Den här studien syftar till att undersöka lärares uppfattningar om slöjdämnet och dess bidrag till elevers kunskapsutveckling. Studien undersöker ur ett sociokulturellt perspektiv hur kollegor som undervisar i andra ämnen ser på slöjden. Bakgrunden är att slöjden ibland blir ifrågasatt, både av kollegor och i media.  I skolans styrdokument framkommer att slöjdundervisning bland annat ger elever möjlighet att utveckla sin metakognitiva förmåga genom att kombinera praktiskt och estetiskt arbete med teoretiska kunskaper. Via slöjdundervisningen där eleverna använder sina händer kan olika förmågor i hjärnan utvecklas vilket gynnar både individ och samhälle.  Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat lärare som undervisar i kärnämnena svenska och matematik. Studiens respondenter anser över lag att slöjden är ett viktigt ämne, inte minst för att det kan hjälpa elever att praktiskt förstå teoretiska begrepp.  Resultate av studien visar att kollegor inte fullt ut känner till vad slöjden egentligen innebär för elevers lärande. Ansvaret kan behöva läggas på oss som undervisar i ämnet. Vi kan bli bättre på att förmedla slöjdens innebörd, både till elever och vårdnadshavare, kollegor och skolledare.

En viktig del av omvårdnadsarbetet för sjuksköterskor bestod av att informera patienter i all behandling och vård vid förmaksflimmer. Kunskaper om, och förståelser av patienternas upplevelser, var nödvändigt för att förbättra patientsäkerheten och öka patientens delasktighet. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av och kunskap om förmaksflimmer. Metoden för denna studie var en forskningsöversikt. Artikelsökningen genomfördes under oktober-december 2011 i databaserna SveMed,PubMed,Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt inkluderades 15 artiklar i resultatet. Resultatet visade att patienters kunskap om förmaksflimmer och behandlingsåtgärder var bristfällig. Slutsatsen var att patienter med diagnosen förmaksflimmer hade bristfälliga kunskaper om tillståndet och dess behandlingsåtgärder. Omhändertagandet av patienter med tydliga rekommendationer, kompletterande skriftlig information skulle kunna förbättras.

<p>Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur ett fåtal lärare tänker kring sambandet mellan språk och ämnesinnehåll i ett genreperspektiv. Min ambition var att ta reda på hur lärare skapar en språklig miljö som gynnar alla elevers lärande men med ett särskilt fokus på flerspråkiga elever. I litteraturgenomgången belyser jag internationell/nationell forskning i ett genrepedagogiskt perspektiv, främst utifrån den australiska genreskolan, även kallad Sydneyskolan. Studien har en kvalitativ inriktning och insamling av data har skett genom intervjuer och videoinspelning i klassrummen. Det resultat som framkommer i studien visar huvudsakligen att deltagarna ser en positiv utveckling hos eleverna utifrån det genrepedagogiska arbetet. Både lärare och elever får stöd genom pedagogikens tydliga modeller och strukturer enligt intervjudeltagarna. De uttrycker dock en oro för att genrepedagogiken ska hanteras formalistiskt och statiskt på grund av den okunskap som än så länge råder i Sverige gällande det explicita arbetet med text. Deltagare med en gedigen teoretisk kunskap talar dock mer om problematiken med hur pedagogiken ska tolkas och genomföras än vad deltagare gör som inte fördjupat sig i teorin. Ett förslag är att ett genreläromedel skapas som stödjer lärare i att ta sig an genrepedagogiken.</p>

Ftalater är ett ämne som har till syfte att verka mjukgörande i plast. Ftalater finns i flera material och produkter i vår omgivning t ex i leksaker, elektronik, textilier och i inredningsmaterial. De problem som uppkommer i samband med användandet av ftalater i produkter är att ftalaterna inte är kovalent bundna till sitt material och därmed kan dessa frigöras ut i luft och damm. Flera ftalater är klassade som hormonstörande ämnen och kan påverka flera viktiga funktioner i kroppen. Barn är en extra känslig grupp då flera av deras organ ännu inte är färdigutvecklade och är beroende av ett fungerande endokrint system.   Barn spenderar en stor del av sin vardag på förskolan och det ställer krav på deras inomhusmiljö. Studier visar på att koncentrationerna av ftalater är 2-4 gånger så hög i förskolans inomhusmiljö som i hemmiljön. Med tanke på att barn har flera organsystem under utveckling är det viktigt att fasa ut onödiga källor för exponering av ftalater.   Arbetets syfte är att kartlägga ftalater i inomhusmiljön på förskolor i Växjö kommun och att undersöka pedagogers medvetenhet kring ämnet. Arbetet utgår från tidigare vetenskapliga artiklar och en enkätundersökning som personal på 46 förskolor i Växjö kommun har besvarat.   Studier som undersökt inomhusmiljöer visar på att det förekommer höga koncentrationer av ftalater som är begränsade enligt REACH-förordningen. Då ftalater finns i flera produkter blir det många olika exponeringskällor och det gör det viktigt att fasa ut onödiga källor för att minska koncentrationen av ftalater i luft och damm. De mest intressanta resultat som kommit fram via enkätundersökningen är att det förekommer plastgolv i de flesta lokaler, elektronik finns i de rum där barnen spenderar mest tid och att barn använder “vuxna leksaker” såsom äldre elektronik, väskor och skor. Ett resultat som visar att barn lever i en allt mer vuxen miljö med produkter som är avsedda för vuxna. Sådana produkter täcks inte in av de begränsningar som REACH-förordningen skapat och täcks inte heller av de nya leksaksdirektiven.   Förskolepedagogerna uppger sig vara medvetna om ämnet ftalater men ändå visar undersökningen att det finns en rad olika brister i kunskap. Det är därför viktigt att öka kunskapen och medvetenheten kring ämnet för att på så sätt fasa ut onödiga källor för exponering av ftalater.

Syftet med denna studie är att beskriva hur rektorer och fritidslärare uppfattar den nya utbildningen och yrket grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer för att få så berättande svar som möjligt av våra intervjupersoner, dessa består av tre fritidslärare som innehar den nya utbildningen och tre rektorer, samtliga kommer från fem olika skolor utspridda i mellersta Norrland. Resultatet visar att fritidsläraryrket är komplext, vilket vi också tar stöd av i tidigare forskning, komplexiteten yttrar sig genom att man i första hand är fritidslärare i fritidshemmet, men under skoltiden så kan man vara resurs till enskild elev, resurs till en klass, hjälplärare, bedriva planerade rast-aktiviteter samt undervisa i ett ämne exempelvis idrott eller bild. Flexibilitet är en egenskap som ofta återkommer i våra intervjuer, detta kommer bland annat till uttryck genom att det är fritidsläraren som ofta får täcka upp vid annan personals frånvaro, samt har en stor spridning på sina arbetsuppgifter. Vårt resultat visar också att fritidslärare och rektorer i det stora hela har ett gemensamt synsätt på vad som kännetecknar yrket, men att den nya fritidslärarens potential inte utnyttjas till fullo. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur ett fåtal lärare tänker kring sambandet mellan språk och ämnesinnehåll i ett genreperspektiv. Min ambition var att ta reda på hur lärare skapar en språklig miljö som gynnar alla elevers lärande men med ett särskilt fokus på flerspråkiga elever. I litteraturgenomgången belyser jag internationell/nationell forskning i ett genrepedagogiskt perspektiv, främst utifrån den australiska genreskolan, även kallad Sydneyskolan. Studien har en kvalitativ inriktning och insamling av data har skett genom intervjuer och videoinspelning i klassrummen. Det resultat som framkommer i studien visar huvudsakligen att deltagarna ser en positiv utveckling hos eleverna utifrån det genrepedagogiska arbetet. Både lärare och elever får stöd genom pedagogikens tydliga modeller och strukturer enligt intervjudeltagarna. De uttrycker dock en oro för att genrepedagogiken ska hanteras formalistiskt och statiskt på grund av den okunskap som än så länge råder i Sverige gällande det explicita arbetet med text. Deltagare med en gedigen teoretisk kunskap talar dock mer om problematiken med hur pedagogiken ska tolkas och genomföras än vad deltagare gör som inte fördjupat sig i teorin. Ett förslag är att ett genreläromedel skapas som stödjer lärare i att ta sig an genrepedagogiken.

Syftet med denna studie är att undersöka hur teknikundervisningen i grundskolan kan planeras och genomföras för att eleverna skall ges möjlighet att utveckla förmågorna inom teknikämnet. För besvarandet av detta syfte har en systematisk litteraturstudie genomförts där tidigare forskning har använts. Genom sökning i databaserna NorDiNa, Avhandlingar.se, Summon och ERIC (Ebsco) har relevant forskning valts ut som sedan kritiskt granskats, sammanställts och diskuterats. Forskning visar att lärarna har både en ämnesdidaktisk kunskapsbrist och en bristande förståelse för tekniken som ämne vilket påverkar deras förmåga att koppla teknikämnet till kursplanen. Detta påverkar även tiden de lägger på att planera sin undervisning samt hur de använder materialet i sin teknikundervisning, samtidigt visar forskningen att det finns för lite material tillgängligt inom teknikundervisningen. Forskningen visar att läromedel har ett begränsat språk med en inkonsekvent begreppshantering och att språket inte främjar problematiserande diskussioner samt att de tekniska systemen inte är synbara i läromedelstexterna. Forskningen indikerar även att en speciellt utformad tekniksal kan främja att en fördjupad lärsituation skapas i det praktiska arbetet.

This thesis aims to explore the possibilities and components of employing automated text classification techniques to classify collections of narrative fiction by genre, and also, what linguistic features are prominent in distinguishing genres of fiction. The historical traditions and current practices and theories in the field of fiction classification are outlined, along with central concepts of classification and genre theory. Linguistic features are also introduced, and hypothesized to carry capabilities of distinguishing genres of fiction. The thesis also reviews the foundations and current state of automated text classification, and reasons on what constitutes topical and stylistic features in relation to fiction. Knowledge gaps are identified between automated text classification and traditional fiction classification, and also, concerning the potentially genre distinguishing qualities of topical and stylistic features. The main experiment, around which the thesis is centered, is divided into two parts. The first part employs and evaluates kNN and SVM classifiers on a collection of fiction documents across four genres of fiction. In the second part, some feature selection methods are employed for inspection of distinguishing features across the collection. Findings suggest a potential of using automated techniques to classify fiction, and also illustrates feature patterns that are argued to distinguish each of the four different genres of fiction. Some suggestions for further research are also proposed.

This study is based on my own previous experiences in schools, partly duringmy internship, partly during my years as an unlicensed teacher. It arouses acuriosity where my commitment to this is strengthened as it is knowledgethat is needed for my future professional role as a subject teacher. It raisesquestions about how teachers alone can create inclusion in the classroomwhile at the same time following the curriculum's purpose of having theteaching individually adapted to each student's conditions and needs.The purpose of the study is to investigate spatial aspects of how teacherswork with inclusion in teaching depending on the geographical space,namely, if you teach a theoretical or a practical aesthetic subject and toincrease understanding of the inclusion problem. To investigate this, aqualitative method has been carried out which includes interviews with sixdifferent respondents.In the results, the respondents believe that it is important to have knowledgeabout the newly arrived students and that there should be access to resourceswith specific knowledge. What is consistent throughout the study is themanagement's handling of the reception of newly arrived students. There aredeficiencies in mapping and that resources are removed, which hasconsequences for the inclusion work. What emerges in the study is that thereis a certain difference between the practical-aesthetic and theoreticalsubjects, as well as the resources that each teacher has available.In summary, for the teachers to be successful with inclusion work, a clearmanagement system is required that gives the teachers opportunities for goodresources. It generates that the newly arrived student can be integrated in agood way in ordinary teaching and this in itself has a positive impact on theinclusion work, while at the same time creating the conditions for the studentto develop, feel safe and part of the community.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers arbeten i kursenBild och form, 50 poäng, i åk 2 på gymnasiet. Frågeställningen är om de för kursen angivna betygskriterierna räcker till för att sätta betyg i ett ämne som förutsätter ett kreativt arbete. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare. Intervjufrågorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gällande betygsättning överhuvudtaget och betygsättning i praktiska ämnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten. Resultatet visar att otydligheten i styrdokumenten gällande betygskriterier i Bild och form och därmed i skolans bedömning finns, vilket kräver lärarnas subjektiva tolkning av betygskriterier för att kunna sätta betyg i kursen.