Bakgrund: Tidigare forskning utförd inom särskilda boenden har visat att det är ett förekommande problem att äldre utsätts för vanvård och försummelse utförd av personal. Forskning om vanvård och försummelse inom ordinärt boende i svensk kontext är bristfällig. Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka och förstå hur omsorgspersonal och enhetschefer inom ordinärt boende resonerar kring vanvård och försummelse i komplexa omsorgssituationer av äldre personer. Metod: Undersökningen är en metodkombination med tvärsnittsdesign som genom en vinjettbaserad enkät avsåg utforska respondenternas resonemang kring komplexa omsorgssituationer. Resultat: Respondenternas resonemang visar på en tendens av bristande kunskap kring våld i form av vanvård och försummelse. Det kunde även urskiljas en ambivalens mellan att se risker och kritisera ageranden samtidigt som man rättfärdigade handlingarna. Respondenternas resonemang visade på svårigheter kring att identifiera våldshandlingar och benämna dem i termer av våld. / Background: Previous research carried out in nursing homes has shown that it is a common problem that the elderly people are exposed to neglect carried out by staff. Research on neglect within home care services in the Swedish context is lacking. Purpose: The purpose of the survey was to investigate and understand how staff and managers within home care survices reason about neglect in complex care situations of elderly people. Method: The survey is a mixed methods with a cross-sectional design that trough a vignette-based survey aimed to explore the respondents' reasoning regarding complex care situations. Results: The respondents' reasoning shows a tendency of a lack of knowledge about violence in the form of neglect. One could also discern an ambivalence between seeing risks and criticizing actions while justifying this acts. The respondents' reasoning showed difficulties in identifying acts of violence and naming them in terms of violence.

In Sweden, limited research has been carried out to examine how the combination of aging and gender affects the needs assessments for older clients in social work. This study aims to explore how conceptualizations of aging and gender is expressed by care managers in old age care, and how this affects their obligation to conduct individual needs assessments. The methods are focus group interviews with care managers and observations of staff meetings among care managers in three Swedish municipalities. The theoretical framework draws upon a combination of ageism, gender theory, the concepts of geras and elderhood, and the concepts of the third and fourth age. The results show that individual needs assessments can be affected in different ways, depending on factors such as context, the circumstances of the meeting with the client, as well as the care managers’ work conditions and the time available for reflection. In conclusion, the study highlights the need to increase care managers’ knowledge of how conceptualizations of aging and gender affect their approaches towards older clients’ needs, and to develop tools to manage these, in order to reduce the risk for biases in individual needs assessments.

Idag råder det arbetskraftsbrist inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom kommunal sektor, trots att det finns tillgänglig arbetskraft. Med tanke på att det år 2020 var 76 000 inskrivna äldre på Arbetsförmedlingen torde bristen på arbetskraft vara mindre än den är idag. Studiens syfte är att undersöka arbetssökandes upplevelser om anställbarhet och eventuell diskriminering i relation till ålder bland arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom den kommunala sektorn. Studien omfattas av två frågeställningar där den första frågeställningen avser om de arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola anser att äldre arbetssökanden är diskriminerade och har sämre anställbarhet vid arbetsansökan jämfört med yngre arbetssökanden inom kommunal sektor. Den andra frågeställningen avser att undersöka ifall det finns det något samband mellan arbetssökandes ålder och upplevelser om anställbarhet och diskriminering i relation till ålder bland arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom kommunal sektor. Tidigare forskning utgår från kvantitativa och kvalitativa resultat om åldersdiskriminering och anställbarhet. De teoretiska utgångspunkter som vi utgår ifrån i vårt perspektiv kring upplevd åldersdiskriminering och anställbarhet är humankapitalteori, social dominansteori, socialidentitetsteori samt ålderism. Studiens empiri kommer från en kvantitativ enkätundersökning, som besvarades av 115 slumpmässigt utvalda respondenter som under de senaste fem åren sökt arbete inom kommunal vård- och äldreomsorg samt kommunal förskola/grundskola. Vi kan konstatera att vårt resultat tyder på upplevelser om en viss diskriminering och även en viss faktisk diskriminering av äldre och därmed sämre anställbarhet vid arbetsansökan i offentlig sektor även om resultatet inte är helt entydigt i detta avseende. Studiens diskussion kom bland annat fram till att ett större urval hade behövts för att kunna dra mer generella slutsatser samt att det är viktigt att belysa åldersdiskriminering som förekommer på arbetsmarknaden då den verkar vara svår att upptäcka.

This thesis deals with encounters between persons living with dementia and care managers. Dementia often results in progressive care needs that must be met by different social care services. The person’s care needs are assessed in an assessment meeting where the person and their relatives meet with a care manager to negotiate needs and social care services. The assessment is conducted through one or several conversations where the person with dementia meets the care manager; relatives are often present in the meetings. Dementia is a syndrome that involves a cognitive decline and a decreased ability to communicate and interact with others. It may therefore be difficult for a person with dementia to take part in discussions about their care needs and social care services. 15 audio recorded meetings have been studied to explore and understand how persons with dementia use their remaining communicative, cognitive and linguistic resources to invoke, negotiate, and use their rights as citizens in the institutional context where their care needs are assessed. The analysis concerns the organization of talk as a joint activity; the production of social actors in talk-in-interaction; the relation to institutional features of discourse. This dissertation concludes that the practice of citizenship is situation based and varies depending on the participants present. Care managers can facilitate for persons with dementia to overcome communication problems by using different discursive strategies and to make it possible for them to participate or at least be included in the negotiation. Persons with dementia are positioned as less competent than other persons participating in the assessment meeting. This might have an impact on the participation of people with dementia in negotiations regarding their future care. Furthermore, stories told in assessment meetings often position the person as dependent on others, which could undermine the identity and sense of self of the person with dementia. / Den här avhandlingen berör möten mellan personer med demenssjukdom och biståndshandläggare. Demenssjukdomar medför ofta komplexa omsorgsbehov, vilka kan mötas med hjälp av olika stödinsatser. Personens omsorgsbehov bedöms i ett biståndshandläggningssamtal där personen och dennes anhöriga träffar en biståndshandläggare för att förhandla dennes behov och eventuella insatser. Konversation är centralt i dessa möten. Demenssjukdomar medför kognitiva nedsättningar och nedsatt förmåga att kommunicera och interagera med andra. Det kan därför vara svårt för personer med demenssjukdom att deltaga i diskussioner om behov och insatser. 15 ljudinspelade samtal har studerats för att förstå hur personer med demens använder sina kvarvarande kommunikativa, kognitiva och språkliga resurser för att åberopa, förhandla och använda sina rättigheter som medborgare i den institutionella kontext där deras omsorgsbehov bedöms. I samtalet medverkar personen med demens, handläggaren samt ofta någon familjemedlem. Analysen fokuserar på organiseringen av samtal som en gemensam aktivitet; hur sociala aktörer skapas i samtal; hur det institutionella samtalets särdrag påverkar konversationen. Sammanfattningsvis visar denna avhandling på att hur medborgarskap praktiseras är situationsbaserat och varierar beroende på vilka som deltar i mötet. Biståndshandläggare kan underlätta för personer med demenssjukdom att övervinna kommunikativa problem genom att använda olika samtalsstrategier och göra det möjlig för dem att delta eller att åtminstone inkluderas i förhandlingen angående olika stödinsatser. Personer med demenssjukdom positioneras ofta som mindre kompetenta än andra personer som deltar i behovsbedömningssamtal, vilket kan medföra konsekvenser på personens delaktighet i planerandet av framtida insatser. Berättelser i dessa samtal positionerar ofta personen med demenssjukdom som beroende av andra, vilket kan underminera deras identitet och uppfattning av sig själva.

Den genusvetenskapliga forskningen uppmärksammar idag flera olika maktordningar och intra-aktionen dem emellan. Aspekten ålder är emellertid relativt förbisedd, och vuxna och vuxenhet en omarkerad norm. I denna uppsats undersöker jag med utgångspunkt i queerteori, cripteori, intersektionalitet och kritisk åldersforskning föreställningar och antaganden i relation till kategorierna barn och vuxna i fem svenska tidningar/tidskrifter. Min uppsats visar att aspekten ålder intra-agerar med andra maktordningar i konstruktionen av både barn och vuxna. Vuxenperspektivet är i de undersökta tidningarna i princip ensidigt och synen på ålder är övervägande essentialistisk. Vuxna förstås som naturligt överordnade barn, vilka avhumaniseras och konstrueras som vuxnas rättighet eller egendom, eller som en förlängning av vuxenkroppen. Vuxenhet kopplas till reproduktion och yrkesarbete (på heltid) och vuxnas solidaritet bör enligt den hegemoniska diskursen ligga hos arbetsgivare och andra vuxna, inte hos barn. / Even though several researchers in gender studies of today are concerned with other central organizing aspects than gender, the social category age is disregarded. When it comes to age the naturalized norm in gender studies is the category the adult. In this thesis I investigate assumptions concerning the two age categories children and adults in five different newspapers and magazines, using an intersectional perspective and a queer theoretical framework. My investigation shows that the category age intra-act with other power structures in the construction of both children and adults. The adult perspective is more or less one-sided, and the view on age is primarily essentialistic. Adults are considered naturally superior, while children are dehumanized and constructed as the right and property of adults. Adultness is primarily linked to reproduction and (full-time) professional work, and adults should according to the hegemonic discourse be loyal to employers and other adults, not to children.

Syftet med denna studie är att belysa hur äldres sexuella hälsa beaktas på äldreboenden. Samt att titta närmare på omsorspesonalens attityder kring sex och hur de påverkar den äldre brukarens välmående. Det är framför allt viktigt för de äldre men även för personalens framtida arbetssätt. Som enhetschef är det viktigt att känna till hur personalens värderingar påverkar arbetet med den äldre. Genom att använda teorierna ålderism och skam så är syftet att se om åldersdiskriminering förekommer kring frågor om sex inom äldreomsorgen. Teorier om skam används som teoretiska glasögon för att förstå de inre processer som frågor om sex kan väcka hos den äldre och personalen. Studien är en litteraturstudie och ett försök att göra en kunskapsöversikt över frågor kring den äldres sexulaitet på äldreboenden kopplat till personalen och samhällets attityder. Den huvudsakliga litteratur som ligger till grund för arbetet är vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativ- och kvantitativ forskning. Artiklarna har gallrats enligt en systematisk litteraturstudie modell (Friberg 2017).Resultatet visar att forskning visar på att sexualitet kan spela en viktig roll för att äldre ska uppnå en god hälsa. Äldres sexualitet är ett tabubelagt ämne och äldre tenderas att diskrimineras pga. sin ålder. Mer kunskap behövs inom ämnet för att bidra till mer positiva attityder gentemot äldres sexuella hälsa och för att de äldre ska våga uttrycka sin sexualitet utan skam och obehag. Resultatet har delats upp i olika teman som framkommit ur de tio artiklar vi har läst. De teman som vi kommer att belysa i den här uppsatsen är äldres inställning till sex, attityder hos personal, attityder hos anhöriga samt samhällets attityder till äldres sexualitet. / The purpose of this study is to shed light on how the sexual health of the elderly is taken into account in nursing homes. And to take a closer look at the care staff's attitudes towards sex and how they affect the elderly user's well-being. It is above all important for the older and also for the staff's future working methods. As a unit manager for a nursing home, is it important to know how the care staff's values colours the work with the eldery person. By using the theories of Ageism and Shame, can we have a closer look and see if age discrimination occurs around issues of of the elderis sexual health in the nursung homes,.. Shame Theories as theoretical glasses can help us understand the internal process and feelings of the eldery. The study is a literature study and an attempt to make a knowledge overview of questions about the elderly's sexuality in nursing homes linked to the staff and society's attitudes. The main literature on which the work is based is scientific articles containing qualitative and quantitative research. The articles have been chosen according to a systematic literature study model (Friberg 2017). The results show that research shows that sexuality can play an important role for the elderly to achieve good health. Elderly sexuality is a taboo subject in both elderly care and in society. More knowledge is needed in the subject to help more positive attitudes towards the sexual health of the elderly and for the elderly to dare to express their sexuality without shame and discomfort. The results have been divided into four different themes: attitudes of staff, attitudes of relatives and society's attitudes to the sexuality of the elderly.

Background: The aim with this study is to explore how elderly care homes in Sweden plan activities in order to counteract the feeling of perceived involuntary loneliness for its elderly service users.  Method: The study is based on collected qualitative data that centers around eight semi-structured interviews with elderly care homes unit managers (SÄBO).  The result: The interviewees perceived involuntary loneliness differently depending on the elderly individual's perspective and the acceptance of their new life process. The range of activities are aimed to activate and socialize the elderly and implicitly counteract involuntary loneliness. The interviewees hint that it is often a matter of profound loneliness rooted in life’s final phase, identified as existential loneliness – a feeling of being separated from other people and the universe itself. Conclusion: The study indicates that there are multiple hues of loneliness such as feelings of existential loneliness, and the effects of the elderly’s changed life situation. The interviewees express a want for a counsellor for the elderly, with whom they can talk about life and death.  Keywords: elderly, elderly homes, involuntary loneliness, activities, gerotranscendence, ageism, person-centered care. / Bakgrund: Syftet med denna studie var att undersöka hur äldreboenden i Sverige samordnar aktiviteter för att motverka den upplevda ofrivilliga ensamheten bland de äldre brukarna.  Metod: Studiens insamlade kvalitativa data baseras på åtta semi-strukturerade intervjuer med enhetschefer på särskilt boende (SÄBO).  Resultatet: Intervjupersonerna uppfattade ofrivillig ensamhet olika beroende på den äldre individens perspektiv och acceptans av deras nya livsprocess. Aktivitetsutbudet syftar till att aktivera och socialisera de äldre och implicit motverka ofrivillig ensamhet. Intervjupersonerna antyder att det ofta handlar om djupgående ensamhet rotad i livets slutfas som identifieras som existentiell ensamhet – en känsla av att vara separerad från andra människor och själva universum.  Slutsats: Undersökningen indikerar att det finns flera nyanser av ensamhet, så som känslor av existentiell ensamhet och effekterna av de äldres förändrade livssituation. Intervjupersonerna uttrycker en önskan om en äldre-kurator, med vilken de äldre kan prata med om livet och döden. Nyckelord: äldre, särskilt boende, ofrivillig ensamhet, aktiviteter, gerotranscendens, ålderism, personcentrerad vård.

Denna studie undersöker hur äldre kvinnor representeras i Lindex och Cellbes reklam. Äldre får sällan synas i reklam och därmed underrepresenteras en stor del av Sveriges befolkning. Lindex och Cellbes är två svenska modeföretag som strävar efter att vara både socialt hållbara och inkluderande. De båda företagen inkluderar även äldre kvinnor i sina reklamkampanjer och uppfyller därmed uppsatsens urvalskrav. En analys genomförs på textuellt och visuellt material, där vi granskar hur äldre kvinnor representeras och konstaterar vilka stereotyper som förekommer i kampanjerna. Vidare analyseras företagens hållbarhetsbeskrivningar, för att sedan ha möjlighet att dra slutsatser om social hållbarhet uppnås i respektive reklamkampanj. Uppsatsen utgår från teorierna och begreppen social hållbarhet, ålderism, representationsteorin och stereotyper. Vi använder oss av metoden multimodal diskursanalys, vilket hjälper oss att synliggöra både underliggande och uppenbara diskurser. Ålderism är den diskurs som ligger i fokus och behandlas genomgående i arbetet. Resultatet visar att Lindex och Cellbes är delvis socialt hållbara och inkluderande gällande äldre kvinnor. Inkluderandet av den äldre kvinnan påvisar en positiv jämlikhetsdiskurs, medan själva representationen av den äldre kvinnan tyder på att underliggande ålderism upprätthålls. Åldersdiskriminering påvisas främst på så sätt att den äldre kvinnan generellt sett framställs med en strävan att efterlikna den yngre kvinnliga stereotypen. Föryngringsknepen kan däremot även innebära att företagen gör ett försök att vända på stereotyperna och visa att även äldre kvinnor kan vilja bry sig om sitt utseende. Analysens resultat visar också att det finns en avsaknad av medelålderskvinnan hos Lindex och en avsaknad av mångfald hos Cellbes. Detta gör att företagens hållbarhetsbeskrivningar inte återspeglas helt i deras reklamkampanjer. / This study research how older women are represented in Lindex and Cellbes advertisements. Older people are rarely seen in advertising and thus a large part of Sweden’s population is underrepresented. Lindex and Cellbes are two Swedish fashion companies striving to be both socially sustainable and inclusive. The two companies also include older women in their advertisement campaigns and therefore meet the thesis' sampling requirements. An analysis is performed on textual and visual material, where we analyze how older women are represented and conclude what stereotypes exist in the campaigns. Further, an examination of the companies' sustainability descriptions is made to conclude whether social sustainability is achieved in each campaign. The thesis is based on the theories and concepts of social sustainability, ageism, the theory of representation, and stereotypes. We use the method multimodal discourse analysis, which helps us visualize both underlying and obvious discourses. Ageism is the discourse in focus and is described throughout the paper. Findings indicate that Lindex and Cellbes are partly socially sustainable and inclusive regarding older women. The inclusion of the older woman shows a positive discourse of equality, while the very representation of the older woman indicates that underlying ageism is maintained. Age discrimination is mainly demonstrated in such a way that the older woman is generally portrayed with an effort to pursue the younger female stereotype. To be portrayed as younger can also mean that the companies try to reverse the stereotypes, showing that also older women may want to care about their appearance. Findings also indicate that there is a lack of middle-aged women at Lindex and a lack of diversity at Cellbes. This means that the companies' sustainability descriptions are not fully reflected in their advertisement campaigns.

Våld i nära relationer är ett välkänt socialt problem men aktuell forskning har ofta fokus på yngre kvinnor. Även hjälp och stödinsatser vänder sig till yngre individer. Syftet med detta arbete är att genom en litteraturstudie undersöka om det finns svårigheter att uppmärksamma och att erbjuda äldre våldsutsatta kvinnor hjälp och stöd. Om det finns svårigheter vilka är de och vilka faktorer beror det på? Kvinnor som utsätts för våld är ett stort och komplext problem både i Sverige och i resten av världen. För kvinnan som utsätts för våld drabbas kvinnan själv, deras omgivning och anhöriga. Våldet tränger sig in i samhället och anses vara en folkhälsofråga eftersom konsekvenser av våldet kan leda till flera negativa följder. Äldre kvinnor är inte en enhetlig grupp. Inte heller våldsutsatta kvinnor är en homogen grupp. Komplexiteten ökar ytterligare med en ökad ålder. Vilket gör det både besvärligt och problematiskt för omgivningen att upptäcka våldet. Det är därför min önskan att belysa äldre våldsutsatta kvinnors situation samt att se hur aktuell forskning ser på hur man kan hjälpa dessa kvinnor med hjälp och stöd. Vilka svårigheter som eventuellt kan finns i att erbjuda skydd. Samt att även belysa svårigheter som olika professioner kan stöta på i mötet med äldre våldsutsatta kvinnor. Som våldsutsatt är det ingen självklarhet att söka hjälp för att få skydd mot våldet. Därför är det av vikt och betydelse för det sociala arbetet att få en förståelse för äldre våldsutsatta kvinnors situation för att kunna erbjuda skydd och hjälp. / Intimate partner violence is known as a social problem but current research often has a focus on younger women. Also the help and support interventions turns to younger individuals.  The aim of this study is through a literature study to investigate wheter there are difficulties in paying attention and offering older women exposed to violence help and support. If there are difficulties what are they and what factors can it be due to? Women who are exposed to violence are a large and complex societal problem both in Sweden and in the rest of the world. For women who have been subject to violence, the women herself, their surroundings and relatives are affected. Violence penetrates society and is considered a public health issue because consequences of violence can lead to several negative consequences. Older women are not a unified group. Nor are women exposed to violence a homogeneous group. The complexity increases further with increasing aged. Which makes it both awkward and problematic for the environment to detect the violence. It is therefore my wish to shed a light on the situation o folder, vulnerable women and to see how current research looks at how these women can be helped with help and support. What difficulties may exists in offering protection. And to also highlight difficulties that different professions may encounter in the meeting with older women exposed to violence. As a victim of violence, it is not obvious to seek help to get protection against violence. Therefore, it is important for social work to gain an understanding of older women exposed to violence in order to be able to offer protection and help.

Hur medier omskriver ett fenomen påverkar allmänhetens inställning till det berörda fenomenet. I denna uppsats presenteras en studie av om, och i så fall hur, stigma framkommer då svenska medier skildrar äldre med depression. För att få en uppfattning om huruvida skildringarna är under förändring studeras och jämförs två tidsperioder, år 1995–1999 samt 2015–2019.  Studien som presenteras är en kvalitativ dokumentstudie av massmediedokument. Tidningsartiklar från de fyra största svenska dagstidningarna samlats in utifrån ett kriteriestyrt urval. Dessa tidningsartiklar har sedan analyserats och tematiserats genom en textanalys. Av resultatet framkommer att stigma är vanligt förekommande i skildringar av äldre med depression. Två teman framkommer; Missgynnande med anledning av ålder och Skildringar med negativa attribut. Mellan de båda tidsperioderna som studerats finns det såväl likheter som skillnader. Stigma framkommer under båda perioderna men skillnader har skett i hur skildringar görs i enskilda frågor utifrån rådande synsätt. Dessutom förekommer skillnader i hur olika negativa attribut präglar medias rapportering. Den skillnad som tydligast föreligger är att äldre med depression i hög grad skildras i relation till ensamhet under den senare tidsperioden. Det har också skett en utveckling i hur olika behandlingsmetoder skildras. Uppsatsen är relevant i förhållande till socialt arbete då äldre personer med depression i stor utsträckning är de kommunala socialtjänsternas ansvar. Det är därför viktigt att känna till hur äldre med depression skildras i medier då det har inverkan på allmänhetens kännedom om, och inställning till, åldrande och depression. / How the media writes about a phenomenon has an impact on the public´s perception of the concerned phenomenon. In this thesis a study is presented. The aim of the study is to investigate if, and in that case, how, stigma occurs when Swedish media portray elderly people with depression. To get an idea of whether the descriptions are changing, two time periods are studied and compared, 1995–1999 and 2015–2019. The study presented is a qualitative document study of mass media documents. Newspaper articles from the four largest Swedish daily newspapers were collected based on a criteria-driven selection. These newspaper articles have then been analyzed and thematized through a text analysis. The results show that stigma is common in descriptions of the elderly with depression. Two themes occur; Disadvantages due to age and Descriptions with negative attributes. Between the two time periods studied, there are both similarities and differences. Stigma occurs during both periods, but differences have occurred in how descriptions are made in specific issues based on prevailing views. In addition, there are differences in how different negative attributes characterize media reporting. The most obvious difference is that older people with depression are largely portrayed in relation to loneliness during the later time period. Also, there has been an evolvement in how different kinds of treatment are portrayed. The thesis is relevant in relation to social work as older people with depression are to a large extent the responsibility of the municipal social services. It is therefore important to know how the elderly with depression are portrayed in the media as it has an impact on the public's awareness of, and attitude towards, aging and depression.