This essay examines three art projects that temporarily moved public sculptures to new locations. This thesis aims to analyze what effects these projects have on the public space and what significance it has on the public sculptures concerning conceptions of democracy and temporality. The conclusion of the essay is based on theories on public space and democracy by Catharina Gabrielsson and Rosalyn Deutsche. To analyze the aspect of temporality the essay relies on Elizabeth Freeman's theory of Chrono normativity and Catharina Gabrielsson's and Magnus Andersson's definition of the concept of annual growth rings (årsringar) in sites. The essay further uses Jessica Sjöholm Skrubbe's revision on Wolfgang Kemp's methodology of the aesthetics of reception and Roland Barthes's theory of semiotics to analyze the significance of the sculptures in the public space. The results of the analysis show that the art projects open up for different democratic possibilities in the public space by temporarily moving public sculptures.

Parkinsons sjukdom är en progressiv sjukdom som ofta debuterar efter 65 års ålder. Sjukdomen leder till både motoriska och icke motoriska symtom som kan ge aktivitetsbegränsningar i det dagliga livet. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter för personer med Parkinsons sjukdom. För att besvara studiens syfte utfördes en systematisk litteraturstudie. Åtta vetenskapliga studier inkluderades och samtliga genomgick kvalitetsgranskning. Vid analys användes Fribergs (2012) analysmodell. Resultatet presenterades i sex stycken kategorier. Fyra kategorier presenterades utifrån OTIPMs interventionskategorier: kompensation, aktivitetsträning, pedagogisk gruppintervention samt förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner. Två av studierna presenterades för sig då dessa interventioner anpassades efter arbetsterapiprogram. Avslutningsvis presenterades en kategori innehållande en sammanfattning av interventionernas effekter. Resultatet visade att majoriteten av studierna kombinerade flera interventioner utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller. Sex studier visade signifikanta förbättringar medan två inte visade några signifikanta skillnader i resultatet. Antalet funna studier inom området var begränsat och författarna anser att det behövs fler studier för att undersöka effekten av arbetsterapeutiska interventioner vid Parkinsons sjukdom.

This essay seeks to understand Hannah Arendt’s notion of the political as an “in-between.” The in-between appears to be the intersubjectivity and relations of interaction in a public sphere, which Arendt suggests as a way of understanding the political as an end in itself. Judith Butler has distinguished Arendt’s notion of the political as essentially relational, but which dismisses the material interdependence as a precondition to political participation. This essay argues that Arendt's notion of the political must be seen in context of her critique of modernity in which the public sphere is dominated by economic terms, “the social”. This essay provides a background for this critique, and how Arendt's distinction between the political and "the social" can be understood. The result is a politics separated from economics, but in which we can stress the question of intersubjectivity at its core. The conclusion is that Arendt certainly recognizes material interdependence as a precondition for politics, but the political in Arendtentian terms insist on a political commonality beyond any common ground, for which the in-between and the relation can emerge as the (non)essence.

I denna kunskapsöversikt har vi med hjälp av befintlig forskning ämnat att svara på hur lärare kan arbeta med lässtrategier för att öka elevers läsintresse. Forskning kring elevers läsning visar tydligt att elever läser traditionell skönlitteratur i mindre utsträckning än tidigare. Forskning visar dock att elever ändå är i ständig kontakt med olika typer av texter i sin vardag. Dessa texter innefattar allt ifrån det som är tryckt till det som finns tillgängligt digitalt även om det förstnämnda ofta har en högre status. Med detta som grund har vi sökt och gallrat forskningsmaterial för att se hur lärare tillsammans med elever kan arbeta läsfrämjande. Med hjälp av lässtrategier, föreställningsvärldar och multimodala verktyg kan eleverna vägledas att ta sig an olika texter i olika sammanhang. På så sätt får de möjlighet att behandla skönlitteratur och faktatexter i och utanför skolan för att i förlängningen öka deras läsintresse, i synnerhet läsning av denna typ av traditionella texter.

Abstrakt Bakgrund: Inom den rättspsykiatriska vården förekommer tvångsåtgärder, som av sin natur anses problematiska och kan leda till lidande för både patienten och vårdpersonal. Det är därav av viktigt att diskutera och reflektera över hur, när och varför tvångsåtgärder används för att minska antalet tvångsåtgärder. Vidare är det av intresse att undersöka hur sjuksköterskan kan använda sig av förebyggande omvårdnadsåtgärder och god vård för att minska användandet av tvångsåtgärder.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder för att minska tvångsåtgärder inom den rättspsykiatrisk vården. Metod: En kvalitativ metodologi har valts för studien. Fem intervjuer genomfördes på en rättspsykiatrisk klinik i Sverige. Sjuksköterskor inom rättspsykiatrin intervjuades. Intervjuerna analyserades via manifest innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras utifrån fyra kategorier. Ett vårdande system, Aktivitet för patienten, Kommunikationens roll och Bemötandets betydelse. Sjuksköterskan beskriver kategorier som betydande i arbetet mot en minskning av tvångsåtgärder inom den rättspsykiatriska vården.  Slutsats: Situationen inom rättspsykiatrin är svårhanterlig på grund av sin komplexitet. För sjuksköterskan handlar det ofta om att ”släcka småbränder” för att behålla lugnet på avdelningen. God kommunikation och bra bemötande kan generera en minskning av tvångsåtgärder. Försvårande faktorer finns och handlar huvudsakligen om grundsjukdomens karaktär och grad, samt ett felaktigt bemötande eller bristande kommunikation.

1 januari 2020 inkorporerades konventionen om barnets rättigheter till svensk lag. När arbetet med studien startade fanns det ingen forskning kring hur förskolans verksamhet påverkats av inkorporeringen, vilket väckte en nyfikenhet hos oss. Syftet med studien blev således att undersöka hur verksamma förskollärare resonerade kring arbetet med barnkonventionen, med en fördjupning i en av konventionens artiklar gällande barnets bästa (artikel 3). Empirin samlades in genom en kvalitativ insamlingsmetod där fyra semistrukturerade intervjuer och en skriftlig intervju genomfördes med fem förskollärare. Studien utgick från förskollärares resonemang och upplevelser kring arbetet med barnkonventionen. Empirin analyserades utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv med fokus på begreppen: det kompetenta barnet, barnet som being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet visade att förskollärarna redan arbetade med barnkonventionen sedan flera år tillbaka men att det i samband med inkorporeringen bidrog till en ökad diskussion. Därutöver visade resultatet även att förskollärarnas grundläggande målsättning alltid var att utgå från barns bästa, men att det hamnar i konflikt med faktorer som de kan- och inte kan påverka. Förskollärarna gav uttryck för att barnkonventionens inkorporering var välkommen genom att den bidragit till ett ökat fokus för barns bästa, vilket stämmer överens med förskolans läroplan.

Syftet med denna uppsats är att bidra till kunskap om det formella och informella lärandet inom Kriminalvården samt på vilket sätt dessa former av lärande förhåller sig till varandra.  Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur ser det formella lärandet ut i form av interna utbildningar?”, “Hur ser det informella lärandet ut i det dagliga arbetet?” samt “Hur förhåller sig det formella och det informella lärandet till varandra i det dagliga yrkesutövandet?”. Tidigare forskning beskriver att det formella lärandet förekommer i form av organiserade aktiviteter utanför arbetsplatsen, exempelvis genom interna utbildningar. Det informella lärandet förekommer i det dagliga arbetet och ofta omedvetet genom exempelvis att lära sig av sina medarbetare. Det redogörs även för hur formerna förhåller sig till varandra samt både positiva och negativa effekter av det informella och formella lärandet. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med ett urval av åtta informanter inom Kriminalvården där samtliga arbetar på en ungdomsavdelning på en anstalt och med en arbetslivserfarenhet på minst ett år. Resultatet har analyserats tematiskt med grund i studiens teoretiska ramverk; Informellt och formellt lärande samt community of practice. Studiens resultat visar på att de interna utbildningarna är relevanta för informanternas arbetsuppgifter och är viktiga att ta del av för att kunna utföra ett bra arbete, men att det informella lärandet i det dagliga arbetet visar sig vara mer betydelsefullt i slutändan. I resultatet framgår det dock att både det informella och formella krävs för att fylla medarbetarnas behov av kunskap och där en samverkan mellan det formella och informella är den mest framstående formen av lärande.

Datorspel som litteratur i undervisning är ett relativt nytt forskningsområde. I detta examensarbete utförs en litteraturvetenskaplig komparativ analys mellan de tre datorspelen The Wolf Among Us, What Remains of Edith Finch och Sorcery! 1–3. Dessa tre datorspel analyseras utifrån tre olika perspektiv: narratologi, interaktivitet (receptionsteori) och litterära föreställningsvärldar, som sedan är grunden för en avslutande didaktisk diskussion om datorspel i undervisningen. Resultat av analysen visar att narratologiska begrepp kan appliceras på datorspel, men med vissa skillnader från litteratur. Ytterligare resultat av analysen är att den interaktiva upplevelsen i datorspel medför en medverkande och medskapande roll för spelaren. Spelaren ges möjlighet, på samma sätt som i litteratur, att fylla igen luckor i berättelsen genom att interagera med miljön och karaktärerna genom valmöjligheter och rörelse. Vidare visar också resultatet att datorspel bygger upp föreställningsvärldar via flera olika sinnen, vilket är en skillnad från litteratur. Datorspel hjälper även till vid meningsskapandet genom fantasin då spelvärlden och spelmiljön redan är uppbyggd. Spelarens erfarenhet är dock en viktig punkt vid byggandet av föreställningsvärldar och tolkningen av den. Detta kan vara ett problem i dessa datorspel då de bygger på fantasivärldar och teman som spelaren eventuellt inte har erfarenhet av.

The aim of this study is an exploration of cooperation between the law enforcement forces and local authorities responsible for the organisation of the social services, working with young crime victims and their needs of assistance. Interviews with three members of the police department and four member of the social services were conducted. An organization theory perspective and ”The ideal victim” concept are forming the background for a thematic analysis of the gathered data. While divergent attitudes are revealed in the data, the results show an overall positive effect of closer cooperation between the organizations on favorable well-being of the victims. Lack of communication and understanding of the commonality of goals are potentially disruptive sources. However, ”The ideal victim” concept as guideline doesn´t appear to substantially support the empirical results.

Vid beräkning i addition krävs kunskap att tolka siffrors positioner och värden i tal. Kunskaper om det decimala talsystemets struktur och platsvärde är grundläggande för att kunna göra beräkningar i addition. Syftet med denna litteraturstudie var att genomföra en litteraturöversikt om hur platsvärdet förhåller sig till addition och hur undervisning kan bedrivas om det decimala talsystemet. Litteratursökningen som gjordes genererade i artiklar som mestadels undersökte elever i de lägre åldrarna. Resultatet i litteraturöversikten baserades på tio artiklar som har analyserats av skribenterna. Resultatet visade att det fanns ett förhållande mellan platsvärde och förmågan att beräkna addition. Elever i denna litteraturstudie har visat svårigheter med att förstå platsvärde i det decimala talsystemet. Svårigheterna gick att förebygga genom varierade undervisningssekvenser som belyste olika aspekter av det decimala talsystemet. Undervisningsformer med tavla och konkret material visade sig vara de mest förekommande metoderna. Slutsatsen från skribenterna blev att undervisningsformen i sig inte är avgörande för att förstå det decimala talsystemet. Det matematiska innehållet och hur det förmedlas av läraren är betydande för hur eleverna lär sig platsvärde i det decimala talsystemet.