The electrification of heavy transport is considered a solution to climate change. Today, electrification is challenged by high investment costs for vehicles and charging, which hampers the conversion. The purpose is to investigate what investment risks occur when creating a stationary charging hub by focusing on three different charging possibilities (private, semi-public, and public) to examine the differences between them. The study is a case study with the study object Stockholm South, which is considered to be a future logistics area. The study is based on literature, documents, and interviews with actors linked to the study object. Moreover, to identify potential investment risks the study conducts a life cycle cost analysis of a stationary charging hub. The conducted interviews identified that several actors are positive to enable a charging hub, but are challenged by high investment costs, uncertainties regarding electricity network capacity, and future prospects linked to the technological development of electric trucks and charging technology. Moreover, the interviews also identified opportunities such as financial support, potential market advantages of being one of the firsts on the market, and contribution to a sustainable transport sector. The results of the cost analysis show that a stationary charging hub for heavy goods transport entails high investments and operating costs, which are affected by future aspects such as electricity prices, electricity networks, technology development, and utilisation rate. In addition, the choice of closed or open charging hub has an impact on the total cost. The analysis of the results indicates that collaboration between the involved actors can facilitate several of the identified challenges and risks. The study contributes to expanding the empirical data on stationary charging infrastructure for heavy freight transport. In addition, the study contributes with a cost analysis for a charging station that can provide inspiration and a basis for future investments. The theoretical contribution mainly concerns how new technologies in ecosystem theory are handled in relation to collaboration and business models. / Elektrifieringen av tunga transporter anses vara en lösning på klimatförändringarna. Elektrifieringen utmanas idag av höga investeringskostnader för fordon och laddning, vilket hämmar omställningen. Syftet med studien är att undersöka vilka investeringsrisker som uppstår vid skapandet av en stationär laddhubb genom att fokusera på tre olika laddningsmöjligheter (privat, semi-publik och publik) för att undersöka skillnaderna mellan dem. Studien är en fallstudie där studieobjektet är Stockholm Syd som anses vara ett framtida logistikområde. Studien baseras på litteratur, dokument och intervjuer med aktörer kopplat till studieobjektet. För att kunna identifiera investeringsriskerna har en livscykelkostnadsanalys gjorts för en stationär laddhubb. De genomförda intervjuerna identifierade att flera aktörer är positiva till att skapa en ladd hubbmen att utmaningarna framförallt ligger i höga investeringskostnader, osäkerheter angående elnätskapacitet och framtidsutsikter kopplat till den teknologiska utvecklingen av ellastbilar och laddningsteknik. Däremot identifieras även möjligheter så som finansiella stöd, potentiella marknadsfördelar med att vara en av de första på marknaden och att bidra till en hållbar utveckling av transportsektorn. Resultatet av kostnadsanalysen visar att en stationär laddhubb för tunga godstransporter medför höga investerings- och operationskostnader som påverkas av framtida aspekter så som elpris, elnät, teknikutveckling samt utnyttjandegrad. Dessutom har val av stängd eller öppen laddstation inverkan på kostnaderna. Analys av resultatet tyder på att samarbete mellan involverade aktörer kan underlätta flera av de identifierade utmaningarna och riskerna. Studien bidrar till en utökad empiri kring stationär laddinfrastruktur för tunga godstransporter. Dessutom bidrar studien med en kostnadsanalys för en laddstation som kan ge inspiration och underlag för framtida investeringar. Det teoretiska bidraget berör främst hur nya tekniker ses på inom ekosystemsteorin i förhållande till samarbete och affärsmodeller.

Promoting the use of electric vehicles (EVs) has become an important measure to solve the environmental issue in China. In Beijing, the number of EVs has increased rapidly during recent years. In parallel, an extensive charging infrastructure has been deployed. However, most charging infrastructure operators find it difficult to make a profit by only providing charging services due to the lack of a sound business model. This thesis aims to investigate the current status of charging infrastructure for electric vehicles in urban Beijing and the business models of Beijing’s main charging infrastructure operators. Furthermore, based on the empirical findings, the weaknesses in the business models are identified. Beijing was chosen as case study in which the three main operators were studied in order to identify their business models in terms of value proposition, value creation and value capture. Questionnaire and interview as data collection methods were used to collect qualitative data. The study has shown that owing to the market demand and governmental promotion, the charging infrastructure industry retains its rapid development in Beijing. Moreover, the study indicates that the EV users’ most important demands on the charging services are: safety, convenience, speed, and stability during charging. The services need to be delivered at a reasonable price, and this is the development orientation for the charging operators. The business models of the three main charging infrastructure operators are almost identical, as all of them both manufacture and deploy charging piles as well as deliver charging services. They create and capture value by providing charging piles and service as well as various services based on mobile apps. Furthermore, through the investigation and analysis of their business models, five weaknesses in the business model have been identified: the slow pace of technology adoption, high initial investment requirements, few revenue streams, high cost for both internal personnel and external contractors, and insufficient information from App/mobile platform. / Att främja användningen av elbilar har blivit en viktig åtgärd för att lösa miljöproblemet i Kina. I Peking har antalet elbilar ökat snabbt de senaste åren. Parallellt har en utbyggnad av laddningsinfrastruktur skett. De flesta laddningsinfrastrukturoperatörer har dock svårt att göra vinst genom att endast tillhandahålla laddningstjänster på grund av bristen på en sund affärsmodell. Denna avhandling syftar till att undersöka den nuvarande situationen för laddningsinfrastrukturen för elbilar i Peking samt affärsmodellerna hos Pekings främsta laddningsinfrastrukturoperatörer. Enligt de empiriska resultaten identifieras svagheterna i affärsmodellerna. Peking valdes som fallstudie där de tre huvudoperatörerna studerades för att identifiera deras affärsmodeller i fråga om värderbjudande, värdeskapande och värdefångst. Frågeformulär och intervju som datainsamlingsmetoder användes för att samla in kvalitativa data. Studien har visat att, på grund av efterfrågan på marknaden och statens främjande behåller laddningsinfrastrukturbranschen sin snabba utveckling i Peking. Dessutom visar studien att elbilanvändarnas viktigaste krav på laddningstjänsterna är: säkerhet, bekvämlighet, hastighet och stabilitet under laddning. Tjänsterna måste levereras till ett rimligt pris, och detta är utvecklingsorienteringen för laddningsoperatörerna. Affärsmodellerna för de tre huvudoperatörerna är nästan identiska, eftersom alla tillverkar och distribuerar laddstolpar samt levererar laddningstjänster. De skapar värde genom att tillhandahålla laddningspolar och service samt olika tjänster baserade på mobilapp. Vidare, har fem svagheter identifierats genom undersökningen och analysen av affärsmodellerna: den långsamma teknikspridningen, höga initiala investeringskrav, få inkomstströmmar och höga kostnader för både intern personal och externa entreprenörer samt otillräcklig information från app / mobil plattform.

Aktuell finden umfangreiche Neuerungen und Veränderungen im Elektroenergiesystem statt. Dabei stellen die Netzintegration von Energiespeichern, EE-Anlagen und Elektrofahrzeugen sowie die Realisierung von Energiemanagementsystemen wichtige Neuerungen in der Niederspannungsebene dar. Analysen der Ladevorgänge von Elektrofahrzeugen zeigen einen nennenswerten Einfluss auf den Lastbedarf. Als ein Ergebnis wird die maximal zulässige Anzahl an Elektrofahrzeugen ermittelt, bei der kein Netzumbau notwendig wird. Neben der Untersuchung verschiedener Ladevarianten wird die zufällige Ladung als innovative Ladevariante vorgestellt und deren Nutzen simuliert. / Currently, fundamental innovations and changes are occurring in the power system. The grid integration of energy storage systems, renewable energy systems and electric vehicles as well as the implementation of energy management systems are important innovations in the low-voltage grid. Analyses of charging processes for electric vehicles show significant impacts on the load demand. As one result, the maximum number of electric vehicles is determined assuming that no grid expansion is needed. Besides studying various charging options, a random charging method is proposed as an innovative charging option and its benefits are shown by simulations.

Transportsektorn domineras idag av fossila drivmedel som påverkar miljön negativt. Alternativen till fossila drivmedel är el och gas i form av bio- och vätgas. För att kunna ha en fordonsfriflotta helt oberoende av fossila drivmedel 2030 som är ett av Sveriges miljömål kommer elnätet bära ett mycket stort ansvar. Syftet med detta arbete var att ge Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) information om hur det befintliga elnätet skulle klara högre ställda krav vid effektuttag i form av laddkontakter hos privatpersoner. Arbetet grundar sig i en ordentlig analys av data i det befintliga elnätet och med hjälp av programmet Trimble NIS simulerades flera tänkbara scenarier med högre effektuttag, simuleringarna gjordes med trefaseffekter, 4,1 kW, 7 kW, 11 kW och en sammanlagringseffekt på 80 % vid 7 kW. Totalt tre olika nätstationer simulerades och studerades. Efter simuleringarna erhölls data för strömstyrka i fördelningskablarna och hushållsströmmarna. En känslighetsanalys gjordes för att få ett så nära genomsnittligt värde hur körsträckorna för medelpersonen förändras, analysen gjordes för 30 % ökning och 30 % minskning av den genomsnittliga körsträckan. I resultaten sammanställdes de tre nätstationerna tillsammans i grafer, för att få ett genomsnittligt och tydligt resultat. Resultaten visade att vid ett ökat effektuttag på 4,1 kW skulle 17 av 111 personer överstigit sin dåvarande huvudsäkring i strömstyrka, vid de högre simulerade effektuttagen ökade antalet hushåll som överskred huvudsäkringen. I fördelningsnätet med ett effektuttag på 4,1 kW påverkades 2 av 34 förlagda kablar negativt, dvs. de översteg maxgränsen av vad de hade klarat av. Vid effektuttag på 7 kW och sammanlagring på 80 % vid samma effekt påverkades 6 stycken och vid 11 kW påverkades 14 stycken av de totalt 34 stycken negativt. Samtliga transformatorer skulle klarat av strömstyrkan som skulle uppkommit vid effektuttag på 4,1 kW. Två av transformatorerna hade även klarat av effektuttag på 7 kW samt sammanlagringen på 80 % vid samma effekt, enbart en av de tre transformatorerna skulle klarat av samtliga effektuttag utan någon negativ påverkning. För att det befintliga nätet inte ska överbelastas vid installation av kontakter för elbilar får den uttagna trefaseffekten i varje hushåll inte överskrida 4,1 kW. Eftersom effektuttaget i hushållen inte är konstanta över ett dygn skulle en typ av effektreglering kunna möjliggöra högre effekter till laddningen. På nätter är oftast förbrukningen mindre och därför finns det mer utrymme till att ladda en bil på högre effekt än 4,1 kW. Tiden för att ladda sin bil för dagliga körsträckor varierar mellan drygt en timme till sex timmar. Sker laddningen under natten med en effekt som nätet klarar av är en omställning från fossil- till eldrivna fordon ett möjligt framtidsscenario.

The purpose off this case study is to investigate to what extent and with what strategies Växjö municipality works to achieve a reduction in carbon dioxide emissions within the transport sector. Investigating the development of muncipal`s renewable-energy work for car and bus traffic via the establishment of charging infrastructure is a secondary purpose. For collecting data a qualitative method has been used throughout interviews.  The results of this case study shows that Växjö municipality works, through the sustainability program "Sustainability Växjö 2030" to reduce carbon dioxide emissions in the transport sector. The program shows the way for the green work to be executed in the municipalities operations, which have the tools required to reduce carbon dioxide emissions in the transport sector. The sustainability program "Sustainability Växjö 2030" permeates a long-term mindset that enables Växjö municipality to work towards a green society. "Sustainability Växjö 2030" is thus the municipalities main strategy that makes it possible to conduct green work in practice.  Växjö municipality works in many ways to ensure that charging infrastructure can be implemented in car and bus traffic. That they are prompting the business sector and private community to build charging infrastructure for cars demonstrates this.

The Paris Agreement was formed in 2015 to reduce the environmental impact and limit the increase in temperature to 2°C compared to pre-industrial levels. It is believed that an electrification of the transport sector will reduce its negative environmental impact. To reach the goals set by the Paris Agreement we are in need of quick development towards an electrified fleet of vehicles. Despite this urgency electric vehicles (EVs) have failed to reach the majority of the market, instead it has stuck in the chasm between the early adopters and the early majority of the markets. This is due to three main challenges; EVs are relatively expensive compared to conventional petrol- and diesel-powered vehicles, EVs have an inadequate driving range, and the access to a functional charging infrastructure is limited. This thesis focuses on the third challenge regarding charging infrastructure. The charging infrastructure is dependent on the existing electricity distribution infrastructure, i.e. the grid. It is rather time-consuming and costly to strengthen the grid, which is deemed necessary for enabling a roll-out of a charging infrastructure that meets the needs of current and near-future EV operators. This research provides an alternative way of approaching the issues. Instead of strengthening the grid by digging up old cables it looks into the opportunities of incorporating stationary battery storages as a buffer between the EV charging stations and the grid connection point. This battery solution can reduce the power outtake and smoothen out the load from EV charging, thus limiting the impact of EV charging from a grid perspective. The research assesses what type of pathways this solution could follow to successfully drive the adoption of EVs. Furthermore, the study tries to understand how these solutions could be designed to deliver the necessary values regarding EV charging and reducing the overall power outtake from grid connection points. The thesis is carried out by analyzing collected quantitative and qualitative data through the lens of three main theories. These are transition theory, theory on eco-innovations, and theory on the diffusion of innovations. The thesis finds that the two pathways for a battery supported charging infrastructure that will be most efficient in speeding up the adoption rate of EVs is within a workplace and public charging setting in city and urban environments. For both pathways it is expected that a centralized concept, with one battery solution connected to several charging points, will be most feasible in the short-term, which is important as the need for developments are very urgent. The workplace charging will provide 3,6 kW AC-charging while the public charging provides 150 kW DC-charging. The solution is expected to be cost-efficient for specific locations, especially for public charging in city environments with strained grid infrastructures. The study provides an initial assessment for the city of Stockholm which indicates that the power outtake can be reduced by 63,5–112,2 MW in 2030. This means that the current grid infrastructure could support a larger number of EVs, thus reducing the greenhouse-gas emissions from the transport sector and bringing us closer to reaching the goals set by the Paris Agreement. / Parisavtalet utformades år 2015 för att reducera vår klimatpåverkan och begränsa temperaturökningen till 2°C jämfört med nivåerna som rådde innan den industriella revolutionen. Förhoppningen är att en elektrifiering av transportsektorn kan reducera dess negativa klimatpåverkan. För att nå målen i Parisavtalet behövs en snabb omställning mot en elektrifiering av fordonsflottan. Trots situationens brådskande karaktär har elbilar fastnat i en klyfta mellan den begränsade tidiga marknaden och den sena marknaden, vilken utgör majoriteten av kunderna. Det finns tre primära anledningar till detta; elbilar är dyra jämfört med bensin- och dieseldrivna bilar, räckvidden för elbilar är otillräcklig, och det råder begränsad tillgång till en funktionell laddinfrastruktur. Den här studien fokuserar på den tredje anledningen kring otillräcklig laddinfrastruktur. Laddinfrastrukturen är beroende av det existerande elnätet och dess distributionskapacitet. En förstärkning av elnätet är i många fall nödvändig för att möjliggöra en utrullning av en laddinfrastruktur som möter dagens och morgondagens behov. Istället för att förstärka elnätet genom att gräva ner tjockare kablar så fokuserar denna studie på en alternativ lösning kring laddinfrastruktur sammankopplat med stationära batterilager. Batterilagret agerar som en buffert mellan anslutningspunkten till elnätet och laddningspunkten för elbilar. Genom att reducera effektuttaget och jämna ut lastkurvan för elbilsladdning kan en batterilösning begränsa den negativa påverkan det förväntas ha på elnätet. Studien undersöker vilka vägar denna batterilösning kan ta för att öka antalet elbilar i fordonsflottan. Efter att ha förstått vilka dessa lösningsvägar är så analyserar studien hur dessa lösningar kan vara uppbyggda för att erbjuda de efterfrågade och nödvändiga värdena för elbilsladdning och elnätets fortsatta funktionalitet. Studien bygger på analys av kvalitativa och kvantitativa data. Analysen utförs genom att applicera koncept hämtade från teorier kring teknologiska övergångar, miljöinnovationer och spridning av innovationer. De två lösningsområden som förväntas vara mest effektiva i att driva en ökning av antalet elbilar i Sverige är arbetsplatsladdning samt offentlig laddning i stadsmiljöer. En lösning med ett centraliserat batterisystem där en batterilösning är kopplat till flera laddstationer antas vara mest genomförbar på kort sikt, vilket anses vara centralt på grund av utmaningarnas brådskande karaktär. För arbetsplatsladdning tillhandahålls 3,6 kW AC-laddning och för offentlig laddning tillhandahålls 150 kW DC-laddning. Lösningarna förväntas vara kostnadseffektiva for specifika platser och användarprofiler, speciellt för offentlig laddning i stadsområden med ansträngda elnät. En initial uppskattning visar att en laddinfrastruktur kopplat till stationära batterilager inom de två lösningsområdena kan minska Stockholms effektuttag för elbilsladdning med 63,5–112,2 MW år 2030. Detta betyder att dagens elnät kan tillgodose ett ökat antal elbilar, vilka genererar färre utsläpp av växthusgaser och ger oss en bättre chans att nå Parisavtalets mål.

Increased trends towards servitization within previously exclusively manufacturing industries makes a larger part of maintenance become the responsibility of the manufacturer. This increased responsibility makes it more important for suppliers to know how different parameters contribute to cost, to be able to price their contracts correctly. Systems Engineering (SE) and Integrated Logistics Support (ILS) are two current methodologies on how to manage large systems. These methodologies are mainly used within defence industries and large capital-intensive infrastructure projects but are today also utilised in civilian industries. With the new methodology of Model Based Systems Engineering (MBSE) and the new demands of servitization it becomes more important to know how different parameters affect the final cost of a project during the very early phases of development. Within ILS the parameters Administrative Delay Time (ADT) and Logistics Delay Time (LDT) have previously not received attention proportional to their contribution to overall availability in projects. This thesis is based in literature, interviews of industry professionals, and the study of a real case of an electrical charging infrastructure project currently in development. From these sources multiple paths to resolve the issues with support from ILS, MBSE, SE, and other management literature are explored. Several attributes of the case, and characteristics of MBSE and ILS leads to the conclusion that coupling the methodologies with Lean methods would lead to better insight into where critical points in the explored system are and give ways of resolving issues with ADT and LDT that exist. The combination of MBSE and Lean methods could successfully identify possible critical points in the error handling of the electrical charging infrastructure system early in the process of implementation. Conclusionary the combination of MBSE, ILS, and Lean is a possibly powerful way to identify and improve the availability and consequently the cost of a project in the early stages. / Tjänstefiering är en trend som gör att en allt större del av underhåll inom tidigare endast tillverkande industrier blir tillverkarens ansvar. När detta ansvar ökar blir det viktigare för tillverkaren and veta vilka parametrar som är kostnadsdrivande. Detta för att kunna prissätta sina tjänster korrekt. Systemteknik (SE) och Integrerat Logistikstöd (ILS) är två metodologier som används till att hantera underhåll av stora system. Dessa nyttjas främst inom försvarsindustrin och inom kapitalintensiva infrastrukturprojekt, men används även i privat industri. Med hjälp av en utveckling inom SE, Modellbaserad Systemteknik (MBSE), och med de krav som tjänstefiering innebär så blir vikten av att ha korrekt angivna parametrar tidigt i projektet mer tydlig. Inom ILS är särskilt parametrarna administrativ väntetid (ADT) och logistisk väntetid (LDT) särskilt eftersatta med hänsyn till hur mycket de påverkar tillgängligheten och kostnaderna för systemet. Detta examensarbete baseras på tillgänglig litteratur inom nämnda områden, intervjuer med industrirepresentanter, och dokumentation och intervjuer i ett riktigt fall. Det riktiga fallet är ett pågående projekt för uppbyggnad och underhåll av laddningsinfrastruktur för eldrivna fordon. Från dessa källor utforskades och analyserades flera vägar för hur man skulle kunna förbättra hanteringen av ADT och LDT med grund i litteraturen kring ILS, MBSE, och SE med annan litteratur inom mangament som stöd. Fallets egenskaper, och egenskaper hos ILS och MBSE leder till slutsatsen att en kombination av MBSE och Lean skulle leda till att man lättare kan utforska kritiska delar av ett underhållssystem, och åtgärda existerande problem med ADT och LDT. En kombination av dessa principer kunde identifiera kritiska punkter i felhanteringssystemet hos laddarna i infrastrukturprojektet trots att projektet befann sig tidigt i implementationen. Slutligen kan konstateras att MBSE, ILS och Lean är en möjlig kraftfull kombination för att förbättra tillgängligheten tidigt i ett projekts livscykel.

To reduce the emissions from the transport sector, the electric vehicle (EV) is a promising alternative to the internal combustion engine vehicle (ICEV). An important aspect of implementing new transport systems in terms of EVs is the charging strategy, as many energy sources with different limitations can be utilized. Although various studies have investigated charging strategies for electric cars, there is a lack of optimized charging strategies for electric boats with specific considerations for these cases. In Colombia, the river transport sector plays an important role in areas with lack of access to other transport alternatives. This study presents an optimization of the charging strategy for an electric boat that is planned to traffic the Magdalena River in the region of Magangué, Colombia. The objective of the optimization model is to minimize the electricity bill while maintaining a desired transport service. The study considers solar photovoltaics (PV), the electric grid and battery storage for charging, and compares different battery sizes in a scenario analysis. Furthermore, the impact of the instability of the grid is included in terms of a sensitivity analysis of grid blackouts, together with varying battery investment costs. The results show that PV is a recommended investment as it lowers the charging cost and gives positive results in terms of economic feasibility. To further increase the economic feasibility, lower the charging costs and improve the reliability of the system, it is suggested to invest in energy storage. The techno-economic feasibility of storage is heavily affected by battery investment costs and number of grid blackouts affecting the boat charging. If the investment cost is low and the number of blackouts is high, a large storage is a suggested solution. / För att minska utsläppen från transportsektorn är elfordon (EV) ett lovande alternativ till förbränningsmotorfordon (ICEV). En viktig aspekt vid implementering av nya transportsystem för EV:s är val av laddningsstrategi, eftersom många energikällor med olika begränsningar kan användas. Även om flertalet studier har undersökt laddningsstrategier för elbilar, saknas optimerade laddningsstrategier för elbåtar och som beaktar de specifika förhållandena för dessa fall. I Colombia spelar flodtransportsektorn en viktig roll i områden med brist på tillgång till andra transportalternativ. Denna studie presenterar en optimering av laddningsstrategin för en elbåt som är planerad att trafikera floden Magdalena i regionen Magangué, Colombia. Syftet med optimeringsmodellen är att minimera elräkningen samtidigt som en önskad transporttjänst bibehålls. Studien omfattar solceller (PV), elnätet och batterilagring för laddning, och jämför olika batteristorlekar i en scenarioanalys. Vidare inkluderas effekterna av elnätets instabilitet genom en känslighetsanalys av strömavbrott, tillsammans med varierande kostnader för batteriinvesteringar. Resultaten visar att PV är en rekommenderad investering eftersom den sänker laddningskostnaden och ger positiva resultat när det gäller ekonomisk lönsamhet. För att ytterligare öka den ekonomiska lönsamheten, sänka laddningskostnaderna och förbättra systemets tillförlitlighet föreslås det att investera i energilagring. Den teknisk-ekonomiska genomförbarheten för lagring påverkas starkt av kostnader för batteriinvesteringar och antalet strömavbrott som påverkar båtladdningen. Om investeringskostnaden är låg och antalet strömavbrott är högt är energilagring med stor kapacitet en föreslagen lösning.

Functional and cost effective systems for the full electrification of a bus network are areas of intense research and development. The electrification can be accomplished using different technological solutions, for example using opportunity charging or using an electric road system – ERS. Both opportunity charging and ERS have the potential to be integrated into already existing bus lines. With opportunity charging, the regular dwell time at the end stops is used for the bus to recharge its batteries and with an ERS the bus can charge dynamically along the road. The purpose of this report is to analyze how the existing Alfa- and Beta line at Stockholm Arlanda Airport, in a functional and cost effective way, can be electrified using either opportunity charging or an ERS. The tradeoff between required charging power, battery capacity and the necessity to change the existing running schedule is explained in detail. In addition, the impact on the electrical grid is analyzed based on different load profiles of different charging stations using different power levels. The analysis is based on real data from the Alfa – and Beta line with its existing buses, the electrical grid at Arlanda and data provided by both the leading (electrical) bus manufacturers and the leading charging infrastructure manufacturers.  The outcome of this report suggests that a full electrification of the existing Alfa- and Beta line has the potential to lower CO2-emissions and energy use at a functional and cost effective way.

The electric vehicle industry is under rapid development and the fleet of chargeable cars in society is increasing fast. As a result, a high demand for public chargers has emerged. Simultaneous to the expansion of the electric vehicle fleet and charging infrastructure the power grid is occasionally highly strained. Additionally, factors like cities expanding and the digitization of society also have a large effect on the power grid. This master's thesis investigates the characteristics of electric vehicle users and presents a prototype of an information display for electric vehicle charging stations. The design is is based on the user studies and founded in theory about sustainable user behaviour with the goal of encouraging behaviours that minimize the strain on the local power grid of Uppsala. It concerns the research topic of how to design for sustainable behaviour and address research questions of how to design electric vehicle charging station information to communicate multiple charging alternatives to a broad variety of users. The work reveals that electric vehicle users suffer from the charging infrastructure being underdeveloped, feel frustration towards payment solutions available and lack information regarding electric vehicle use. Also, electric vehicle user's common passion for tech and environmental consciousness are revealed in the study. These facts are used as the foundation for the mobile application design prototype suggested.