken betydelse dagens revisionsberättelse har för kreditgivare verksamma i Sverige. Studien undersöker även hur införandet av SBO mottagits av svenska kreditgivare samt om de anser att en utveckling mot en mer företagsspecifik revisionsberättelse är något som efterfrågas. För att erhålla en djupare förståelse undersöktes även revisorns roll till banken. Vi valde även att undersöka bankens åsikter gällande revisionsberättelsen och revisorns framtid för att nyansera vår uppsats. Studiens genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod där tolv svenska kreditgivare intervjuades.    Studiens slutsats var att svenska kreditgivare för närvarande använder revisionsberättelsen som en kontroll vid kreditgivningsprocessen där det största fokuset är på om den är ren eller oren. Införandet av SBO har än så länge ingen direkt inverkan vid bankens kreditgivningsprocess. Kreditgivarna såg olika på att ge revisorn ett större mandat att göra mer subjektiva uttalanden såsom SBO. Alla respondenter betonade dock att revisorns främsta funktion var att agera som en objektiv kontrollerande part.

Information gathering and information overload is an ever growing topic of concernfor Information Technology (IT) experts. The amount of information dealt withon an everyday basis is large enough to take up valuable time having to scatterthrough it all to find the relevant information. As for the application area of IT,time is directly related to money as having to waste valuable production time ininformation gathering and allocation of human resources is a direct loss of profitsfor any given company. Two issues are mainly addressed through this thesis: textsare too lengthy and the difficulty of finding relevant information. Through the useof Natural Language Processes (NLP) methods such as topic modelling and textsummarization, a proposed solution is constructed in the form of a technical basiswhich can be implemented in most business areas. An experiment along with anevaluation session is setup in order to evaluate the performance of the technical basisand enforce the focus of this paper, namely ”How effective is text summarizationcombined with individualized information recommendation in improving informationgathering of IT experts?”. Furthermore, the solution includes a construction of userprofiles in an attempt to individualize content and theoretically present more relevantinformation. The results for this project are affected by the substandard quality andmagnitude of data points, however positive trends are discovered. It is stated thatthe use of user profiles further enhances the amount of relevant articles presentedby the model along with the increasing recall and precision values per iteration andaccuracy per number of updates made per user. Not enough time is spent as for theextent of the evaluation process to confidently state the validity of the results morethan them being inconsistent and insufficient in magnitude. However, the positivetrends discovered creates further speculations on if the project is given enough timeand resources to reach its full potential. Essentially, one can theoretically improveinformation gathering by summarizing texts combined with individualization.

Uppsatsen bygger på intervjuer med unga akademiska kvinnor vars inställning är att inte ha barn. Totalt genomfördes sju intervjuer som har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Syftet med uppsatsen var att undersöka unga akademiska kvinnors resonemang kring att de inte vill ha barn med frågeställningarna: Vilka möjligheter och hinder ser kvinnorna med att skaffa barn? Samt: Hur ser kvinnorna på ett liv som förälder?Kvinnornas berättelser har blivit analyserade utifrån ett sociologiskt perspektiv gällande hur samhällets utformning och dess normer, möjlighet till självförverkligande och karriär har för samband med den trend med minskande barnafödslar som vi kan se idag. Resultatet visar att kvinnornas huvudsakliga orsaker till ett barnfritt liv berodde på att moderskapet sågs som krävande, där den tid som ett barn hade tagit skulle hellre skulle läggas på en själv. Karriär hade också ett tydligt samband för det barnfria livet, eftersom ansvarsfördelningen av barnet skiljer sig åt mellan könen där kvinnan tar det större ansvaret, vilket medförde att kvinnorna ville vara barnfria för att möjliggöra en karriär. Frihet och självförverkligande var ytterligare aspekter för att ha ett barnfritt liv. Frihet för kvinnorna kunde handla om spontanitet, resor, sova hur de vill, äta hur de vill och att inte behöva ta hänsyntill någon annan än sig själv. Vidare urskildes hur individualiseringsprocesser påverkade kvinnorna i deras val, eftersom den tidsmässiga aspekten var central som anledning till att inte skaffa barn. Vissa kvinnor uttryckte att om de bott i en drömvärld, där andra vuxna tog ett kollektivt ansvar, hade deras inställning varit annorlunda. Risker i det moderna samhället visade sig vara ett hinder för att skaffa barn, där kvinnorna uttryckte en oro inför framtiden. Krig i världen, miljö och politik blev således aspekter som påverkat deras livsval.

The Covid-19 pandemic meant a sudden adjustment for many Swedish employees which resulted in them being forced to work remotely. The purpose of this qualitative, interview-based study was to investigate, from a sociological perspective, how collaboration between colleagues changed when working from home began and what significance it has for the perceived effectiveness, both for the individual and for the work group. As many employees wish to work more from home in the future, knowledge about how the collaboration with colleagues is changing and how the individual is affected by this change is important. Using interaction rituals and individualization, the respondents' descriptions of their working days have been analyzed. It's harder to connect with colleagues when the unfocused interaction is no longer there. It is also difficult to know when a colleague is available when you no longer visually see the colleague. The respondents also describe what they do to become more efficient by avoiding interactions with colleagues and thus can work undisturbed. There are signs of individualization among the respondents and collective thinking has decreased.

This qualitative study aims to analyze how social workers who work with social assistance view young adults who are unemployed and receiving financial support, as well as how the social workers describe their work with this target group. This was examined through interviews with six different social workers. The interview material was analyzed using Van Oorschot and Halman's (2000) analytical framework on explanations for poverty. The analytical framework addressed two dimensions in the form of social and individual, as well as blame and fate. Based on these dimensions, following explanatory models were created: individual blame, individual fate, social blame and social fate. The results show that all four explanatory models appear in the social workers' reasoning about the target group although, some models occured more frequently. In the social workers' reasoning about how they described the target group, a pattern of the social dimension and especially social blame emerged, while the reasoning about how the social workers work with the target group showed the individual dimension with a focus on individual blame. The conclusion is that the social workers view young adults who are unemployed and receiving social assistance differently from how they work with the target group.