I mars 2020 informerade Folkhälsomyndigheten om en global pandemi. Arbetsgivare tvingades uppmana sina medarbetare att arbeta hemifrån vilket bland annat påverkade revisorernas arbetssätt. Revisorernas främsta uppgift är att kontrollera och granska företags redovisning för att sedan uttala sig i en revisionsberättelse, vilket försvårats under pandemin i och med distansarbete. Tidigare forskning påvisar att försämrade nyckeltal har ett samband med orena revisionsberättelser. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning följande faktorer har en påverkan på förekomsten av orena revisionsberättelser innan och under en pandemi; soliditet, räntabilitet på totalt kapital, rörelsemarginal, kassalikviditet och förlust föregående år. Genom en kvantitativ undersökning har data hämtats från 477 svenska noterade mikro, små, medel och stora företags årsredovisningar. Genom t-test och multipel regression har fem variabler undersökts för att finna sambandet med orena revisionsberättelser. Hypoteser har ställts upp för respektive variabel och dess samband med orena revisionsberättelser. Regressionsanalysen visar att ju lägre räntabilitet på totalt kapital, desto större är sannolikheten att erhålla en oren revisionsberättelse. Går företag med förlust tidigare år är sannolikheten större att erhålla en oren revisionsberättelser än de företag som inte gått med förlust. Studien visar inte på något signifikant samband mellan lägre soliditet, rörelsemarginal samt kassalikviditet och en högre sannolikhet att erhålla en oren revisionsberättelse. / In March 2020, the Public Health Agency of Sweden announced a global pandemic. Managers were forced to encourage their employees to work from home, which, among other things, affected the auditors' way of working. The auditors' main task is to check and review companies' accounting and then make a statement in an audit report, which has been made more difficult during the pandemic due to teleworking. Previous research shows that deteriorating key ratios are associated with qualified audit reports. The purpose of the study is to investigate the extent to which the following factors have an impact on the occurrence of qualified audit reports, before and during a pandemic; equity ratio, return on total capital, operating margin, cash liquidity and loss in the previous year. Through a quantitative survey, data has been obtained from the annual reports of 477 Swedish listed micro, small, medium and large companies. Through independent sample t-test and multiple regression, five variables have been examined to find the relationship with qualified audit reports. Hypotheses have been set up for each variable and its relationship with qualified audit reports. The regression analysis shows that the lower the return on total capital, the greater the probability of obtaining a qualified audit report. If the company makes a loss in previous years, the company is more likely to receive a qualified audit report than the companies that did not make a loss. The study does not show any significant relationship between lower equity ratio, operating margin or cash liquidity and a higher probability of obtaining any qualified audit reports. This paper is written in Swedish.

Underrepresentation av kvinnor i styrelser är ett omtalat samhällsproblem. För att inkludera kvinnor och skapa ett styrelserum av mångfald har kvoteringar implementerats i EU. Trots kvoteringsdirektiv om en styrelse där 40 procent ska bestå av kvinnor, uppfyller bolagsstyrelser i Europa inte målen. Incitamenten för en mer jämställd styrelse är, förutom kvinnlig representation och rättigheter, finansiell lönsamhet. En god bolagsstyrning är viktigt för en effektiv ekonomisk hälsa och utveckling och lönsamhet. Könsdiversitet tenderar att öka ekonomisk tillväxt. Trots att fördelar för lönsamhet tillsammans med jämställdhet konstaterats återfinns ofta en ojämn könsfördelning bland bolagsstyrningen i börsnoterade bolag. Idag finns ett flertal studier om könsdiversitet i styrelser kopplat till lönsamhet med blandade resultat. Studierna analyserar ofta en mängd bolag där sektorn banker exkluderas. Banker har en betydande roll i samhället och är viktig för ett lands ekonomiska tillväxt. Studien syftar därför till att analysera om inkludering av kvinnor i bolagsstyrelser har en påverkan på europeiska bankers finansiella lönsamhet. Genom studien lyfts teorierna agentteorin, kritiska massanteorin och intresseteorin för att belysa olika perspektiv av ämnet. Där analyseras och diskuteras hur stor andel kvinnor styrelsen bör utgöra för att kunna göra skillnad samt mångfaldens påverkan på gruppen och resultatet. I studien genomförs analyser på de finansiella lönsamhetsmåtten ROA och Tobins Q. Studiens resultat påvisar genom analyserna att ett positivt samband finns mellan kvinnor i styrelser och finansiell lönsamhet. Analysen testar ett flertal variabler där bankernas storlek, styrelsens storlek och likviditet tas i beaktning. Analysen påvisar även att fler variabler har inverkan på lönsamheten. Studien kan genom resultatet påvisa att kvinnor i styrelsen har en påverkan, men framför allt att mångfald tenderar att öka lönsamhet. Jämställdhet är ett samhällsproblem och belyses genom studien där lika förutsättningar och kvinnors egen makt lyfts. I studien påvisas att inkludering av kvinnor i styrelser tenderar att öka lönsamheten hos europeiska banker. Detta lyfter att incitamentet finns att inkludera kvinnor för en finansiell lönsamhet, men även för jämställdhet. / Underrepresentation of women in boardrooms are societal issues. To include women and create a diverse boardroom, quotas have been implemented in the EU. Despite directives requiring boards to consist of 40 percent women, European corporate boards fail to meet these goals. Incentives for a more gender-balanced boardroom include, in addition to female representation and rights, financial profitability. Good corporate governance is crucial for effective economic health, and development, and profitability. Gender diversity tend to increase economic growth. Despite benefits for profitability along with gender equality, an uneven gender distribution is often found among corporate boards in listed companies. Today, there are numerous studies on gender diversity in boards linked to profitability with mixed results. These studies often exclude the banking sector. Banks play a significant role in society and are important for a country's economic growth. Therefore, the study aims to analyze whether the inclusion of women in corporate boards affects the financial profitability of European banks. The study highlights the theories of agency theory, critical mass theory, and stakeholder theory to illuminate different perspectives on the subject. The study analyzes and discusses what proportion of women the board should consist of to make a difference, as well as the impact of diversity on the group and the outcome. In the study, analyses are conducted on the financial profitability measures ROA and Tobin's Q. The results of the study demonstrate a positive significant relationship between women on boards and financial profitability. The analysis tests several variables, including bank size, board size, and liquidity. The analysis also indicates that several variables affect profitability. The study's results can demonstrate that women on the board have an impact, but primarily that diversity tends to increase profitability. Gender equality is a societal issue highlighted in the study, where equal opportunities and women's empowerment are emphasized. The study shows that the inclusion of women on boards tends to increase the profitability of European banks. This highlights the incentive to include women for financial profitability, as well as for gender equality.

<p>Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats.</p><p>Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.</p>

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.

Purpose: To examine how video-game releases affect the share price, and if video-game reviews have any impact on the share price of gaming corporations.  Method: A quantitative deductive research approach is applied with event study methodology used as basis. The investigated companies were the five largest gaming companies listed on the U.S. NASDAQ exchange. A total of 29 video-game launches and 85 reviews where examined.   Theory: The study is based on The Efficient Market Hypothesis, Agent Theory, Public Relations Theory, Nextopia and previous research. Results: The result contains 114 observations in five companies. The result accounts for the cumulative abnormal return for each video-game. It also accounts for the cumulative average abnormal return for each company ten days after release. Analysis: The hypothesis test accounts for a statistical significant correlation between negative abnormal return and the release. It is also accounted for a cumulative average abnormal return of  -2,29 % of the video-game companies stocks. Conclusion: There is a negative abnormal return for shareholders ten days after a video-game release. The result and the analysis dose confirm a direct correlation between video-game reviews and the abnormal return.

Inledning: Huruvida insynsägande påverkar finansiell prestation är ett beforskat område där tidigare studier kommit fram till olika slutsatser. Utifrån agentteorin torde insynsägande ha en positiv påverkan på finansiell prestation, utifrån entrenchment-teorin torde insynsägande påverka finansiell prestation negativt i och med ökad makt. Samtidigt utifrån stewardship-teorin torde det inte finnas en relation mellan insynsägande och finansiell prestation. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation i svenska bolag vilka präglas av en hög förekomst av aktier med skilda röstvärden och en hög ägarkoncentration. Vidare är syftet att teoretiskt förklara de resultat som framkommer i denna uppsats för att redogöra för vilka befintliga teorier inom området som kan appliceras i en svensk kontext. Metod: För analysera sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation i svenska bolag har uppsatsen tagit en kvantitativ ansats med ett deduktivt synsätt där teori har testats genom en panelregression innehållande 300 observationer. Slutsats: Uppsatsens resultat påvisar att sambandet mellan insynsägande och finansiell prestation, operationaliserat som Tobin's Q, tar sitt uttryck som ett inverterat U. I spannet 0 till 37,75 procent insynsägande finner vi stöd för en alignment-effekt samtidigt som vi finner stöd för entrenchment-effekten vid nivåer av insynsägande över brytpunkten på 37,75 procent. Vidare finner vi inget stöd för stewardship-teorin. Den brytpunkt som noterats i svenska bolag är lägre än den brytpunkt som påvisats i länder så som USA och Storbritannien. Förklaringen till detta kan vara den höga prevalensen av aktier med skilda röstvärden och den höga ägarkoncentration som präglar svenska företag. / Introduction: Whether Managerial Ownership affects financial performance is an area of research where previous studies have come to different conclusions. Based on Agency Theory, Managerial Ownership should have a positive impact on financial performance, and based on Entrenchment Theory, Managerial Ownership should have a negative impact on financial performance due to increased power. At the same time, based on Stewardship Theory, there should not be a relationship between Managerial Ownership and financial performance. Purpose: The purpose of the essay is to analyze the relationship between Managerial Ownership and financial performance in Swedish companies, which are characterized by a high prevalence dual-class shares and a high ownership concentration. Furthermore, the purpose is to theoretically explain the results that appear in the essay to explain what existing theories in the field that can be applied in a Swedish context. Method: To analyze the relationship between Managerial Ownership and financial performance in Swedish companies, the essay has taken a quantitative and deductive approach where theory has been tested through a panel regression containing 300 observations. Conclusion: The essays results show that the relationship between Managerial Ownership and financial performance, operationalized as Tobin's Q, takes its expression as an inverted U. In the range 0 to 37.75 percent Managerial Ownership we find support for an alignment effect while also finding support for an entrenchment effect at levels of Managerial Ownership above the inflection point of 37.75 percent. Furthermore, we find no support for Stewardship Theory. The inflection point noted in Swedish companies is lower than the inflection points detected in countries such as the US and the UK. The explanation for this may be the high prevalence of dual-class shares and the high ownership concentration that characterizes Swedish companies.

Bakgrund &amp; problem: Controllerfunktionen är i litteraturen ett omtalat ämne och det finns delade meningar om vad funktionen bör innefatta och hur utvecklingen sett ut. Det saknas däremot studier som undersöker hur funktionen samspelar med ledningens behov samt huruvida det kan uppstå spänningar mellan funktion och behov. Det är relevant att studera eftersom vi vet att det förekommer en agent-principalrelation i offentlig sektor men inte huruvida det kan kopplas till controllern och ledningen. Det medför att det finns en kunskapslucka att fylla avseende balansgången mellan funktion och behov samt spänningar när dessa kolliderar. Syftet: Syftet med studien är att studera controllers funktion i relation till ledningens behov för att kunna ta reda på vilka spänningar som kan uppstå när funktion och behov inte samspelar för att kunna förstå hur controllers balanserar kraven utifrån ledningens behov. Metod: För genomförande av studien har en kvalitativ forskningsansats applicerats. För att besvara frågeställningarna och syftet med studien har en intervjustudie genomförts med tio olika controllers och sex individer från ledningen i totalt sju olika svenska myndigheter. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och är uppbyggd utifrån fyra huvudsakliga avsnitt: teoretisk referensram, empiriska data, analys och slutligen resultat &amp; slutsats. Den teoretiska referensramen beskriver controllers funktion inom de fyra arbetsområdena: informationshantering, planering &amp; uppföljning, riskhantering samt strategiskt beslutsfattande. Empiriska data har sammanställts genom en omfattande empirigenomgång med fokus på controllers uppfattning samt ledningen uppfattning utifrån controllers fyra arbetsområden. Syftet med avsnittet är att skapa förståelse för controllers och ledningens uppfattning. Vidare presenteras analysavsnittet som avser att beskriva hur begreppsparet, funktion och behov, samspelar med varandra samt att identifiera spänningar. Slutligen konkluderas studiens resultat i ett slutsatsavsnitt för att besvara frågeställningarna. Slutsats: Studien konkluderar att spänningar kan uppstå mellan controllerfunktionen och ledningens behov när begreppsparet inte matchar varandra. De främsta spänningarna som identifierats är: agent-pricnipalproblematik, egenintresse, informationsasymmetri samt olika uppfattningar om funktionens innebörd. Vidare kan slutsatsen dras att controllern balanserar funktion gentemot ledningen. Balansering görs främst genom tydlig kommunikation, frekvent dialog samt ömsesidiga förväntningar. / Background &amp; problem: The controller function is a discussed topic in the literature and there are divided opinions about what the function should include and how the development has looked. However, there is a lack of studies that examine how the function interacts with the management's needs and whether tensions can arise between function and needs. It is relevant to study because we know that there is an agent-principal relation in the public sector but not whether it can be linked to the controller and management. This means that there is a knowledge gap to be filled regarding the balance between function and needs and tensions when these collide. Purpose: The purpose of this study is to study the controller's function in relation to management's needs to find out what tensions can arise when function and needs do not work together in order to understand how the controller balances the requirements based on management's needs. Method: For the implementation of the study, a qualitative research approach has been applied. To answer the research questions and the purpose of the study, an interview study has been carried out with ten different controllers and six individuals from management in seven different Swedish authorities. The interview study has been conducted with semi-structured interviews and is structured based on four main sections: Theoretical reference frame, empirical data, analysis and finally conclusion &amp; results. The theoretical reference frame describes the controller's function within the four work areas: information management, planning &amp; control, risk management and strategic decision-making. The empirical data has been compiled through an extensive empirical review with a focus on the controller's perception of the management in contrast based on the controller's four work areas. The purpose of the section is to create an understanding of the controller's and management's view. Furthermore, the analysis section is presented, which intends to describe how the pair of concepts: function and need, interact with each other and to identify tensions. Finally, the results of the study are concluded in a conclusion section to answer the research questions. Conclusion: The study concludes that tensions can arise between the controller function and management's needs when the pair of concepts do not match each other. The main tensions identified are agent-principal problem, self-interest, information asymmetry and different perceptions of the function's meaning. Furthermore, the conclusion can be drawn that the controller balances its function against management needs. Balancing is mainly done through clear communication, frequent dialogue, and mutual expectations.

Bakgrund och problemdiskussion: Inom organisationer är vd:n ett hett och debatterat samtalsämne när det kommer till verksamhetsstyrning. Inom små till medelstora verksamheter är det inte ovanligt att ägaren är både ägare och vd för verksamheten, vilket betecknas som ett ägarlett företag. När ett företag går från ett ägarlett styre till en extern vd kan det ha en stor inverkan på verksamheten. Ett byte av vd innebär att en ny person kommer att bestämma hur verksamhetens styrning ska utformas och implementeras. Fortsättningsvis innebär det ett stort steg för ägaren när den ska frånsäga sin vd-position och lämna över till en extern vd. Det finns två olika teorier som förklarar relationen mellan ägare och vd. Agentteorin, som antar att människor agerar utifrån sitt eget intresse, och stewardshipteorin, som utgår från att människor agerar utifrån verksamhetens bästa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om verksamhetsstyrning förändras i samband med att en extern vd intar vd-rollen i ett tidigare ägarlett företag. Ytterligare kommer studien att undersöka hur ägaren och den externa vd:n ser på skiftet när en extern vd intar vd-rollen utifrån agentteorin och stewardship. Metod: Studien är en fallstudie som undersöker två företag som har genomgått ett skifte från ägarlett styre till externt styre. Denna studie kompletteras med inblick och erfarenhet från rekryterare inom högre befattningar. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi, med induktiva forskningsval som har abduktiva anslag. Det empiriska materialet har samlats in via sju stycken respondenter via semistrukturerade intervjuer. Slutsats: De slutsatser som kan dras från studien är att verksamhetsstyrningen förändras till att bli mer målstyrd när företaget går från ett ägarlett styre till att en extern person intar vd-rollen. Både ägare och vd från respektive verksamhet visar en skiftning av både opportunistiskt beteende och beteende som liknar en ‘steward’. Det innebär att det inte finns ett svart-vitt beteende avseende om individerna agerar efter sitt eget bästa eller efter verksamhetens bästa. Deras synsätt och agerande uppvisar en kombination av båda teorierna i samband med att verksamheten blir mer professionell, strategisk och målstyrd. / Background: Within organisations, the CEO is a well-known and debated subject when it comes to corporate governance in small to medium-sized enterprises (SMEs). When a company moves from an owner-led governance to an external CEO, it can have a major impact on the business. An alteration in the role of CEO would allow for a change in the governance of the business, through potential new individualistic implementations and structural decisions. Furthermore, it is a largely significant step for the owner to relinquish the position of CEO to an external individual. There are two different theories to explain the relationship between owners and CEOs. Agent theory, which assumes that people act in their own interest, and stewardship theory, which assumes that people act in the best interests of the business. Purpose: The purpose of the thesis is to investigate whether corporate governance changes when an external person is appointed CEO in a previously owner-managed company. Furthermore, this thesis will investigate how both the owner and the external CEO perceive the transition when the role of CEO is assigned to an external individual based on agent theory and stewardship theory. Method: The study is a case study examining two case companies that have experienced a shift from owner-led governance to external governance, along with the insight and experience of two senior recruiters. The study is based on a qualitative research strategy, with specific attention to inductive research choices and abductive approaches. The empirical material has been collected via semi-structured interviews and the involvement of seven respondents. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the thesis is that the corporate governance changes and becomes more goal-oriented when an external person is the CEO. Both owners and CEOs from each business have a tendency towards both opportunistic and steward-like behavior. This means that there is no specific behavior regarding whether they act in their own best interests or in the best interests of the business. Their views and actions reflect a combination of both theories as the organisation becomes more professional, strategic and goal- oriented.