The coin circulation in Denmark during Eric of Pomerania’s reign (1396-1439) has been studied systematically within the borders of today’s Denmark, but not Skåneland. This area is in today’s Sweden consisting of Halland, Scania, Blekinge and (Danish) Bornholm. The coin finds show that during 1400-1420 there was a considerable percentage of foreign coins in circulation, especially in churches. These were mostly used for fees in churches, but also had use in urban environments. The copper sterling represents the circulation of domestic coins during 1420-1440. The distribution of its minting cities showed that the local Lund type is the most common, followed by a similar percentage of Næstved and Randers types, and a lesser percentage of Odense types. The percentages of Lund and Odense types were expected but the similarities between Næstved and Randers types were not. Since Næstved types are the most common in today’s Denmark, and Randers types are a less circulated coin.

På baggrund af den integrationsdebat, som i de senere år har præget dansk politik, er arbejde blevet en indikation på integration. Derfor har man koncentreret sig på problematikken, i at mange indvandrere/flygtninge, med ikke-vestlig baggrund, står udenfor arbejdsmarkedet. I denne opgave vendes diskursen, og belyser hvilken jobsøgningsstrategi som har vist sig være mest effektiv for denne gruppe på det danske arbejdsmarked. Fokus er lagt på det sociale netværk, idet tidligere forskning har set dette som den mest effektive indgang til arbejdsmarkedet. Der fokuseres på herboende irakere. Udover at give en kort karakteristika af Iraks nutidshistorie, er der blevet lavet 16 ustrukturerede kvalitative interviews med irakere. Analysen på dette materiale er blevet brugt til at påvise forskellige tendenser, deriblandt jobsøgningsstrategi, arbejdslivserfaring, human kapital og oplevelser med diskrimination på det danske arbejdsmarked. Konklusionen er, at informanterne umiddelbart anvender deres sociale netværk for at komme ind på arbejdsmarkedet, mens den langsigtede strategi er uddannelse fra Danmark. En ligeså vigtig metode er strategisk assimilation, hvor informanterne assimilerer sig med sine danske kollegaer, for på den måde at undvige diskrimination og udelukkelse fra det danske arbejdsmarked. / Based on the integration debate, which over the last few years has influenced Danish politics, work has become an indication of integration. The focus has as a consequence been laid on the problem that many immigrants and refugees with non-western background, are excluded from the Danish labour market. In this essay this discourse will be turned around, and the emphasis will be put on which job searching strategies are the most effective for this group in relation to the labour market. This assessment will focus on the social network, which in earlier research has proven to be the most effective way to enter the employment market. The focus is laid upon Iraqis living in Denmark. Besides giving the short characteristics of Iraq’s recent history, 16 unstructured qualitative interviews with Iraqis have been completed. The analysis of the material found has been used to generate certain tendencies, including job searching strategies, work experiences, human capital and discrimination experiences on the Danish employment market. The conclusion of this exercise highlights that Iraqis taking part in the interviewing process immediately uses their social network to enter employment, while their long-term strategy is education from Denmark. Just as important a method is the strategical assimilation, where the participants interviewed assimilate themselves with their Danish co-workers, and in that way avoids discrimination and exclusion from the Danish workforce.

Samverkan är ett begrepp som ofta dyker upp när det pratas om fritidshemspedagogernas arbete under skoldagen. I denna studie har jag jämfört två fritidshem, ett i Danmark och ett i Sverige, för att se hur samverkan bedrivs. Genom att ta reda på hur deras samverkansaktiviteter ser ut samt hur danska pedagoger och svenska fritidshemspedagoger beskriver samverkan. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Foucaults tankar om makt; maktteknologier, självteknologi och subjektsposition blir relevanta begrepp. Utåt sett kan både den danska och svenska samverkan se likadan ut. Men efter att ha samlat in empiri genom kvalitativa metoder, genom observationer, semistrukturerade samtal och fokusgruppsamtal, blir det tydligt att samverkan ser olika ut på skolorna. De danska pedagogerna på Overhavn skola har en mer stöttande funktion i klassrummet och deras pedagogik fokuserar på sociala relationer mellan eleverna. Pedagogernas diskurs gör det tydligt att undervisning är inget som ingår. De svenska fritidshemspedagogerna i Svedala skola tar fler roller och att undervisa elever mer praktiskt i olika sammanhang är inget främmande, utan fritidshemspedagogerna anser att det ingår i deras diskurs. Att även stötta och arbeta med elevernas sociala relationer samt vilken roll som fritidshemspedagogerna intar styrs av situationen.

Abstract This BA thesis treats, question and provides information about the war of Kalmar 1611-1613. The essential focus is directed towards battles between Sweden and Denmark, the battle took place in southern Sweden. Denmark attacked Sweden to preserve domination over the trading market in the Baltic Sea, Sweden had extended its trade area and therefore challenged Denmark. There are three purposes in the thesis, which origins within warfare and permeates the circumstances of two different battles. The first purpose problematises how Denmark managed to conquer the castle of Kalmar without facing difficulties, rumours have it that the governor was a traitor. His name was Christer Somme and the first purpose involves unveiling the truth behind the rumours. My theory is that Somme was innocent to the accusations but acted more like a coward, than a governor maybe should have acted. Regarding the other purposes of the essay, the Danish armies in Småland were forced to retreat away from the low-populated farming society. Sources say that it was because of the special warfare the farmers used that was the main reason behind a Danish retreat. The second purpose of the thesis examines if that was the only reason behind it, or if there were other underlying factors. For the last purpose, a map is drawn to point out the way of choice for the Danish army in Småland as for their retreat, the army was led by Gert Rantzau. The map contains explanations why he ended up choosing that path, the purpose also tries to explain why the Danish armies split up in Sweden both to the east and west. Limitations had to be made in order not to stray away too far from the subject, and there was not enough time to examine everything I wanted to. Therefore, I limited this historic event and chose to not involve several governors. Even though there are rumours about them being agents for Denmark as well, I chose the one that is most mentioned in this war. Regarding issue number two, it had to be limited to only focus upon the reasons why Rantzau was forced to retreat and not exactly how it happened. A limitation with purpose number three was applied to only track that specific part of the army which was led by Rantzau. That was necessary since the assault often was divided into several locations. It would have been hard to make it in time if I decided to chart the entire entity of Denmark’s forays plus King Kristian IV’s.

No description available.

Afhandlingen fokuserer på nystartede sygeplejestuderende og deres holdninger til it i teoretisk og klinisk uddannelse. Den tager udspring i forfatterens undren over, at mange studerende udtrykte undren over og modstand mod, at skulle have faget Sygepleje- og Sundhedsinformatik i deres uddannelse. "Hvorfor skal vi lære om computere, vi er kommet for at lære omsorg" lød indvendingen. Afhandlingen undersøger, hvorledes 1. års sygeplejestuderende italesætter deres holdninger og forestillinger om anvendelsen af it i såvel teoretisk uddannelse som i klinisk sygepleje. Afhandlingen er overvejende deskriptiv og til dels forklarende. Den er inspireret af Pierre Bourdieus og Steiner Kvales metodiske tilgange. Dataindsamlingen omfatter skrifter, spørgeskemadata, fokusgruppeinterview- og informantdata, der danner grundlag for at konstruktionen af feltet it på sygeplejeskolerne og de studerendes positioner heri. Afhandlingen er i 2 bind. Bind 1 indeholder afhandlingens hoveddel og bind 2 afhandlingens bilagsdel med et detaljeret dokumentationsmateriale. Hoveddelen er opbygget i fem dele, foruden Referencer og Bilagsoversigt. 1. Del 1 - Indledning: Indeholder indledning, litteraturgennemgang, teori og metodebeskrivelse, samt selvsocioanalysen. 2. Del 2 - It-Uddannelsesfeltet: Indeholder fremstilling og konstruktion af it-uddannelsesfeltet fra Folkeskole over Gymnasiet til Sygeplejerskeuddannelsen fra 1970'erne og frem til 2001. 3. Del 3 - Dataindsamling og analyser: Fremstiller skolernes fysiske it-indretning, spørgeskemadata om sygeplejestuderendes holdninger til anvendelsen af it i uddannelse og sygepleje, Informantdataanalyse og analyser af fem fokusgruppeinterview foretaget på tre sygeplejeskoler. Der sluttes med en konstruktion af sygeplejestuderendes holdninger til brugen af it i teoretisk uddannelse og klinisk sygepleje. 4. Del 4 - Konklusioner: Indeholder konstruktioner af fire typer sygeplejestuderende, deres it-habitus og it-kapital. Disse er Fortaleren", "Skeptikeren", "Modstanderen" og "Kritikeren." Der afdækkes også fem vertikale udviklingsmønstre; I: "It er en trussel mod omsorgen i den kliniske sygepleje", II: "Træghed i indførelsen af it i den teoretiske undervisning", III: "Betjeningen af computeren er en kønnet aktivitet", IV: "Pc fra administrativt til pædagogisk værktøj" og V: "Fra undervist om it i sygeplejefaget til undervist med it i sygeplejefaget." 5. Del 5 - Perspektivering: Indeholder en fremskrivning til 2012 og ser på it-feltet i det danske uddannelses- og sundhedssystem i dag, samt på sygeplejestuderende som digitalt indfødte.

CIMIC er, som et interface mellem den militære styrke og de civile omgivelser, siden ”Balkanmissionerne”blevet en væsentlig del af konceptet for at skabe en effektiv militær indsats i PeaceOperations. CIMIC konceptet, som blev anvendt relativt succesfuldt under ”Balkan-missionerne,vurderes at være det samme, som i dag anvendes i Irak. Men virker dette koncept samtidigt med,at koalitionen er blevet en del af de stridende parter? Virker det samtidigt med, at volden er rettetmod koalitionen? Og virker det i et operationsmiljø som er langt fra at være ”safe and secure” –og hvor kontrollen med de stridende parter må siges at være begrænset?På baggrund af disse spørgsmål har hensigten med denne ”uppsats” været at analysere udvalgtetilfælde af dansk CIMIC, i relation til COIN-operationer for at kunne pege på, hvorvidt danskCIMIC kan siges at have haft den ønskede effekt og dermed understøttet opnåelsen af deoperative målsætninger. Denne opgave skal således ses som et bidrag til en vurdering afCIMIC´s evne som ”Force Multiplier” i COIN-operationer. Opgaven er besvaret gennem atundersøge følgende spørgsmål: Hvad skal der opnås med CIMIC under COIN-operationer?Hvordan kan effekten af CIMIC måles under COIN-operationer? Hvilken effekt kan det siges atdanske CIMIC-enheders indsats har haft under COIN-operationerne i Irak? Er de opnåedeeffekter i overensstemmelse med målsætningerne?Følgende fem analysefaktorer er udledt og har dannet grundlag for, hvorvidt det kan siges omdansk CIMIC har virket i COIN-operationer: (1) Forbedring af hverdagen for befolkningen, (2)samarbejde og koordination med civile organisationer (forbindelsesvirksomhed), gennemførelseaf (3) informationsindhentning, informationsspredning og vurderinger (Situational Awareness),(4) uddannelse i lokale forhold for egne styrker og (5) Force Protection.Resultatet af undersøgelsen er, at CIMIC inden for alle analysefaktorer samlet set har vist, atCIMIC som minimum har haft en moderat effekt. Det er derfor konkluderet, at CIMIC-konceptethar virket i COIN-operationer og at CIMIC dermed har kunnet fungere som en ”ForceMultiplier”. / Since the missions in the Balkans during the 1990´s CIMIC has become a vital part of theconcept of creating effective Peace Operations, by acting as an interface between the militaryforces and the civilian environment. The CIMIC concept being used with relative success duringthe “Balkans-missions” is, in principle, the same concept being used in Iraq today. But does thisconcept work also if the coalition becomes part of the warring parties? Does it work when theviolence is also directed at the coalition? And does it work in an operational environment whichis far from being safe and secure, and with a limited or with no control of the warring factions?Using the above questions as the background, the aim of this paper has been to analyse specificcases of Danish CIMIC related to COIN-operations. This has been done in order to identify towhich extent Danish CIMIC has achieved the desired effects and thereby supported theoperational objectives. This paper can be seen as a contribution to the evaluation of CIMIC as aForce Multiplier in COIN-operations. The paper has been aimed at answering the followingquestions: What is CIMIC to achieve within COIN-operations? How can the effects of CIMICwithin COIN-operations be measured? What are the effects of Danish CIMIC within the COINoperationsin Iraq? Have the desired effects been achieved and thus supported the operationalobjectives?In order to identify to which extent Danish CIMIC has been effective within the COINoperationsin Iraq, the analysis of the paper focuses on the following five distinctive factors: (1)Improvement of the living standards for the local population (2) Co-operation and Co-ordinationwith civilian organizations (Liaison activity), (3) Information gathering, information sharing, andassessments (Situational Awareness), (4) Education of own troops concerning the localenvironment as well as cultural awareness, and finally (5) Force Protection.The analysis of the above mentioned factors shows that CIMIC has had a positive effect withregard to the COIN-operations. The measured effects range from no effect to high effect, with anaverage effect that can be best described as moderate. It is therefore the conclusion of the paperthat the CIMIC concept has worked within the COIN-operations in Iraq, and that it has thusacted as a Force Multiplier. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att jämföra svensk och dansk turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. I första hand kartlägger jag hur länderna reglerar turordning. Därefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utsträckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren?   Jag har använt mig av rättsdogmatisk metod för att kartlägga ländernas regler för turordning. Komparativ metod har sedan använts vid jämförandet mellan länderna. Vidare har jag använt mig av Anna Christensens teori om det normativa grundmönstret för att lättare förstå och kunna dra slutsatser av vilken funktion regler om turordning i Sverige och Danmark fyller för arbetstagaren.   I Sverige styrs reglerna om turordning till stor del av det normativa grundmönstret, skydd för etablerad position. Genom arbetsgivarens ledningsrätt att själv avgöra när och var det råder arbetsbrist samt vissa inskränkningar i turordningsreglerna dras de svenska turordningsreglerna även något åt det normativa grundmönstret, det marknadsfunktionella mönstret. I Danmark styrs reglerna för turordning i störst utsträckning av det marknadsfunktionella mönstret.   Turordningsreglerna i Sverige ger skydd för arbetstagare med lång anställningstid i relation till arbetstagare med kortare anställningstid. I Danmark får turordningsreglerna ingen funktion för arbetstagarna förrän de uppnår en lång anciennitet (anställningstid). Innan dess har arbetsgivaren ledningsrätten att avgöra när och var det råder arbetsbrist. Denne får då avgöra vilken eller vilka arbetstagare som ska bli uppsagda, utan någon större hänsyn till objektiva kriterier som anciennitet. / Abstract The purpose of this essay is to compare Swedish and Danish rotation system in the event of termination due to redundancy. First, I identify how the countries regulate rotation. Then I study what purpose the rules around the rotation serve for the workers in Sweden and Denmark. Furthermore, I go over to what extent the rules of the rotation system serve the same purpose in Denmark as in Sweden? Which protection are the workers receiving? I have used law of dogmatic approach to identify the countries' rules for the rotation. Comparative method is then used for a comparison between the countries. Furthermore, I have used Anna Christensen's theory on the normative basis pattern to better understand and be able to draw conclusions of what purpose the rules of rotation in Sweden and Denmark serve for the workers.   In Sweden are the rules of rotation governed much by the normative base pattern, the protection of established position. The employer's rights to decide when and where there is redundancy and some restrictions on the rotation rules, brings the Swedish rotation rules towards the normative basis pattern, the market functional pattern. In Denmark are the rules of rotation governed mostly by the market functional pattern.   The rules of rotation in Sweden provide protection for workers with long service in relation to workers with shorter service. In Denmark have the rules of rotation no function for the workers until they reach a long seniority. Before that, the employer has the management right to determine when and where there is redundancy. The employer may then determine which one of the workers who will become redundant, with little regard to objective criteria such as seniority.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med denna uppsats är att jämföra svensk och dansk turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. I första hand kartlägger jag hur länderna reglerar turordning. Därefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utsträckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren?</p><p> </p><p>Jag har använt mig av rättsdogmatisk metod för att kartlägga ländernas regler för turordning. Komparativ metod har sedan använts vid jämförandet mellan länderna. Vidare har jag använt mig av Anna Christensens teori om det normativa grundmönstret för att lättare förstå och kunna dra slutsatser av vilken funktion regler om turordning i Sverige och Danmark fyller för arbetstagaren.</p><p> </p><p>I Sverige styrs reglerna om turordning till stor del av det normativa grundmönstret, <em>skydd för etablerad position</em>. Genom arbetsgivarens ledningsrätt att själv avgöra när och var det råder arbetsbrist samt vissa inskränkningar i turordningsreglerna dras de svenska turordningsreglerna även något åt det normativa grundmönstret, det <em>marknadsfunktionella mönstret</em>. I Danmark styrs reglerna för turordning i störst utsträckning av det <em>marknadsfunktionella mönstret</em>.</p><p> </p><p>Turordningsreglerna i Sverige ger skydd för arbetstagare med lång anställningstid i relation till arbetstagare med kortare anställningstid. I Danmark får turordningsreglerna ingen funktion för arbetstagarna förrän de uppnår en lång anciennitet (anställningstid). Innan dess har arbetsgivaren ledningsrätten att avgöra när och var det råder arbetsbrist. Denne får då avgöra vilken eller vilka arbetstagare som ska bli uppsagda, utan någon större hänsyn till objektiva kriterier som anciennitet.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>The purpose of this essay is to compare Swedish and Danish rotation system in the event of termination due to redundancy. First, I identify how the countries regulate rotation. Then I study what purpose the rules around the rotation serve for the workers in Sweden and Denmark. Furthermore, I go over to what extent the rules of the rotation system serve the same purpose in Denmark as in Sweden? Which protection are the workers receiving? I have used law of dogmatic approach to identify the countries' rules for the rotation. Comparative method is then used for a comparison between the countries. Furthermore, I have used Anna Christensen's theory on the normative basis pattern to better understand and be able to draw conclusions of what purpose the rules of rotation in Sweden and Denmark serve for the workers.</p><p> </p><p>In Sweden are the rules of rotation governed much by the normative base pattern, <em>the protection of established position</em>. The employer's rights to decide when and where there is redundancy and some restrictions on the rotation rules, brings the Swedish rotation rules towards the normative basis pattern, <em>the market functional pattern</em>. In Denmark are the rules of rotation governed mostly by <em>the market functional pattern</em>.</p><p> </p><p>The rules of rotation in Sweden provide protection for workers with long service in relation to workers with shorter service. In Denmark have the rules of rotation no function for the workers until they reach a long seniority. Before that, the employer has the management right to determine when and where there is redundancy. The employer may then determine which one of the workers who will become redundant, with little regard to objective criteria such as seniority.</p>

Syftet med uppsatsen är att klargöra i vilken utsträckning styrelser i svenska noterade bolag i dag ansvarar för bristfällig hantering av ickefinansiella risker, samt utreda om regelverket bör uppdateras och i sådana fall på vilket sätt. I uppsatsen drivs en tes innebärande att det finns ett behov av tydligare regler gällande ickefinansiell riskhantering i aktiemarknadsbolag.   I dag finns bestämmelser som ställer krav på rutiner gällande risker som får konsekvenser för bolagets finansiella rapportering, vilket innebär att lagstiftaren ansett att det finns ett behov av tvingande regler på området. Däremot finns det inga tydliga bestämmelser om risker som inte är finansiella. I uppsatsen ifrågasätts om det verkligen är rimligt att göra denna åtskillnad. Vi ser ofta exempel på företagskriser som beror på bristande ickefinansiell riskhantering – minns de senaste årens mutskandaler i Telia Sonera, turerna kring SCA:s företagsjet och köttfusket inom ICA Gruppen.   Aktieägarna bör ha en rätt att informeras om sådana omständigheter som kan vara till nackdel för företaget, precis som de har en rätt att hållas informerade om de finansiella risker som omger verksamheten. En bättre riskhantering gynnar också bolagsstyrningen i stort, vilket leder till bättre ekonomisk och organisatorisk utveckling för företagen och ökat välstånd för samhället som helhet.