Musik som estetisk uttrycksform kan användas som ämne och metod i förskolans undervisning. Vad? Hur? och Varför? musik ska användas som ämne eller metod i förskolan är upp till förskollärarna att avgöra. Tidigare forskning visar att förskollärare uttryckt en osäkerhet kring sin ämneskunskap inom musik, men att förskollärare stärks genom support av varandra och när de är befriade från krav. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om förskollärares didaktiska perspektiv på musik som ämne och metod i förskolan. Som undersökningsmetod valdes kvalitativ forskningsintervju. Eftersom förskollärarnas resonemang var det som eftersöktes använde vi oss av semistrukturerad intervju där 9 förskollärare intervjuats. Materialet har analyserats utifrån Lindströms (2008) modell i, om, med och genom estetiska uttrycksformer, som är den teoretiska utgångspunkten i detta arbete. Resultatet visar att flera av förskollärarnas resonemang kunde kopplas till musik som metod, där förskollärarna ofta kopplade deras aktiviteter och resonemang till olika delmål i läroplanen. Förskollärarna menar att musik kan användas som metod där syftet kan vara för barns språkutveckling, motorikutveckling, utveckling av socialt samspel, samt för barns utvecklade intresse för kultur och traditioner. Resultatet visar också förskollärarnas resonemang kring att musik är mycket mer än en metod, där de menade att det var både en metod och ett ämne med ett eget värde. När förskollärarna intervjuades och besvarade intervjufrågorna gav de flera svar som kunde kopplas till musik som ämne, där flera av resonemangen handlade om instrument, sång och läran om musikens uppbyggnad, samt om känslor och upplevelser. / Music as an aesthetic form of expression can be used as a subject and method in preschool teaching. What? How? and why? whether music should be used as a subject or method in preschool is up to the preschool teachers to decide. Previous research shows that preschool teachers expressed uncertainty about their subject knowledge in music, but that preschool teachers are strengthened through support from each other and when they are freed from demands. The purpose of this study is to create knowledge about preschool teachers' didactic perspective on music as a subject and method in preschool. Qualitative research interview was chosen as the research method. Since the pre-school teachers' reasoning was what was sought, we used a semi-structured interview where 9 pre-school teachers were interviewed. The material has been analyzed based on Lindström's (2008) model in, about, with and through aesthetic forms of expression, which is the theoretical starting point in this work. The results show that several of the preschool teachers' reasoning could be linked to music as a method, where the preschool teachers often linked their activities and reasoning to different sub-goals in the curriculum. The preschool teachers believe that music can be used as a method where the aim can be for children's language development, motor development, development of social interaction, as well as for children's developed interest in culture and traditions. The result also shows the preschool teachers' reasoning about music being much more than a method, where they believed that it was both a method and a subject with its own value. When the pre-school teachers were interviewed and answered the interview questions, they gave several answers that could be connected to music as a subject, where several of the arguments were about instruments, singing and the doctrine of the structure of music, as well as about feelings and experiences.

I detta examensarbete forskar vi kring hur fritidslärare utformar sin yrkesidentitet utifrån de ramfaktorer som finns i skolans organisation. Tidigare forskning och våra egna erfarenheter visar ett yrke som ser väldigt olika ut från skola till skola i både arbetsuppgifter och utformning. Hur skolledarna organiserar fritidslärarna inom organisationen är även något vi strävat efter att få svar på. Detta då vi upplevt att det har en stor inverkan på hur fritidslärarnas yrkessituation utformas vilket vårt resultat tyder på i sin tur har en stor inverkan i hur fritidslärarna skapar sina egna yrkesidentiteter. Vi utgår från frågeställningarna Hur uppfattar de nyexaminerade fritidslärarna sin yrkesidentitet? och Hur skapar skolledare förutsättningar för fritidslärare att forma sin yrkesidentitet? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och tolkat dessa utifrån olika teorier för att nå fram till vårt resultat. Vårt resultat visar att det är många variabler som bidrar till fritidslärarnas skapande utav en yrkesidentitet. Resultatet visar att fritidslärare allt som oftast har en eller flera yrkesidentiteter i sitt yrke, om man trivs med detta eller ej beror på om rätt förutsättningar för att sköta dessa ges. Slutligen visar undersökningens resultat att skolledarens ledarskap och organiserande av verksamheten är nyckeln för att skapa dessa förutsättningar.

Since its emergence in the late 1960s, mechatronics has become well-established as an academic subject, and is now researched and taught at a large number of universities worldwide. The most widely-used definition of the subject today is centered on the synergistic integration of mechanical engineering, electronics, and intelligent computer control. The aim of this thesis is to work between the disciplines of engineering education and mechatronics to address both the question of the identity of the subject of mechatronics and the ways in which this identity can be reflected in the practice of mechatronics education. Empirical data from the literature is supplemented with further data from four case studies with approaches varying from exploratory case studies and ethnographic in-depth studies to explanatory studies with an action research based approach. The process and results of the investigation can be divided into three aspects. Firstly, analysis of the subject of mechatronics shows that its identity is thematic and its legitimacy is functional, implying that the selection and communication of the subject ought to be exemplifying and interactive respectively. Secondly, and following this analysis, the concept of international collaboration is used as the implementation for the first two case studies. The results of these studies show a relationship between collaborative projects and enhanced disciplinary learning and skills, increased awareness of cultural differences, and improved motivation. Another potential implementation, experimental learning, is then tested in two action research based studies focusing on fast prototyping and individual access to laboratory equipment. Mechatronics is a special subject, not easily understood or taught. To be mechatronic is to be synergistic, and to be synergistic generally demands expertise in all underlying subjects. The conclusion of this thesis is that this requires a non-traditional education where the focus is on training rather than studying, coaching rather than teaching, experimenting rather than reading, working together rather than apart, and being mechatronic rather than studying mechatronics. / Mekatronik som ämne uppstod under 1960-talets senare del och har sedan dess etablerats som akademiskt ämne som beforskas och undervisas på ett stort antal universitet runt om i världen. Den idag mest utbredda definitionen av ämnet fokuserar på synergi och synergistisk integration av maskinteknik, elektronik och intelligent datorstyrning. Målsättningen med denna avhandling är att bidra till forskning i området mellan de två fälten ingenjörsutbildning och mekatronik. Forskningsfrågan behandlar identiteten hos ämnet mekatronik och hur denna identitet kan återspeglas i undervisningens praktik. Empiriskt material för denna avhandling har hämtats från litteraturen tillsammans med fyra fallstudier. Forskningsmetodiken i fallstudierna har varierats från utforskande fallstudier och etnografiska djuplodande studier till förklarande studier med en aktionsforskningsansats. Studien och resultaten därutav kan delas in i tre delar. Den första delen behandlar ämnet mekatronik och visar att ämnets identitet är tematisk och att legitimiteten är funktionell. Detta innebär att ämnets selektion och kommunikation bör vara exemplifierande respektive interaktiv. I den andra delen används denna definition för studier av internationellt samarbete i mekatronik, vilket utgör basen för de två första fallstudierna. Resultaten från dessa studier visar på en relation mellan det internationella samarbetet och ett ökat disciplinärt lärande, ökad medvetenhet om kulturella skillnader samt en ökad motivation. Den tredje delen relateras till ytterligare en tänkbar implementation av definitionen, en idé om experimentellt lärande. Denna prövas i två studier baserade på aktionsforskning som behandlar snabb prototypframställning och individuell tillgång till avancerad laborationsutrustning. Mekatronik är ett speciellt ämne, inte helt enkelt att förstå eller undervisa. Att vara mekatronisk innebär att vara synergistisk, och att vara synergistisk kräver vanligtvis expertkunskap i de underliggande områdena. Resultatet av denna avhandling är att detta kräver en icke-traditionell undervisning där fokus är på träning snarare än studerande, handledning och guidning snarare än undervisning, experimenterande snarare än läsning, arbete tillsammans snarare än individuellt och att vara mekatronisk snarare än att studera mekatronik. / QC 20100609

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare. Influerad av aktionsforskning deltog författaren i samtalen. Resultaten visar att gruppen teaterlärare eftersträvar interaktion mellan konstnärliga och pedagogiska aspekter i teaterundervisningen och att detta bidrar till att påverka teaterlärarnas didaktiska ställningstaganden. Teatern framställs som performativ, vilket beskriver de aspekter av teaterarbetet som, i en kommunikativ process och med en genomtänkt gestaltning, vänder sig till en publik. En grundläggande inställning till lärarrollen är att stimulera elevernas skapande och hjälpa fram deras egna uttryck genom att balansera graden av läraraktivt deltagande och medskapande. En kombination av stark eller svag stimulans från läraren och av stort eller litet utrymme för elevens autonomi ger flera möjliga lärarroller. Sammanfattning av resultaten visar att teaterlärarna eftersträvar att röra sig fritt och medvetet mellan dessa roller, och att deras växlande av roller tydligt kommuniceras till såväl elever som kollegor. / This study was carried out in the upper secondary school arts program while the reform, Gy 2011, took shape.  The purpose of this thesis is to highlight, raise an awareness of, visualize and describe a group of theatre teachers’ basic stances on upper secondary school theatre education. Two main themes interact. 1: How does the group of theatre teachers perceive the balance between artistic and pedagogical intentions in theatre education? 2: How does the group of theatre teachers manage the balance between teachers’ initiative and stimulus and students' opportunities to independent creation? With a qualitative method, reflective conversationswere carried out with seven theatre teachers. The author, who was influenced by action research, participated in the conversations. The findings reveal that the theatre teachers strive for interaction between artistic and pedagogical aspects in theatre education and that this interaction contributes to influence the theatre teachers’ didactic positions. Theatre is presented as performative, which describes the aspects of theatre work that, in a communicative process and with a deliberate design, addresses an audience. A basic approach to the role of the teacher is to stimulate students' creativity and boost their self-expression by balancing the degree of teacher active participation and co-creation. A combination of strong or weak stimulus from the teacher and of small or large space for student autonomy enables several possible teacher roles. In summary, the findings shows that theatre teachers strive to move freely and deliberately between these roles, and that their altering between roles is clearly communicated to both students and colleagues.

I denna vetenskapliga essä undersöker vi vad den nya rollen som lärare i fritidshemmet innebär i praktiken. Vad ingår i den nya rollen och hur påverkas rollen som lärare mot fritidshem kontra lärare i ett praktiskt-estetiskt ämne. Hur påverkas vårt professionella förhållningssätt i uppdragen som bemästras? Utifrån situationer i de flerdelade uppdragen vi får genom utbildningen vi studerar, och hur de påverkar varandra, kommer vi med hjälp av teorier och litteratur belysa dessa områden. I denna essä reflekterar och perspektiverar vi vårt förhållningssätt och synvinklar i våra dilemman. Vi kommer tolka situationer utifrån Dreyfus och Dreyfus utvecklingsstege. Vidare kommer vi att diskutera hur fritidshemmet såg ut förr och hur det ser ut i nutid. Vi avslutar vår essä genom att reflektera över våra frågeställningar och hur vi själva ser på vårt uppdrag. Slutligen kommer vi genom att vi sätter rollerna i konkreta förslag reflektera över det pedagogiska förhållningssättet och hur vi kan använda det i vår professionsutveckling. / Teachers towards recreational centre: A scientific essay on the different roles that come with the new form of education.  In this scientific essay, we will examine what the new role as teacher in the recreational centre entails in practice. What is included in the new role and how does it affect the role as a recreational education teacher versus a practical aesthetic teacher. How is our professional approach affected by the complex assignments we undertake? Based on situations in the multiple assignments we get during the education, and how they affect each other, we will, with the help of theories and literature, highlight these areas. In this essay we reflect upon and put into perspective, our approach and point of views in our dilemmas. We will interpret various situations based on the Dreyfus and Dreyfus model of skill acquisition. Furthermore, we will discuss what the recreational home looked like in the past and what it looks like at present. We will finish our essay by reflecting upon our controversial point of view of our assignment. Lastly, by putting the roles in concrete proposals, we will reflect upon the educational approach and how we can use it in our professional development.

Uppsatsen undersöker vilken inställning gymnasielärare har till ämnet idrott och hälsa. Tanken om detta har skapats från de historier som författaren har tagit del av, där lärare i ämnet idrott och hälsa har berättat hur andra lärare har haft en problematisk syn på ämnet och behandlat det därefter. För att få svar på ifall inställningen går att hitta på flera gymnasier, så används semi-strukturerade intervjuer som metod. Urvalet består av gymnasielärare på svenska gymnasieskolor som också utgör en heterogen grupp; det vill säga att där blandas ålder, kön, yrkeserfarenhet, ämnen de undervisar och är utbildade i samt vilken skola de tillhör. Svaren från intervjuerna presenteras i en resultatdel, och resultaten visar att majoriteten av de intervjuade, men även andra personer, verkar ha en problematisk syn på ämnet idrott och hälsa. I analysdelen så används professionsteorin, elevers syn, idrottsämnets historia samt läroplaner för att tolka resultatet. Slutsatsen är att skälen till en problematisk syn på ämnet kan vara en bristfällig förståelse för ämnets innehåll, en fördom från de gamla kursplanerna som inte har uppdaterats med innehållet i dagens kursplaner eller en oförståelse för att se praktisk erfarenhets hemhörighet i professionen.

Med anledning av att extra anpassningar ingår i varje lärares vardag har arbetet undersökt vilka extra anpassningar som förekommer i den naturvetenskapliga ämnesundervisningen på gymnasiet utifrån lärarnas perspektiv för att öka medvetenheten i och till världens viktigaste yrke. Med hjälp av det kompensatoriska perspektivet och det språkinriktade arbetssättet har jag hermeneutiskt kunnat genomföra min enkätundersökning med några gymnasieskolor i en stad i södra Sverige som respondentgrund. Resultatet visar ett axplock av extra anpassningar där den gemensamma nämnaren är språket. Om det är att förklara ett kunskapsområde på ett annat sätt, hjälpa eleverna att sammanfatta en text eller hänvisa till ett youtubeklipp som förklarar kunskapsområdet annorlunda så är som sagt språket och det språkinriktade arbetssättet ett rimligt interpretativistiskt resultat. / Due to the fact that additional adjustment is included in every high school science teacher´s daily practice, this thesis has investigated what additional adjustment are found in the science subjects. The study is from the teachers' perspective and aims to raise awareness of and into the world's most important profession. With the help of the compensatory perspective and the language-oriented way of working, I have hermeneutically been able to conduct my survey with some high schools in a town in the south of Sweden, as a foundation. The result shows a selection of additional adjustment where the common denominator is language. These results include explaining a field of knowledge in a different way, helping students to summarize a text or refer to a YouTube clip that explains the area of knowledge differently, the language and the language-oriented way of working is a reasonable interpretative result.

I det här projektet extraherades värdefulla komponenter från äpple-pomace som är en restprodukt från cidertillverkning. Restprodukten var tillhandahållen av en svensk cidertillverkare. Extraktionen fokuserades mot pektin och fenolföreningar som uppvisar antioxiderande aktivitet. Extraktionsprocessen designades ur ett miljövänligt perspektiv, inga skadliga kemikalier användes. Fenolära substanser extraherades initialt från pomacen med en vattenlösning innehållande 50% etanol. Därefter studerades kompositionen och den antioxiderande aktiviteten i dessa extrakt. Fokuseringen i projektet låg främst på pektin. Pektin extraherades med subkritiskt vatten vid tre olika pH (3,5 och 7) samt vid två skilda temperaturer (120°C och 140°C) i antingen 5, 10 och 15 minuters sekvenser. Pektinet karakteriserades med avseende på extraktionsutvinningsgrad, sockerkomposition, molekylvikt och antioxiderande aktivitet. Resultaten jämfördes för att undersöka effekten av pH, temperatur och extraktionstid. Gelningsegenskapen hos olika pektin studerades som ett bevis på koncept i ett empiriskt experiment där hög-viskösa vätskor bestående av 5% pektin och 60% sackaros framställdes. Extraherade fenolföreningar har potential att fungera som naturligt utvunna antioxidanter i kosmetiska produkter och pektin kan tänkas användas som reologimodifierare i vattenbaserade formuleringar med låga pH-värden utan behov av kemiska modifieringar. / In this project, apple pomace from a Swedish cider making factory as a by-product was used as a raw material to extract valuable compounds. The extraction was focused on pectin and phenolic compounds with antioxidant activity. For the extraction procedures environmentally friendly processes were chosen without using any harsh chemicals. Phenolic compounds wereinitially extracted from the pomace using 50% aqueous ethanol and then the composition, total phenolic content and antioxidant activity were studied in these extracts. The main focus was on pectins, which were extracted by subcritical water at three different pH conditions (pH 3, 5 and 7) and two different temperatures (120°C and 140°C) in 5-, 10- and 15 minute sequences. Then the pectins were characterized in terms of extraction yield, sugar composition, molecular weight and antioxidant activity and the results were compared in terms of the effect of pH, temperatur eand extraction time. The gelling properties of the different pectins were also studied as a proof of concept in an empirical experiment, where highly viscous liquids were obtained at 5% pectinand 60% sucrose content. In summary, the extracted phenolic compounds have potential to function as naturally derived antioxidants in cosmetics and the pectin may be used as a rheology modifier in water-based formulations of low pH without any additional chemical modifications.

This thesis is about the twofold role teachers in the after-school centers have if they also teach a practical aesthetic subject in addition to the after-school center. The thesis is based on six different scenarios that I, as a professional, have been involved in in my daily work. The essay aims to investigate the twofold role of teachers in after-school centers, in terms of the competence to teach a practical aesthetic subject. I explore concepts such as ethics of duty and professional ethics and link it to leadership and the importance of the subject of music. The questions I have asked are: What ambiguities are there for the school management in how they should set up the work for us who teach both in after-school centers and a practical aesthetic subject? In what ways can this possible ambiguity contribute to difficulties in the two-part professional role for me as an employee? Which solutions lie within myself and which lie within the employer? The most important result is that both management and teachers in the after-school center have a part in the responsibility to make the role sustainable. And that there will take some time for the new role to be a natural part of the Swedish school system. / Denna vetenskapliga essä handlar om det dubbla uppdraget som lärare i fritidshem har då de även undervisar i ett praktiskt estetiskt ämne utöver undervisningen i fritidshemmet. Uppsatsen tar avstamp i sex olika scenarier som jag som yrkesverksam har varit med om i mitt dagliga arbete. Essän syftar till att undersöka vilken tudelad roll som lärarna mot fritidshem har, i och med behörigheten att undervisa i ett praktiskt estetiskt ämne. Jag utforskar begrepp som pliktetik och yrkesetik och kopplar det till ledarskap och musikämnets betydelse. De frågor som jag har ställt är: Vilka otydligheter finns det för skolledningen i hur de ska lägga upp arbetet för oss som undervisar både i fritidshem och ett Praktiskt estetiskt ämne? På vilka sätt kan denna eventuella otydlighet bidra till svårigheter i den tudelade yrkesrollen för mig som anställd? Vilka lösningar ligger hos mig själv och vilka ligger hos arbetsgivaren? Den metod som jag har använt i denna uppsats är essäskrivande. Det viktigaste resultatet är att både ledning och lärare i fritidshemmet har en del i ansvaret att göra rollen hållbar. Men också att det kommer ta tid innan lärare mot fritidshem har en naturlig plats i den svenska skolan.

Bakgrund: Att som elev läsa och tillgodogöra sig en läst text beskrivs som antingen ytlig läsningeller djup läsning. Ytlig läsning beskrivs innebära ytlig förståelse och att läsningen där stannarvid textens sakinnehåll och vid detaljer. Djup läsning innebär att eleven ifrågasätter och ser attett innehåll finns även där det inte uttrycks.Syfte: Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur textfrågors utformningpåverkar elevers uppvisade läsförståelse. Forskningsfrågorna som besvarades var ”vilkalikheter och vilka skillnader finns det i elevernas svar på textfrågorna?” Och ”vilka läsarter ochlässtrategier behärskar elever utifrån hur de besvarar textfrågorna?”.Metod: Studien är en kvalitativ och kvantitativ interventionsstudie bestående av ett förtest,intervention med tre variationer och ett eftertest. Totalt deltog 24 gymnasieelever som läsersvenska 1, dessa 24 elever var uppdelade i två grupper. En av dessa grupper delades därefterupp vid interventionstillfället i ytterligare i två grupper, sammanfattningsvis blev det treinterventionsgrupper med 3 olika interventioner. Till förtestet användes Ray Bradburys novellDet långa regnet, till interventionsstudien användes Den korta sommaren en novell av sammaförfattare. Till eftertestet användes Timmen H också av Ray Bradbury. För att bedöma ochanalysera elevernas svar utformades en nominalskala för att kategorisera tillfredställande svaroch otillfredsställande svar.Resultat: De som fick ytliga frågor, intervention I, kunde besvara frågor inriktade på ytligläsförståelse. I intervention II så visade deltagarna att de kunde besvara frågorna som varbaserade på djup läsförståelse. I intervention III så skulle deltagarna beskriva vad berättelsenhandlade om och göra en sammanfattning, där visade nästan hälften att de kunde göra dettatillfredsställande. Sammanfattningsvis har båda grupperna kunskap om olika läsarter.Fördelningen av kunskap om läsarter mellan grupperna visar att det finns en ojämnläskompetens bland elever trots likvärdig utbildning.Resultatdiskussion och metoddiskussion: Studien skulle kunna beskrivas med hjälp avordspråket: ”som man frågar får man svar”. Studien visar betydelsen av hur frågorna till en textutformas, ställs och i vilket syfte. Förutom att besvara didaktikens grundfrågor behöversvensklärare ha kunskap om elevernas tidigare läserfarenheter när frågor om textens innehåll ställs / Background: When students read and comprehend a text, they use either surface reading ordeep reading comprehension. Deep reading comprehension is described as when the studentquestions the text and can identify information by reading between the lines. Surface readingcomprehension is described as when the reading only focuses on what is written in the textwithout reading between the lines.Aim: This essay aimed to find out how study questions formulation impact students’ perceivedreading comprehension. The research questions were “what similarities and differences can befound in the students’ answers?” and “which reading strategies does the students comprehendbased on their answers on the study questions?”.Design and methodology: This study uses a qualitative design. This is an intervention studycompiled of a pre-test, intervention, and post-test. The number of participants were 24 UpperSecondary School students, taking the course Svenska 1, these 24 students were divided intotwo groups. The first group was divided into two further groups, making three interventiongroups in total. The material used for the pre-test was a short story by Ray Bradbury called Detlånga regnet (a translation of The long rain), the material used for the intervention was the shortstory Den korta sommaren (a translation of All summer in a day) written by the same author.The material used for the post-test was the short story Timmen H (a translation of Zero Hour)by the same author. To evaluate the participating students’ answers a nominal scale was createdto categorise satisfactory answers to unsatisfactory answers.Results: the students who received study questions based on surface reading, intervention I,were able to answer study questions based on surface reading. The students in Intervention IIwere able to answer study questions based on deep reading. The students in Intervention IIIwere asked to summarize the short story and almost half of the group succeeded in this task.The two groups have different knowledge of reading strategies. The distribution of knowledgeof reading strategies shows that the reading skills of the students are uneven despite equivalenteducation.Conclusion: The study questions the students receive affects their reading comprehension. Thestudy demonstrates the importance of how questions are formulated, asked and the purpose ofthe study question. Not only should teachers answer the basic questions of didactics, Swedishteachers at Upper Secondary School need background knowledge on students previous readingknowledge when asking questions on the content of the text.