Forskningen kring kommunikationen mellan museiverksamhet och skolverksamhet är inte utbredd, hur man når målgruppen skolan är heller inte alldeles givet och skolorna är en svår målgrupp att nå för landets alla museum. Uppsatsen behandlar detta fenomen med fallstudien och friluftsmuseet Bungemuseet på Gotland som ett konkret exempel. Bungemuseet har genomgått en omorganisation på grund av kraftigt reducerade besökssiffror och i samband med omorganisationen gjorde Henrik Zipsane en utredning kring verksamheten. Uppsatsen ämnar att följa upp Zipsanes utredning kring verksamheten, genom att gå vidare med påståendet att ”det finns ett behov att noggrant granska vilka målgrupper man vill och kan nå samt vad dessa efterfrågar (---) och det finns bara ett sätt att få reda på det: Fråga dem!”. En kvalitativ undersökning med intervjuer har därför gjorts med verksamma inom Bungemuseet, Fårösundskolan och Södervärnskolan på Gotland kring vad de efterfrågar. Uppsatsen behandlar Bungemuseets verksamhet och vad de erbjuder, vad minskningen av skolelever beror på, vad skolan efterfrågar och hur denna minskning eventuellt kan motverkas. De teoretiska utgångspunkterna som används i uppsatsen är John Deweys teori; Learning by doing och professor Larsåke Larssons; analysschema och målgruppsanalys. Uppsatsens syfte är att lyfta frågan kring kommunikationen mellan skola och museisektorn och kring utbud och efterfrågan. I en avslutande diskussion och analys framförs sedan eventuella förslag kring hur vidare utveckling på detta område kan se ut. Resultatet pekar på att kommunikationen mellan utbildning – och musieförvaltningen är av största betydelse för att främja besökssiffrorna. En lösning för att öka besökssiffrorna ligger i att anpassa verksamheten efter skolornas behov och vad de efterfrågar och detta sker endast genom att förvaltningarna kommunicerar och samarbetar med varandra. / Research on communication between museum activities and school operations are not widespread, how to reach the schools is not entirely obvious and schools is a difficult target to reach for all the country's museums. The essay deals with this phenomenon with the case study and the open air museum- Bunge Museum at Gotland as a concrete example. Bunge Museum has undergone a reorganization due to greatly reduced visitor numbers and in connection with the reorganization did Henrik Zipsane an investigation into the business. The study intends to follow up Zipsanes investigation of the business, by going ahead with the claim that "there is a need to carefully examine the audiences they want and can achieve and what they are asking (---) and there is only one way to find it out: Ask them! ". A qualitative study with interviews have been made to operate in Bunge Museum, Fårösund Södervärn School and the School of Gotland around what they asking for. The studie deals with Bunge museum's business and what they offer, what the reduction of schoolchildren depend on what the school asks for and how this reduction may be counteracted. This study highlight the issue around the communication between the sector of schools and museums and on supply and demand. In a final discussion and analysis performed ago any proposals on how further development in this area can look like. The results indicate that the communication between education - and museums is the most essential to promote visits digits. A solution to increase the number of visitors is to adapt the business to the schools' needs and what they want and this is done only by the sectors is communicate and collaborate with each other.

<p>Projektet ”Radio i skolan” riktade sig till elever inom det individuella programmet på en gymnasieskola. Det pågick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssätt där fokus låg på innehåll, att berätta om ett ämne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram. Denna fallstudie behandlar detta projekt.</p><p>Syftet med studien var att undersöka hur elever uppfattade det egna lärandet i ett projekt där de fick arbeta med radioproduktion. Ett annat syfte var att undersöka hur involverade pedagoger uppfattade möjligheter och hinder för elevers lärande genom ett sådant estetiskt och ämnesövergripande arbetssätt. Frågorna rörde elevernas uppfattningar av vad de lärt sig, hur de lärt sig, utvecklande av självkänslan samt om pedagogernas roll för detta. En fråga handlade om involverade lärares syn på elevernas lärande och utvecklande av självkänsla.</p><p>Som datainsamlingsmetoder användes både enkäter och intervjuer. Intervjuer gjordes med elever och lärare. De olika resultaten jämfördes med varandra och relaterades till olika teorier.</p><p>Resultaten visar att projektet innebar ett arbetssätt som möjliggjorde lärande på olika sätt. Elever lärde sig genom att använda radioproduktion som redskap. Det innebar även lärande om hantverket, hur man gör en radioproduktion. I mindre omfattning fanns det lärande om tänkandet hur man kan uttrycka berättelser i radioform. Elevers språkutveckling kunde stimuleras i och med att de använde talet mycket. Flera elever ansåg att deras självkänsla utvecklades genom att de utmanade sig själva och vågade. Det framkom också att arbetet upplevdes svårt av flera elever. En viktig del i projektet var att det fanns tydliga mål samt stöd till eleverna i arbetet, från både lärare och en kulturarbetare med erfarenhet av radioproduktion. Resultaten pekar på att deras förmåga att motivera elever hade avgörande betydelse för elevernas läroprocess.</p><p> </p><p> </p> / <p>The project ”Radio in the school” was offered to pupils within the individual programme in one secondary school. It was realized during one term. The project implied a way of work where the focus was on content, to tell about a stuff. The way of expression for this was by making a radio programme. This case study is about this project.</p><p>The aim of this investigation was to find out how students were comprehended their own learning in a project were they made radio programmes. Another aim was to investigate how the teachers involved were comprehended the possibilities and obstacles to learning for pupils through such an aesthetic and subject overarching way of work. The questions concerned the pupil’s comprehension of what they learned, in what way they learned, the development of self-esteem and of the teacher’s part in this.</p><p>Data were collected with questionnaires and interviews. Interviews were made with pupils and teachers. The results were compared with each other and were related to different theories.</p><p> The results indicate that the project implied a way of work which made learning possible in different ways. The pupils learned by using radio production as a tool. It also implied learning about the skill, how to make a radio production. To less extent there was learning about the thinking about how to express the stories in radio. The language of the pupils could develop because they used speech to large extent. The self-esteem of the pupils could grow when they challenged themselves and dared to do new tasks.</p><p>It also appeared that the work was experienced as difficult for several pupils. According to the teachers, an important matter in the project was clearly defined targets and support to the pupils from the teachers and from a cultural worker with knowledge of radio production. The results indicate that their capacity for motivating pupils was of vital importance for their learning process.</p>

<p>Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 – 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling. Då benämndes metoden och den fick ett eget utbildningsinstitut, Kordainstitutet.</p><p>I min studie har jag jämfört Dan Lipschütz livsberättelse med ”en berättelse om den dynamiska pedagogiken” och sökt efter parallella företeelser, vilket innebär att jag funnit upplevelser och erfarenheter från hans liv som medverkat till att forma den dynamiska pedagogiken.</p><p>Uppsatsens metoder är livsberättelsen, den kvalitativa forskningsintervjun samt litteraturstudier. Jag utgår från ett kvalitativt forskningsperspektiv med en hermeneutisk tolkningsansats. Arbetet innehåller såväl tolkande som deskriptiva delar.</p><p>Studien visar att formandet av den dynamiska pedagogiken har skett i en tid som var mottaglig för de idéer som metoden representerar. Såväl idéer, teorier som viktiga personer med specialkunskaper i den dynamiska pedagogikens olika delar har varit avgörande för metodens formande och uppkomst, där Dan Lipschütz med sin speciella kompetens varit den sammanhållande faktorn.</p>

Projektet ”Radio i skolan” riktade sig till elever inom det individuella programmet på en gymnasieskola. Det pågick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssätt där fokus låg på innehåll, att berätta om ett ämne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram. Denna fallstudie behandlar detta projekt. Syftet med studien var att undersöka hur elever uppfattade det egna lärandet i ett projekt där de fick arbeta med radioproduktion. Ett annat syfte var att undersöka hur involverade pedagoger uppfattade möjligheter och hinder för elevers lärande genom ett sådant estetiskt och ämnesövergripande arbetssätt. Frågorna rörde elevernas uppfattningar av vad de lärt sig, hur de lärt sig, utvecklande av självkänslan samt om pedagogernas roll för detta. En fråga handlade om involverade lärares syn på elevernas lärande och utvecklande av självkänsla. Som datainsamlingsmetoder användes både enkäter och intervjuer. Intervjuer gjordes med elever och lärare. De olika resultaten jämfördes med varandra och relaterades till olika teorier. Resultaten visar att projektet innebar ett arbetssätt som möjliggjorde lärande på olika sätt. Elever lärde sig genom att använda radioproduktion som redskap. Det innebar även lärande om hantverket, hur man gör en radioproduktion. I mindre omfattning fanns det lärande om tänkandet hur man kan uttrycka berättelser i radioform. Elevers språkutveckling kunde stimuleras i och med att de använde talet mycket. Flera elever ansåg att deras självkänsla utvecklades genom att de utmanade sig själva och vågade. Det framkom också att arbetet upplevdes svårt av flera elever. En viktig del i projektet var att det fanns tydliga mål samt stöd till eleverna i arbetet, från både lärare och en kulturarbetare med erfarenhet av radioproduktion. Resultaten pekar på att deras förmåga att motivera elever hade avgörande betydelse för elevernas läroprocess. / The project ”Radio in the school” was offered to pupils within the individual programme in one secondary school. It was realized during one term. The project implied a way of work where the focus was on content, to tell about a stuff. The way of expression for this was by making a radio programme. This case study is about this project. The aim of this investigation was to find out how students were comprehended their own learning in a project were they made radio programmes. Another aim was to investigate how the teachers involved were comprehended the possibilities and obstacles to learning for pupils through such an aesthetic and subject overarching way of work. The questions concerned the pupil’s comprehension of what they learned, in what way they learned, the development of self-esteem and of the teacher’s part in this. Data were collected with questionnaires and interviews. Interviews were made with pupils and teachers. The results were compared with each other and were related to different theories.  The results indicate that the project implied a way of work which made learning possible in different ways. The pupils learned by using radio production as a tool. It also implied learning about the skill, how to make a radio production. To less extent there was learning about the thinking about how to express the stories in radio. The language of the pupils could develop because they used speech to large extent. The self-esteem of the pupils could grow when they challenged themselves and dared to do new tasks. It also appeared that the work was experienced as difficult for several pupils. According to the teachers, an important matter in the project was clearly defined targets and support to the pupils from the teachers and from a cultural worker with knowledge of radio production. The results indicate that their capacity for motivating pupils was of vital importance for their learning process.

Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden. Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 – 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling. Då benämndes metoden och den fick ett eget utbildningsinstitut, Kordainstitutet. I min studie har jag jämfört Dan Lipschütz livsberättelse med ”en berättelse om den dynamiska pedagogiken” och sökt efter parallella företeelser, vilket innebär att jag funnit upplevelser och erfarenheter från hans liv som medverkat till att forma den dynamiska pedagogiken. Uppsatsens metoder är livsberättelsen, den kvalitativa forskningsintervjun samt litteraturstudier. Jag utgår från ett kvalitativt forskningsperspektiv med en hermeneutisk tolkningsansats. Arbetet innehåller såväl tolkande som deskriptiva delar. Studien visar att formandet av den dynamiska pedagogiken har skett i en tid som var mottaglig för de idéer som metoden representerar. Såväl idéer, teorier som viktiga personer med specialkunskaper i den dynamiska pedagogikens olika delar har varit avgörande för metodens formande och uppkomst, där Dan Lipschütz med sin speciella kompetens varit den sammanhållande faktorn.

Denna uppsats utgår ifrån författarens egna självupplevda erfarenheter från en turné med en barnteaterföreställning hösten 2012 och beskriver händelser och situationer som uppkom under turnéns gång. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör även de olika villkor, skola och teater har att förhålla sig till. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som sker i mötet mellan lärare, elever och teater, att förstå lärares relation till teaterformen samt den konstnärliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan. Undersökningsfrågorna lyder: Hur kan man förstå skolans respektive teaterns villkor? Vilka aspekter anser lärare och konstnärlig ledare är viktiga med hänsyn till samarbetet mellan teater och skola? Hur uppfattar lärare och konstnärlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlättas? Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlätta mötet mellan teater och skola? Studien är en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet består i deltagande observationer, frågeformulär och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats. Resultatet visar att skola och teater står långt ifrån varandra i fråga om behov och önskningar, men att det finns beröringspunkter och möjligheter att finna vägar som underlättar mötet mellan skola och teater.   Nyckelord: dramapedagogik, teater, skola, barnteater, för-och efterarbete, konstupplevelse, estetiska läroprocesser.

Syftet med denna examensuppsats, Balloon Wars &amp; snapphanarna – lärdomar av narrativt filmskapande i skolan, är att undersöka vad och hur eleverna (en årskurs 3-5) som deltog i skapandet av en narrativ, berättande spelfilm om snapphanetiden kan tänkas ha lärt sig av filmprojektet, och vilka tänkbara utvecklingsmöjligheter filmmetoden har i framtiden. Studien förankras i Vygotskijs tankar om den närmaste utvecklingszonen och att barn lär sig bäst tillsammans, i ett socialt samspel. Pedagogiskt drama och utvecklande rollekar är en stomme i uppsatsen, eftersom eleverna var aktiva som barnskådespelare i inspelningsfasen. Metoden faller inom ramen för aktionsforskning. Empirin grundas på frågeformulär som de deltagande eleverna skriftligen och individuellt fick besvara ett år efter att filmen spelats in, samt på kvalitativa intervjuer med elevernas tre mentorer som också var närvarande under filmprojektet. Upplevda lärdomar som framkommer är förbättrad samarbetsförmåga, ökad vi-känsla i storgruppen, stärkt socioemotionell utveckling, kunskaper om filmprocessens faser och en praktisk förståelse för snapphanarnas levnadsvillkor (när eleverna ”levde” som dem). Utvecklingsmöjligheter för filmmetoden handlar om mer tid till förfogande, rätt tekniska resurser på plats, mindre elevgrupper och större delaktighet för eleverna i hela filmprocessen. Det sociokulturella perspektivet kan hjälpa den filmskapande pedagogen att hitta en modell för lämpliga elevgrupper (hur) med mixade förkunskaper, medan den konkurrerande variationsteorin kan hjälpa pedagogen att hitta ett lämpligt lärandeobjekt (vad). Ytterligare en slutsats är att ett filmtema skulle kunna utgå från elevernas spontana rollekar på rasterna.

I studien undersöks hur bildlärare kan arbeta med frågor som rör sexualitet, relationer, samt sex- och samlevnad i bildundervisning. Undersökningen rör även hur elever kan stödjas i sin identitet genom normkritisk bildundervisning som tar upp frågor kring sexualitet och relationer. Metoden är kvalitativa och tar avstamp ur djupintervjuer med personer som arbetar med bildundervisning och ämnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisning är mest effektiv när den är ämnesintegrerad. I bildämnet finns det många olika ingångar och verktyg inom arbetsområdet som bl.a. skapar tillfällen att diskuterar relationer och värderingar, medvetgörandet av normer och stereotyper, samt uttryck och undersökande av den identiteter. Genom att använda sig av olika kreativa läroprocesser och horisontell mediering så kan elever förstå sin egen person och kropp, samt sig själv i relation till andra och till samhället. Detta är en god förutsättning för identitetsskapande och för ett kreativt och välfungerande liv.

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i vilka faktorer som eleverna själva upplever ha betydelse för deras skolarbete i ämnet bild. Lärarna menar att låg motivation är ett stort problem i dagens skola och många elever upplever mötet med skolan som meningslös eftersom de inte känner sig delaktiga i det som händer i klassrummet. Eftersom forskning visat att all bildning bygger på motivation känns det viktigt för mig att ta reda på hur jag på bästa sätt ska kunna hjälpa mina elever att hitta den motivation och drivkraft som krävs för att klara av skolarbetet. Min studie bygger på en enkätundersökning där 62 elever i årskurs nio har fått svara på frågor om vilka motivationsfaktorer som de anser ha betydelse respektive sakna betydelse för deras motivation när det gäller det skolarbete som är kopplat till bildlektionerna. Enkätfrågorna är framtagna utifrån de faktorer som enligt litteraturstudier och forskningsresultat visat ha betydelse för motivation till skolarbete. Resultatet av undersökningen visar att eleverna först och främst vill känna sig nöjda med sitt arbete och hur de klarat av att genomföra sina uppgifter. På andra plats när det gäller viktiga motivationsfaktorer hamnar lärarens bemötande. Enkätresultaten bekräftade också min föreställning om att många elever ser bildämnet som ett roligt men tyvärr inte så viktigt skolämne. / The aim of this essay is to get an insight into what factors the pupils themselves perceive are important for their school work in the subject image. The teachers mean that motivation is a major problem in today's school and many students experience the meeting with school as meaningless because they do not feel involved in what is happening in the classroom. Since research has shown that all education is based on motivation, it feels important to me to find out how I can best help my students to find the motivation and driving force needed to cope with school work.   My study is based on a questionnaire survey, where 62 students in grade nine have answered questions about the motivational factors that they consider to be important and not relevant to their motivation regarding the school work associated with the image lessons. The survey questions are based on the factors that, according to literature studies and research results, have shown importance for motivation for school work. The results of the survey show that students first and foremost want to feel satisfied with their work and how they managed to fulfill their tasks. Secondly, when it comes to important motivational factors, the teacher's response ends. The survey results also confirmed my idea that many students view the subject matter as a fun but unfortunately not so important subject matter.

In October 2010 started the pilot project, Vi slår på trummor inte på varann! The project was conducted under Utveckling Barn & Unga, which is collaboration between the Musik i Syd and the city of Kristi- anstad, in order to strengthen the children ́s and adolescents culture in the region. Slättängsskolan in Kristianstad was chosen as a pilot school and all students in grades 6 and 7 have participated in the project. The project ended with two concerts, one at the school and one at the Kristianstad Concert Hall.This thesis presents a contextualized evaluation of the pilot project, Vi slår på trummor inte på varann! anchored in three contexts:• Theory• Politics• MethodologyThese theoretical approaches include theories that are relevant to the evaluation of the project, Vi slår på trummor inte på varann! The pedagogical theories are related to learning processes regarding Art Education. Curriculum goals and values are also the basis for the evaluation. Methodologically I have used the method triangulation, a combination of methods, to evaluate the project in order to get a ”toolbox” of theoretical approaches for my future work as a cultural producer for children and young people.The results of the evaluation indicate that the majority of the students experienced the project as something good and something that they want to continue. Most positive were the students in 6:th grade. The students who thought it felt good to play drums were also more positive about the project as a whole. The most favorable of the project, according to the students, was the concerts. Concerts and media attention have revised the image of the school. Through the project, the school thus had something positive to gather around, which was one of the goals of the project. Based on evaluation results, I finally examined if the project, Vi slår på trummor inte på varann! can be regarded as a sign of a shift of paradigm in the perception of culture for children and young people in Sweden today.