Denna studie undersöker hur jobbcoacher framställer nyanländas anställningsbarhet och utsatta position på den svenska arbetsmarknaden. Genom en socialkonstruktivistiskt ansats och kvalitativ metod, har vi intervjuat sju jobbcoacher om deras framställning av nyanländas anställningsbarhet. Studien undersöker även hur jobbcoacher resonerar och beskriver vilka hinder och möjligheter nyanlända möter i etableringen på den svenska arbetsmarknad. Studien undersöker ytterligare hur jobbcoachernas beskrivningar kan förstås utifrån kritiska teorier om andrafiering, fördomar och diskriminering. Resultatet visar att jobbcoacherna framställer att nyanlända befinner sig i en utsatt situation och att de möter flertalet hinder vid etablering på den svenska arbetsmarknaden. Språkkunskaper i det svenska språket, bristande nätverk och arbetsgivares attityder är tre exempel på hinder som nyanlända möts av. Resultatet visar vidare att nyanlända erbjuds insatser som språkträning och intervjuträning. Slutligen visar studien att jobbcoachernas beskrivning av nyanländas anställningsbarhet kan förstås som en slags “andrafierad” bild av nyanlända eftersom de målas upp som en “annorlunda” grupp på arbetsmarknaden i behov av särskilda insatser. Vi hoppas att studien bidrar med förståelse och kunskap om nyanländas situation på den svenska arbetsmarknaden. / This study investigate how job coaches presents newcomers' employability and their vulnerable position in the Swedish labour market. Through a social constructivist approach and qualitative method, we have interviewed seven job coaches about their portrayal of new arrivals' employability. The study also examines how job coaches' reason and describes what obstacles and opportunities newcomers encounter in their establishing in the Swedish labour market. The study further investigates how job coaches' descriptions can be understood on the basis of critical theories of ‘othering’, prejudices and discrimination. The results show that job coaches represent newcomer's vulnerable situation and that they encounter several obstacles in their establishing in the Swedish labour market. Language skills in the Swedish language, lack of networks and the attitude of employers are three examples of obstacles that new arrivals encounter. The results also show that newcomers are offered supportive measures, such as language training and interview training. Finally, the study shows that job coaches descriptions of newcomer's employability can be understood as a kind of "othering" image of newcomers because they are presented as a "different" group in the labour market, in need of special efforts. We hope that this study contributes with understanding and knowledge of the situation of newcomers in the Swedish labour market.

Denna studie söker förståelse för studie- och yrkesvägledares upplevelser av arbetet med att vidga perspektiv och att ge arbetsmarknadsinformation till elever på gymnasiala yrkesprogram samt vilka effekter detta arbete upplevs ha. Detta görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare i Sverige. Studie- och yrkesvägledarna upplever att perspektivvidgande vägledning är viktigt för eleverna. Detta då eleverna får möjlighet att se andra vägar. Möjligheten att välja och välja bort utbildnings- och yrkesmöjligheter upplever respondenterna leder till mer välgrundade val. Det finns en upplevd oro hos ett antal respondenter kring att låta nedvärderande till elevernas tilltänkta bransch som följd av perspektivvidgande vägledning. Detta påverkar i viss mån hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med perspektivvidgning och uttrycker sig till eleverna. Arbetet med arbetsmarknadsinformation varierar mellan respondenterna men upplevs som viktigt för elevernas kontakt med arbetslivet och kunskap om arbetsmarknadens förändringar. Arbetsförlagt lärande (APL) samt yrkeslärarnas kunskaper inom elevernas tilltänkta branscher upplevs betydelsefulla. Studie- och yrkesvägledarna ger framför allt arbetsmarknadsinformation mot andra branscher och yrken om intresset finns för detta. / This study seeks a deeper understanding of how guidance counselors experience the work with perspective broadening, giving information about the labor market and what effects those might have on students in upper secondary vocational education. This will be achieved through qualitative interviews with eight guidance counselors in Sweden. The guidance counselors experience that perspective-broadening counseling is important for the students. It opens up alternative routes. The ability to choose a path within studies and jobs leads to better career choices. There was a concern among the respondents about sounding derogatory to the students' chosen industry as a result of perspective-broadening guidance. To some extent, this affects how the guidance counselors work with broadening perspectives and express themselves to students. The work with labor market information varies between the respondents but is perceived as important for students' contact with working life and knowledge of changes in the labor market. Work-based learning (practice) and the vocational teachers' knowledge of the students' intended industries are perceived as significant. The guidance counselors primarily provide labor market information on other industries if there is interest in this.

Detta arbete ämnar att beskriva hur arbetsmarknaden för sjökaptensexaminerade från examensåren 2010, 2013 och 2016 ser ut. Här redogörs skillnader och likheter mellan såväl de tre examensåren som svenska lärosäten med sjökaptensutbildning. Genom att kombinera en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag ges en inblick i situationen för den undersökta gruppen. Arbetet är en mixed mode-studie, datainsamlingsmetoder bestående av webb- post- och telefonenkät användes. Resultatet visar att en stor andel av respondenterna arbetar inom sjöfartssektorn, men att sysselsättningsgraden till sjöss har minskat jämfört med tidigare studier. Arbetsbrist har blivit en faktor att ta hänsyn till för sjökaptensexaminerade som är nya på arbetsmarknaden. En högre procentuell andel respondenter från Sjöfartshögskolan i Kalmar är sysselsatta till sjöss medan Chalmers i Göteborg representeras av en högre sysselsättning i land. Arbetets slutsats är att arbetsmarknaden för nyutexaminerade från sjöbefälsskolarna i Sverige genomgår en förändring. / This thesis focuses on study of the employment market for graduates from the Master Mariner degree that graduated in 2010, 2013 and 2016. It is a comparison between the three years of graduation within two Swedish universities that offer the Master Mariner programme. Data collection with combined quantitative and qualitative techniques within a mixed-mode study. Results show a majority occupied within the maritime sector, although vessel-based employment has decreased compared to past studies and redundancy is an emerging element. The percentage occupied within the vessel-based sector is higher in Kalmar Maritime Academy, Linnaeus University, compared to Chalmers University, the results from which show a higher concentration in shore-based occupation. The conclusion of this thesis is that the employment market for graduates from maritime institutions in Sweden is undergoing change.

Studien handlar om den könssegregerade arbetsmarknaden i förskolan i Borås stad, närmare bestämt bristen på manliga förskollärare. Tidigare forskningar har visat att diskussionen om att få män arbetar i förskolan har pågått under en lång tid men ännu har det inte skett några större förändringar. Det har bland annat visat att yrket ses som typiskt kvinnligt och att yrket behöver mer uppmärksamhet för att locka män. Problemen som denna könssegregering kan skapa är ekonomiska, både privata och för samhället, samt att barnen i förskolan inte får träffa kvinnor och män. Syftet med studien är att ta reda på hur Borås stad arbetar för att minska könssegregeringen inom förskolan och varför vissa män väljer att bli förskollärare. Information och material till studien har samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att de manliga förskollärarna anser att yrket fortfarande ses som typiskt kvinnligt och att det är en anledning till könssegregeringen. Förskollärarna berättar dock att de känner sig välkomna och uppskattade av sina kollegor samt av barnens föräldrar. Debatten om sexuella övergrepp på förskolor ses även ett problem för att kunna förändra situationen. Intervjupersonerna anser att yrket behöver marknadsföras mer och att det behöver introduceras tidigare i grundskolan eller på gymnasiet. Vidare visar resultatet att synen på att alla män i förskolan är pedofiler behöver förändras för att få fler män till förskolan i framtiden. Vårt resultat visade även att Borås stad inte arbetar med någon specifik strategi för att få fler män till förskolan. För att manliga förskollärare ska bli allmänt accepterade behöver uppfattningen och synen på yrket förändras till att män som arbetar i förskolan är lika accepterade som kvinnor / This study examines the gender segregation among preschool teachers in Borås stad. Earlier research shows that the discussion about male pre-school teacher has been going on for several years but there is still no big development in the issue. The profession is still regarded as typical “women's work” and that the pre-school teacher profession need more highlighting to get attention among men. The gender segregation in the labour market can cause economic problems. Also the children only get to meet women during their time in preschool. The purpose of this study is to investigate how Borås stad work to reduce the gender segregation in preschools and to discover why some men choses to become preschool teachers. The material and information used in this study has been gathered through qualitative, semi structured interviews. The result of the study shows that the interviewed male preschool teachers think that the reason for the issue is that the profession is still considered to typical work for females. However the preschool teachers feel welcomed and appreciated by their colleagues and the parents of the children. Another contributing reason to the problem is the ongoing debate about sexual abuse in preschools. Also advertisement for the profession is lacking and seen as another reason for the problem according to the results. Furthermore, the result shows the perception that all male preschool teachers are pedofiles is need to change in order to get more males working in preschool in the future. The result also shows the Borås stad does not have a clear strategy to get more men to work in preschools. The appreciation of the profession needs to change in order for men to be fully accepted as preschool teachers by society.

Syskonrelationer är ett ämne som de flesta individer kan relatera till. Det vanligaste antalet syskon i Sverige är två till tre. Enligt tidigare forskning gynnas förstfödda av sin position i syskonskaran när det gäller socioekonomiska utfall. Vidare ses förstfödda genom sin position förvärva högre grad av intelligens, men också personlighetsdrag som anses vara eftertraktade på arbetsmarknaden till exempel social förmåga, uthållighet och initiativförmåga. Denna studie undersöker om en individs position i syskonskaran har en påverkan på mekanismen personlighet. Studien undersöker om skillnader föreligger mellan förstfödda och senare födda i personlighet enligt femfaktormodellens mått; grad av öppenhet, grad av utåtriktning, grad av samarbetsvillighet, grad av samvetsgrannhet och grad av emotionell instabilitet. Endast ett fåtal studier har undersökt syskonordning och personlighet enligt femfaktormodellen och därmed bidrar denna undersökning till forskningen. Studien baseras på ett nationellt stickprovsdata från Levnadsnivåundersökningen 2010, med ett urval om 2157 individer. Individerna ingår i en syskonskara om två till tre och utgör ett avgränsat urval.   Resultaten indikerar att det inte förekommer några signifikanta skillnader mellan förstfödda och senare födda individer i personlighet baserat på positionen i syskonskaran.

Uppsatsen syftar till att utreda hur EU-rättsliga minimiregleringar inom arbetsrätten påverkar den svenska modellen. Utvecklingen av arbetsrätten på EU-nivå har inneburit stora utmaningar för den svenska modellen och för partsautonomin. Ytterligare förändringar kan bli aktuella och kommer troligtvis att innebära ännu större påfrestningar på det svenska arbetsrättliga systemet. Troligtvis går vi mot en arbetsrätt med mer omfattande och detaljerad lagstiftning alternativt så krävs ett system med möjlighet till allmängiltigförklaring av kollektivavtal. I vilket fall kan man konstatera att den svenska modellen, som den ser ut idag, är under tryck på förändring.

<p>The aim of this study was to examine the possibilities to enter the regular labour market for pupils and young adults with intellectual disabilities. The method used is tape-recorded qualitative interviews with; Two pupils with intellectual disabilities, studying the last year at a special school. Two young adults with intellectual disabilities, former pupils at a special school and at the moment in search of work at a Public Employment Service office for young adults with disabilities. Furthermore were interviews made with two professionals, one student counsellor at a special school and one representative at a Public Employment Service office for young adults with disabilities. For analysing the empirical data, Iris Marion Young's theory about Five Faces of Oppression, Crip theory and Dalrymple and Burkes theory about empowerment was used. The results showed difficulties in enter the labour market for these young adults and wishes to be able to support themselves financially by a regular work. The aim of the welfare system is to help people with intellectual disabilities through for example special schools, vocational training and wages benefits. These efforts are not really helping but are rather increasing the disabilities and the following discrimination on the labour market.</p>

<p>Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota.</p><p>De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad. Det är dock troligt att skillnaderna i andelen arbetande till stor del förklaras med arbetsmarknadens funktionssätt i respektive region.</p><p>I Minnesota karaktäriseras arbetsmarknaden, jämfört med Östergötland, av högre flexibilitet med låga statliga ersättningar och mindre omfattande anställningsskydd. I Östergötland är arbetsmarknaden stelare och karaktäriseras av högre inträdeströsklar.</p><p>Somalier har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i Östergötland och exkluderas i den bemärkelsen att kollektivavtalen inte tillåter låga löner vilket motsätter sig skapandet av arbete för lågproduktiva. Arbetsgivare är osäkra på vad somalier förmår att prestera vilket i kombination med höga friställningskostnaderna gör att risken för att anställa somalier bedöms som stor. I Minnesota föranleder arbetsmarknadens funktionssätt starka ekonomiska drivkrafter och ett större utbud av arbeten lämpade för lågproduktiva vilket troligen förklarar mycket av skillnaden i andelen arbetande mellan regionerna.</p><p>Att en stor andel av somalier i Östergötland befinner sig utanför arbetsmarknaden och samhället i stort föranleder troligen en långsammare integration än den dynamiska utvecklingspotential som observerats bland somalier i Minnesota.</p>

<p>The study sheds light on how individuals from different countries experience the labour action Komjobb. The study aim to examine in which consideration experiences of the action Komjobb differs among the participants. The study is based on eight qualitative interviews and analyzed by using the method of phenomenography. We have based this research on a theory about Social constructivism. Other theories that we have used are Bauman's theory about the changing value of work in the modern and postmodern society and Andersson's theory of unemployment as a social category. The result is also based on previous research about labour market policies. We have concluded that Komjobb to a particular part meets individual needs. Other conclusions are that there are some differences in whether people from different countries perceive the action as satisfactory. The participants feel that Komjobb strengthens their position at the labour market and in a positive way affect their other routines in everyday life.</p>

<p>The aim of this study is to examine the perception of work of young men and women. A central problem that the study focus on is how young men and women value work, what do they expect to get out of work, and what are their experiences of work. The study also examines what work value and work mean for them. Eight young men and women between the ages of 22-25, currently working in different field, were interviewed. The individuals interviewed had different educational backgrounds. Verbatim-transcribed thematized interviews were analyzed from a phenomenographic perspective. This perspective is generally used to describe people’s variation views, experience and perceptions of a phenomenon. </p><p>The result of the study is presented using two major categories with subcategories. The two main categories are work condition and social values of work. The category work conditions and related subcategories describe different aspect of what the participants in the study perceive is/are valuable with work or working, in other words, what they expect to get out of work. The other category, social values of work and related subcategories, touché different areas such as the participants perception of significance of work in a society, status of different professions, and the significance of work as an indicator of social position.</p>