Syftet med undersökningen var att undersöka relationen mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen behovs- och tillsvidareanställning i ett bevakningsföretag genom en fallstudie. Respondenterna bestod av 46 personer där 23 var tillsvidareanställda och 23 var behovsanställda. Av de tillsvidareanställda var 70% män och 30% kvinnor. Respektive fördelning bland behovsanställda var 48% män och 52 % kvinnor. Medelåldern för behovsanställda var 30 år respektive 41 år för tillsvidareanställda. I fallstudien tillämpades en kvantitativ forskningsmetod. Enkäten som användes baserades på instrumentet Psychological Contract inventory (Rousseau, 2000). Datamaterialet analyserades med icke-parametriska analysmetoden Chi-två med Fisher’s exact test och Cramer’s V. Enligt den statistiska prövningen visade endast ett av åtta items ett samband mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen. Således gick det inte att urskilja ett tydligt mönster mellan det psykologiska kontraktet och anställningsformen behovs-och tillsvidareanställning. En förklaring till resultatet var sannolikt orsakat av själva tjänsteföretagets karaktär, där arbetsvillkor och arbetsinnehåll tillfredsställer både tillsvidare-och behovsanställda.

Urbanization could have a negative impact on sustianble urban development due to the effect on human and ecosystem health. A possible strategy that can decrease temperature and create sustainable societies is through construction of parks in urban areas. The purpose of this study was to review and compare Malmö and Stuttgart municipalities work with the parks ecosystem services ability to regulate the temperature and local climate in order to achieve sustainable development. The result showed that the two municipalities had different methods for mitigation of Urban heat island (UHI) with ecosystem services. Malmö had an indirect approach regarding regulation of the temperature since there were no strategies. Stuttgart had a direct approach regarding regulation of the temperature since there were strategies for this. The study showed that it is important that parks are adjusted to manage the predicted climate changes in the future and thereby decrease the damage on the environment and human health.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om förskolans lärmiljöer och om faktorer som tillskrivs möjligheter och begränsningar för förskolans uppdrag i befintliga och nybyggda förskolelokaler. Själva processen och framtagandet av den nybyggda förskolan ingår i undersökningen utifrån förskolepersonalens och skolledningens perspektiv. Med utgångspunkt i en rumslig teori undersöks förskolans lokaler i denna studie utifrån fysiska, föreställda och sociala dimensioner. För att söka svar på studiens frågeställningar genomförs en kvalitativ fallstudie av en förskoleenhet. Förskolornas lärmiljöer och processen kring att flytta från befintliga- till nybyggda lokaler studeras. I studien ingår tre förskolor, en tillfällig modulförskola, en ombyggd förskola och en nybyggd förskola, inom en förskoleenhet. Genom användandet av intervjuer tillsammans med pedagogiska gåturer undersöks både personalens och barnens röster om lärmiljöerna i det studerade fallet. Studiens resultat visar att de fysiska rummens representation påverkade barnens föreställningar om vilka aktiviteter som kunde äga rum. Ett annat resultat utifrån studien är att fysiska- materiella faktorer, flexibilitet och pedagogiska idéer och värderingar framträder som betydelsefulla aspekter vid utformning av lärmiljöer. En övergripande slutsats utifrån denna undersökning är att delaktighet och samarbete i flera led är en viktig framgångsfaktor tillsammans med gediget förarbete i processen av att bygga en ny förskola, utveckla lärmiljöer och för att starta upp utbildningens verksamhet i nybyggda lokaler.

Fanfiction är en relativt ny textgenre som kan användas i klassrumsundervisningen. Mig veterligen finns ingen svensk forskning om användandet av fanfiction som undervisningsmetod på högstadiet i något av de moderna språken. Ett projekt med fanfictionskrivande har därför genomförts i två klasser med moderna språk i årskurs 9. Sex elever som läste franska och tolv elever som läste tyska har deltagit i hela projektet, som pågick i tre veckors tid. Eleverna fick fritt välja genre och ämne för sin fanfictiontext, som inte behövde ha någon anknytning till målspråkets kultur.  Eleverna informerades först om fanfiction och fick därefter bekanta sig med ett fanfictionforum på målspråket. Efter att ha brainstormat gruppvis påbörjades skrivprocessen, där kamratbedömning var ett stort inslag. I detta arbete redovisas i detalj vilka kommentarer de olika eleverna gav till varandra. Det framgår även hur eleverna korrigerade sina texter efter att ha fått feedback från kamraterna. Metod: Blandade metoder användes i denna studie: kvantitativa metoder har använts i form av två enkäter samt kvalitativa metoder såsom deltagande observationer och öppna intervjuer med fokusgrupper. Deltagandet var helt anonymt och elevernas namn har kodats. Deltagande skedde efter inhämtande av elevens och i förekommande fall båda vårdnadshavares samtycke. Resultat: Studien antyder att elever som läser moderna språk i årskurs 9 är kapabla till att ge positiv feedback åt kamraters texter, avseende innehållet. Den indikerar även att de flesta elever, oavsett kunskapsnivå, utmanas av fanfictionskrivande. Eleverna tyckte om att få välja eget ämne, men hade svårigheter att komma i gång med skrivandet. Flera uppgav spontant att det var kul. Eleverna klagade aldrig över kamratbedömningen, men var inte heller särskilt förtjusta i den. De var inte helt på det klara med att även den positiva feedbacken ingick i kamratbedömningen. Anmärkningsvärt många blev klara med sina texter, trots att bara ett fåtal av dem dessförinnan uppgett sig ha tyckt om att skriva egna texter. Endast tre elever i franskaklassen antog det erbjudande till anonym publicering av texten på en fanfictionsajt på målspråket som gavs. Flera elever, varav något fler elever i franskaklassen än i tyskaklassen uppgav sig vara stolta över sin text.

Uppsatsen handlar om krigföringens idéer inom den marina arenan. Fokus ligger på den svenske sjöofficeren Daniel Landquists sjömaktsteoretiska gärning och genomslag. Daniel Landquist har tillskrivits att vara en av 1900-talets främsta svenska sjömaktsteoretiker, medan andra menar att han snarare var en spegel av andra samtida sjömaktsteoretikers idéer. Uppsatsen undersöker Landquists genomslag i den svenska marina debatten under hans samtid, påverkan från andra klassiska sjömaktsteoretiker och vilka likheter med Landquists teorier som går att finna i dagens svenska doktriner inom marinkrigföringen. Uppsatsen använder sig av idéanalys, metanalys samt kvantitativ textanalys för att svara på forskningsfrågorna. Uppsatsens resultat visar på att Daniel Landquist hade ett genomslag i den marina debatten under sin samtid både som debattör och tjänsteman. Landquist påverkades även han av den allmänna marina debatten och hans sjömaktsteoretiska tankebanor influerades av marina tänkare som Alfred Mahan, Julian Corbett och under 30- talet även av Otto Groos men kanske främst av den franske kontinentalmaktstrategen Raoul Castex. Resultatet visar även på likheter mellan dagens svenska doktriner inom den marina krigföringen och Daniel Landquists sjömaktsteorier.

Många verksamheter idag prioriterar och satsar på ekonomisk tillväxt utan att ta hänsyn till alla dimensioner i den hållbara utvecklingen idag. Företag som satsar på hållbar utveckling och som kan ses som hållbara företag har visat sig prestera bättre och vara mer lönsamma. Det här arbetet visar på vikten av att ha förutsättningarna för medarbetare i en verksamhet för att en tillväxt ska kunna ske på ett hållbart sätt. Syftet med arbetet är att kartlägga vad för behov medarbetare på ett IT-konsultföretag har för att en hållbar tillväxt ska kunna ske vilket har uttryckts vara företagets vilja. Arbetet syftar även till att ta reda på vad medarbetare anser att verksamheten där studien ägt rum behöver utveckla för att leverera med bättre kvalité idag och klara av att växa hållbart. De som kommer att ha nytta av det här arbetet är ingenjörer, verksamhetsutvecklare, ledare eller andra personer med intresse för verksamhetsutveckling med fokus på hållbar utveckling. Det här är en fallstudie med kvalitativ metod på Sveriges snabbast växande IT-konsultföretag där en behovskartläggning hos medarbetare har genomförts med hjälp av intervjuer och enkät. Studien är en del i en förstudie som pågår på samarbetsföretaget där en nulägesanalys genomförs. Arbetet föranleddes med teori om hur ett projektkontor kan vara till nytta och utformas för att stödja verksamhetens projektledare inom ramen för projekt och projektledning. I den mognads- och läroprocess arbetet genomgått har kunskap vuxit fram och teori kring studien har fått olika inriktningar. Teorin om projektkontor har kompletterats med teori om förändringsledning, lean, effektfullt ledarskap och lärande organisationer. Orsaken är för att det behov som initialt upptäckts tyckts vara större än det som ett projektkontor kan bidra. Teorin hur ett projektkontor kan bidra och utformas har dock funnits med under hela arbetet. Författarna drog slutsatserna av studien att de behov som är störst hos studiedeltagarna för att göra sitt jobb bättre idag och klara en hållbar tillväxt är: 1. Förbättrat internt strukturkapital, 2. Förbättrat digitalt stöd, 3. Förbättrad kunskapsdelning. Det som studiedeltagarna ansåg att verksamheten i helhet behövde utveckla för en hållbar tillväxt var 1. Förbättrad kunskapsdelning, 2. Förbättrat strukturkapital, 3. En gemensam onboardingprocess/utbildning för projektledare. Avsikten att undersöka vad för behov medarbetare runtom i landet på samarbetsföretaget hade och vad de anser att verksamheten i helhet behöver utveckla för en hållbar framtida tillväxt uppfylldes genom de 36 intervjuer och 32 enkätsvar som samlats in. Implikationer för framtida forskning anser författarna vara att studieområdet hållbar utveckling och dess grundläggande beståndsdelar stärkts, särskilt vikten av den sociala hållbarheten. Det här är dock endast en fallstudie på ett företag med tillväxtambitioner. Implikationer för praktisk användning av studiens resultat anser författarna vara att slutsatserna som dras i studien är beroende av den kontext fallstudien genomförts i. Generella teorier och tankesätt som lyfts fram i arbetet anser författarna dock kan tillämpas utanför ramen för den här fallstudien. Författarna anser att det skulle behövas studier på andra företag för att kunna generalisera studiens resultat och se om det här är någonting unikt för just det här företaget och om det finns likheter i och mellan andra företag i olika branscher.

Den här studien undersöker hur användarcentrerade metoder inom interaktionsdesignprocessen kan involvera medborgare i utvecklingen av offentliga e-tjänster. Genom en praktisk fallstudie på en befintlig offentlig e-tjänst, kallad Familjeportalen, kan studien bidra med en större förståelse för hur användbarheten i offentliga e-tjänster kan utvecklas och förbättras utifrån en medborgarcentrerad synvinkel. Genom att kombinera kvalitativa intervjuer med observationer har en kravspecifikation utarbetats som utgår från medborgarnas krav och behov i interaktionen med den befintliga e-tjänsten. Kravspecifikationen låg till grund för skapandet av en funktionell LO-FI prototyp som sedan testats och utvärderats av medborgarna. För att skapa en offentlig e-tjänst som fungerar för en heterogen målgrupp som medborgare utgör är det viktigt med att involvera representativa och diversifierade medborgare i designprocessen. Att involvera medborgarna i utvecklingen samt utvärderingen av en framtida prototyp har visats sig ge värdefulla insikter över hur en offentlig e-tjänst kan utvecklas och förbättras. / This study examines how user-centered methods in the interaction design process can involve citizens in the development of public e-services. Through a practical case study of an existing public e-service, called Familjeportalen, the study can contribute to a greater understanding of how the utility of public e-services can be developed and improved from a citizen-centered point of view. By combining qualitative interviews with observations, a requirement specification has been developed that is based on citizens' requirements and needs in interaction with the existing e-service. The requirements specification was the basis for the creation of a functional LO-FI prototype, which was then tested and evaluated by citizens. In order to create a public e-service that works for a heterogeneous target group that constitutes citizens, it is important to involve representative and diversified citizens in the design process. Involving citizens in development and evaluating a future prototype has been shown to provide valuable insights into how a public e-service can be developed and improved.

School libraries in Sweden are intended to be an integrated part of the pedagogic curriculum. School leaders are proven to give libraries insufficient support when it comes to funding, employing adequate library staff and promoting cooperation between librarian and teachers. A new digitalization strategy initiated by the Swedish government singles out school library as one of the key actors in digitalization of the education sector. Can it fulfill this role without a professional librarian? This is a case study of a Swedish school that seeks to describe an implementation process that takes place after the policy is passed and before it is successfully implemented. Implementation theory is used to analyze the results of the semi-structured interviews.

No description available.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka och göra en hållbarhetsanalys över Lunds kommuns styrdokument vad gäller hållbar utveckling. Styrdokumenten utgörs av programmet för hållbar utveckling LundaEko, Lunds kommuns översiktsplan och den fördjupade översiktsplanen för Brunnshög. Analysen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en fallstudie och en dokumentstudie. Uppsatsen har tagit fram en egen analysmodell baserat på fyra relevanta indikatorer, de Globala målen och Agenda 2030 samt hur begreppet hållbar utveckling definieras och används i styrdokumenten. Undersökningen har ett större fokus på social och ekologisk hållbarhet i syfte att göra en mer djupgående analys. Kommunens fysiska åtgärder och definition av begreppet hållbar utveckling undersöks utifrån styrdokumenten. Resultatet visade att Lunds kommun inte har en enhetlig bild om vad hållbar utveckling innefattar. Kommunen har ett stort fokus på ekologisk hållbarhet, vilket resultatet visar bidrar till ett minskat fokus på social och särskilt ekonomisk hållbarhetsutveckling i stadsbyggnadsprojekten. De har därtill en fjärde dimension som de tar upp i sin översiktsplan, den kulturella dimensionen. Stadsbyggnadsprojektet i Brunnshög motiveras med sociala och ekologiska innovationer men flertalet av de policys och strategierna som presenteras i styrdokumenten realiseras inte i praktiken. Det råder en varierande tydlighetsgrad i vad som bör ingå i de båda översiktsplanerna. Begreppet hållbar utveckling är diffust, vilket kan vara en bidragande faktor till att kommunen har utrymme att använda sig av en kulturell dimension. Möjligtvis skulle framtagandet av en nationell mall för hållbar utveckling innebära att det inte lämnas utrymme för egna tolkningar. Detta skulle underlätta för stadsbyggnadsprojekt som Brunnshög. I nuläget slängs det med abstrakta strategier och policys samt nya hållbarhetsdimensioner, vilket leder till att fysiska åtgärder för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet krockar. / The purpose of this essay is to investigate and make a sustainability analysis of Lund Municipality's governing documents regarding sustainable development. The regulatory documents consist of the program for sustainable development LundaEko, Lund Municipality's comprehensive plan and the in-depth comprehensive plan for Brunnshög. The analysis is of a qualitative nature and consists of a case study and a document study. The thesis has developed its own analysis model based on four relevant indicators, the Global Goals and Agenda 2030, as well as how the concept of sustainable development is defined and used in the governing documents. The study has a greater focus on social and ecological sustainability to make a more in-depth analysis. The municipality's physical measures and definition of the concept of sustainable development are examined based on the regulatory documents. The results showed that Lund municipality does not have a uniform picture of what sustainable development entails. The municipality has a strong focus on ecological sustainability, which the results show contributes to a reduced focus on social and especially economic sustainability development in urban development projects. They also have a fourth dimension that they address in their master plan, the cultural dimension. The urban development project in Brunnshög is motivated by social and ecological innovations, but most of the policies and strategies presented in the governing documents are not realized in practice. There is a varying degree of clarity in what should be included in the two general plans. The concept of sustainable development is diffuse, which can be a contributing factor to the municipality having space to use a cultural dimension. It is possible that the development of a national template for sustainable development would mean that there would be no room for personal interpretations. This would make it easier for urban development projects such as Brunnshög. At present, abstract strategies and policies as well as new sustainability dimensions are being thrown away, leading to physical measures for social, ecological, and economic sustainability clashing.