Marrige has historically been seen as the norm of coexistance between men and women. In all times, regardless of this norm, unmarried women have gotten pregnant. Societies have delt with the situation of unmarried, pregnant women in different ways in different time periods. In Sweden in the beginning of the 1900 hundreds unmarried, pregnant women often advertised in the papers for a place to stay during their pregnancy. Advertised in the papers, at the same time, did also people who provided places were the women could stay. The pupose of this essay is to investigate the advertisements to and from unmarred, pregnant women and to analyse what they can tell us about their situation in Sweden between 1910-1938. I have also, partly, looked upon advertisements were fostercare is needed for the children of the unmarried women. Through my invetsigation I also came across paragraphs in the papers concerning unmarried women, which also have been anlysed and is discussed in the essay. The result shows that unmarried women were referred to as unknown and unnoticed in the advertisements. Special names were also used when reffering to the illegitimate children of the women. Using special namnes to distinguish women and children are discussed in the analysis by the help of Foucaults theory about discourses. Previous research about advertisements to and from unmarried women have been carried through by a student called Lena Wängelin. She investiagated advertisements to and from unmarried, pregnant women during the 20th century in womens magazines and nationwide papers. Lena Wängelins results has in many ways been compared to my own results, together with what other scientists have written about unmarried women and illigetimate children in the past.

No description available.

Around 1900 an interest towards non-Christian spirituality could be observed in Swedish society. There have been studies in spirituality, but little attention has been given in considering the circulation and transcultural exchange of knowledge production. The aim of this thesis is to show how knowledge of alternative spiritualty was constructed by the press’ description of encounters between spiritual go-betweens from India and America and the Swedish public between 1899 and 1926. By studying articles from daily papers, I propose that actors from diverse cultures, Swedish institutional arenas, and the public had a crucial part in the knowledge production of alternative spirituality. I argue that in the process of circulating and reformulating knowledge, a narrative was created: a mediation of alternative spirituality, custom-made and conducive for the Western audiences and their needs.

This thesis examines the implementation of a philanthropically project called Norrbottens arbetsstugor which were launched during the famine of 1903. The project initially aimed to hinder starvation among children to poor families and was arranged in a similar way as boarding-out schools. Children to poor families were offered this temporary solution and during their stay they received board and lodging as well as schooling and work practice. However, the project continues until 1954 although the threat of famine is hindered fairly promptly which indicates that new policies were introduced. Therefore, the inquiry focuses on how actors on different levels in the implementation structure adapt and transform the philanthropically policy to suit their respective needs and goals. The study is divided into two phases, a so called initial phase and an expansion phase. The implementation is investigated via archive material from the philanthropically organisation itself, Stiftelsen Norrbottens Läns arbetsstugor, as well as from local governments (kommunala skolråd) and representatives of the Swedish government (folkskoleinspektörer). The study shows how policies of childcare becomes blurry or difficult to fulfil due to insufficient means, lack of control or because of absence of recognized tools to evaluate the activity. Commonly, implementation studies sought to show how well or misused the policy has been obeyed after its introduction. This study shows rather how a policy can work fruitfully even though, or thanks to, its intentions are reformulated by different actors. This of course, awakes questions of moral characters. The study also highlights the importance to investigate, in this case a philanthropically case, not only as such, but as a project that is ongoing on several levels. This gives us the opportunity to see what, for example, the conception of ‘good childcare’ means and how it is defined depending on the level studied. To put it short: when studied in different levels, we may unveil the different meanings of a concept. Keywords: Norrbotten, early 20th century, childcare, boarding-school, philanthropy, assimilation, implementation.

I uppsatsen undersöks fem "allmänna svenska" folkbildningsmöten hållna, huvudsakligen i Folkbildningsförbundets regi, mellan 1904 och 1920. Trots att de är väldokumenterade och gavs betydelse för folkbildningens utveckling av sin samtid, har de inte tidigare varit föremål för en egen studie. På grund av forskningsläget strävar undersökningen efter att tematisera mötena som en helhet, den iscensatta aktören Folkbildningsmötet. Undersökningens huvudsakliga källmaterial har varit de mötesberättelser som gavs ut i anslutning till mötena. Undersökningen visar att Folkbildningsmötet huvudsakligen ägnade sig åt administrativa frågor och agerade för en allsidig, "liberal" antiklassbildning.

Denna studie undersöker temat ”hembygden” i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig på en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att på så viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken härleds ur avsnittet kallat”Mallarmés poetiska universum”, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker fråndenna på vissa punkter. Detta grundar sig dels på den biografiska aspekten i min studie, vilket intetäcks in av nämnda text, men också på grund av att jag väljer att endast fokusera på ett enda tema.Helmer Grundströms norrländska bakgrund har i hög grad färgat av sig på de texter som han senareskrev, och dikterna speglar därför till viss del de komplicerade känslor som han hyste införhembygden. Därför förväntas det biografiska materialet förstärka mina påståenden och antaganden.    I uppsatsens analys uppmärksammas olika detaljer i texten, och dessa detaljer diskuteras sedan iförhållande till liknande inslag. Utifrån dessa mindre delar urskiljs olika motiv i diktningen, somtillsammans bildar den tematiska helhetsbilden. En stor del av motivurvalet i Grundströms diktningkretsar också kring hembygden. Huvudmotiven är, enligt min uppfattning, de kontrasterandeaspekterna hemlängtan och behovet av att ge sig av, vilka båda inryms i hembygdens tematiskahelhet. Dessa motiv utvecklas och diskuteras utifrån textexempel, och kompletteras med utsagor omförfattarens samtida livssituation. Även andra motiv urskiljs i diktningen, för att sedan knytas an tilltemats två redan nämnda huvudaspekter. Sammanfattningsvis kommenteras temat sedan i sinhelhet. Det utgör således huvudmålet i min studie: att se det stora genom de små detaljerna, vilketRichard också förespråkar.

No description available.

The following study examines watchmakers and the watchmaking school in Sweden, how these changed during the 20th century. This is done through Geert Hofstede´s theory about levels of analyzes, his different steps to reach culture history. The source material of the study is based on public investigations, scientific articles, newspaper articles, literature and interviews. The purpose of this study is to reach and understand what and why changes occur in the world of watchmaking, and if the watchmaker managed to survive these changes during the 20th century. Results from the study confirm that very little has changed in the watchmaking school, they still use the same methods as they did 300 years ago. The watchmakers in Sweden showed that they had the durability and flexibility to survive several changes, even if the world was in motion during most of the 20th century.

Uppsatsen syftar till att synliggöra folkbiblioteksutvecklingen i Luleå, samt att lyfta fram fler kvinnor som bidragit till folkbiblioteksutvecklingen i Sverige. Studien undersöker vilka faktorer som påverkat progressionen av Luleå kommuns folkbibliotek, samtidigt som dessa sätts i relation till Sveriges biblioteksutveckling. Trots att Valfrid Palmgren beundrade och framhävde Luleås folkbibliotek i sin skrift år 1911, är Norrbottens bibliotekshistoria tämligen dold för omvärlden. Luleås bibliotek var bland de första biblioteken i Sverige som utsågs till centralbibliotek, där bibliotekarien Olga Bardh anställdes som chef. Olga Bardh var en välutbildad kvinna med stora visioner om att skapa ett modernt och framstående bibliotek i Luleå och Norrbotten. Denna studie ämnar undersöka vilken betydelse hennes arbete hade för biblioteksutvecklingen, och på vilket sätt detta i så fall yttrade sig. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter utgår från Christina Florins (1987) teorier om den svenska folkskolans feminiserings- och professionaliseringsprocess i början på 1900-talet, Yvonne Hirdmans (2004) teorier om genussystemet, samt Hanna Westberg-Wohlgemuths (1996) teorier om könsmärkning. Med hjälp av kritisk diskursanalys har det empiriska materialet analyserats i hopp om att verka för social förändring, där undertryckta samhällsgrupper synliggörs.

Uppsatsens handlar om debatten om problemen med hembiträdena och hur situationen skulle förbättras i början av 1900-talet. Källmaterialet är Stockholms tjänarinneförenings medlemstidning Tjänarinnebladet samt tidskrifterna Idun och Dagny. I debatten kommer olika röster till uttryck och jag undersöker hur rösterna samspelar med mentalitet, identitet, genus och klass. Mina utgångspunkter är att yrket var en projektionsyta där olika perspektiv och röster konkurrerade om att definiera yrket och perspektiven går att förstå utifrån olika gruppers mentaliteter. Mentalitet är en medvetandenivå bestående av kollektiva, opersonliga, oreflekterade, tankemönster, attityder, sinnestillstånd och beteenden som ligger till grund till mer artikulerade tankar och idéer. Mentalitet ligger också till grund för normer, värderingar och världsbild. Mentaliteteten reproduceras över generationsgränser i institutioner som familj och skola.     I övergången från det patriarkala bondesamhället till det kapitalistiska industrisamhället förändrades strukturer och sociala relationer mellan individer och grupper. Mentalitet, som normalt är stabilt och utvecklas långsamt, började snabbt förändras. Olika gruppers medvetenhet om identitet, klass, ideologi och så vidare ökade snabbt. Folkrörelser kämpade för att förändra samhället, både mentalt och politiskt. Till exempel kämpade arbetarrörelsen för social rättvisa, kvinnor för jämställdhet, rösträttsrörelsen för allmän och lika rösträtt, och frikyrkor för religionsfrihet. Den gamla ordningen som gällt i hundratals år krackelerade och i denna process uppstod konflikter.     Hembiträdena stod med ena benet i det gamla samhället och det andra benet i det nya. Yrket reglerades av patriarkala lagar och deras arbetsgivare betraktade dem ur ett patriarkalt perspektiv. Själva ville de bort från det patriarkala och liksom övriga arbetarklassen höja sig ekonomiskt och socialt. De ville att yrket skulle regleras som andra arbetaryrken och ha samma rättigheter som andra arbetare. De ville ha begränsad arbetstid, rätt till ledighet och framför allt inte bli bemötta med förakt och bli behandlade som barn. Mot hembiträdena stod husmödrarna som absolut inte ville tillåta hembiträdena att organisera sig och ändra på rådande ordning. Även arbetarrörelsen och kvinnorörelsen hade svårt att bestämma sig för hur de skulle förhålla sig till yrkeskåren.     I uppsatsen undersöker jag vilka problem som fanns med hembiträden enligt dem själva och enligt andra samt hur de själva och andra ville förbättra situationen. I analysen är mentalitetet centralt men också identitet. Hembiträdena ville både förändra sin yrkesidentitet och de mentaliteter som låg till grund för hur yrket betraktades. De använde bland annat en skötsamhetsstrategi för att försöka förbättra sin situation som påminner om den Ronny Ambjörnsson beskriver i Den skötsamme arbetaren.                       Teoretiskt utgår jag framför allt från klass och genus för att förstå hur mentalitet och identitet konstruerades av hembiträdena och av andra. I analysen är båda perspektiven nödvändiga men det varierar beroende på kontexten vilket av de två perspektiven som bäst förklarar det som skrivs. Därför har jag metodologiskt och teoretiskt använt mig av ett intersektionellt förhållningssätt för att hantera den skiftande över- och underordningen i relationen mellan de teoretiska perspektiven.