Denna studie handlar om förskollärares uppfattningar av hur de stödjer flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Studien har utgått från en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuats i samma kommun på tre olika förskolor, varav två förskollärare på respektive förskola.Studiens syfte är att öka kunskap om förskollärares uppfattning om hur de kan stödja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Resultatet analyseras utifrån en sociokulturell teori. Resultatet visade att fyra faktorer ansågs vara väsentliga för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Dessa faktorer utgörs av språkutveckling genom förskollärarens förhållningssätt, språkutveckling genom material, språkutveckling genom samverkan samt språkutveckling genom flerspråkiga pedagoger.Studiens slutsats är att förskollärarna anser att de stödjer de flerspråkiga barnen i både det svenska språket och i deras modersmål. Däremot visar förskollärarnas beskrivningar att det uppfattas ske i olika grad av hur mycket man integrerar barnens modersmål i undervisningen. / This study concerns preschool teachers' perceptions of how they support multilingual children in their language development. The study was based on a qualitative method where six preschool teachers were interviewed in the same municipality at three different preschools, two of whom were preschool teachers at each preschool. The aim of the study is to increase knowledge about preschool teachers' perception of how they can support multilingual children's language development in preschool. The result is analyzed based on a sociocultural theory. The results showed that four factors were considered essential to support multilingual children's language development. These factors consist of language development through the preschool teacher's approach, language development through materials, language development through collaboration and language development through multilingual educators.The study's conclusion is that the preschool teachers consider that they support the multilingual children in the Swedish language and in their native language. On the other hand, the preschool teachers’ descriptions show that the degree to which the children's native language is integrated into the teaching is perceived to be happening to varying degrees.

Den fysiska miljön, pedagogernas förhållningsätt, interaktion mellan barn och barn och mellan barn och vuxna påverkar barns språkutveckling. Det framhäver pedagogerna i denna undersökning. Förskolans verksamhet är en viktig språkutvecklande miljö och som pedagog i förskolan ska man arbeta aktivt för att utveckla flerspråkiga barns första- och andraspråk. Antalet flerspråkiga barn har ökat och det ställer nya kompetensbehov och didaktiska utmaningar för förskollärare. Syfte med undersökningen är att får mer kunskap om hur flerspråkiga barn stimuleras i svenska språket i förskolan. I undersökningen används begreppen proximal utvecklingszon, mediering, kognitiv teori, behaviorism samt sociokulturellt perspektiv.  I den valda förskolan i underökningen är hälften av barnen flerspråkiga. I studiens resultat framkom det att flerspråkiga barn stimuleras i svenska språket hela tiden i förskolan. Förskollärarna tror på det kompententa barnet. Pedagogerna använder sig av bilder som stöd, kroppsspråk och mimik som en del av medierat lärande för att stärka språket och för att underlätta för de flerspråkiga barnen. / The physical environment, the pedagogical attitude and interaction between children and between children and adults affect children's language development. The teachers in this study emphasize this. The preschool's activities are an important language-developing environment and as an educator in the preschool and one must work actively to develop the first and second languages ​​of multilingual children. The number of multilingual children has increased and this demands new skills and pose a didactic challenge for preschool teachers. The purpose of the study is to gain more knowledge about how multilingual children are stimulated in the Swedish language in preschool. The study uses the terms proximal development zone, mediation, cognitive theory, behaviorism and socio-cultural perspective. In the chosen preschool in the examination, half of the children are multilingual. In the study's results, it emerged that multilingual children are stimulated in the Swedish language all the time in the preschool. Preschool teachers believe in the competent child. The educators use images as support, body language and mimicry as part of mediated learning to strengthen the language and to make it easier for the multilingual children.

Många barn i Sverige växer idag upp med fler språk än ett. Detta gör att logopeder behöver kunskap om normal språkutveckling hos flerspråkiga, för att kunna skilja denna från språkstörning och därmed minska risken att över- och underdiagnostisera flerspråkiga med en sådan diagnos. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka skillnader som föreligger mellan enspråkiga och flerspråkiga barns berättande, med särskilt fokus på barnens ordförråd. Fem flerspråkiga barn i femårsåldern som talade svenska och engelska testades med Buss-sagan (BST) och Peabody Picture Vocabulary Test (PPVT), och jämfördes med en kontrollgrupp bestående av sex enspråkigt svensktalande barn. De flerspråkiga testades på både svenska och engelska och jämförelser gjordes såväl kvantitativt som kvalitativt inom och mellan grupperna. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde uppmätas på BST eller PPVT. På samtliga uppmätta parametrar märktes dock en variation inom den flerspråkiga gruppen som var större än inom den enspråkiga. En kvalitativ bearbetning visade att enspråkigas berättelser oftast var kortare men mer korrekta med avseende på exempelvis ordval. En måttlig positiv korrelation (r=0,49) nära statistisk signifikans (p=0,054) fanns mellan resultaten på BST och PPVT, vilket indikerar ett samband mellan ordförråd och förmågan att återge Buss-sagan korrekt. Slutsatsen man kan dra är att flerspråkiga som grupp är väldigt heterogen samt att ordförråd är en språklig hörnsten som får genomslag på andra språkliga förmågor, exempelvis narrativ sådan. / Many children in Sweden grow up speaking more than one language. This demands that Speech-Language Pathologists are knowledgeable about normal bilingual language development to be able to distinguish bilinguals with typical language development from those with language impairment, thereby lessening the risk of bilingual children being given the wrong diagnosis. The aim of the present study was to investigate which differences there are between monolingual and bilingual children’s narratives, with extra focus on their vocabulary. Five bilingual children, five years of age, speaking Swedish and English were tested with the Bus Story Test (BST) and Peabody Picture Vocabulary Test (PPVT), and were compared to a control group of six monolingual Swedish speaking children. The bilingual children were tested in both languages, comparisons were made quantitatively as well as qualitatively within and between groups. No statisticially significant differences were found in neither BST or PPVT, however, a larger variation were present on all parameters studied in the bilingual group than in the monolingual group. A qualitative analysis showed that the monolingual children’s narratives generally were shorter but more correct regarding for instance word choice. A moderate positive correlation (r=0,49), near statistical significancy (p=0,054), were found between the results of PPVT and BST, indicating that there is a connection between vocabulary and the ability to be able to retail the content of the Bus Story correctly. Implications that can be drawn from this study is that bilinguals are heterogenous at group level when looking at language abilities. Another conclusion is that vocabulary is a linguistic cornerstone having a major impact on other linguistic abilities, for instance narrative competency.

I läroplanen för förskolan betonas modersmålets betydelse både i förskolans uppdrag och i förskolans mål. Barnen ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, sin kulturella identitet samt förmågan att kommunicera på både modersmålet och svenska.  Det är viktigt att redan i förskolan arbetar aktivt för att stötta barn med annat modersmål än svenska för att främja språkutvecklingen och stärka deras självkänsla. Studien syftar till att undersöka hur åtta förskollärare ser på samarbetet med modersmålslärare i förskolan. Våra frågeställningar är följande: -          Hur beskriver förskollärarna samarbetet med modersmålslärarna? -          Hur ser förskollärarna på vikten av samarbete med modersmålslärarna? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare i åtta olika förskolor. Vi utgick från en hermeneutisk syn i vår analysering av materialet vi fick fram genom de kvalitativa intervjuerna med förskollärarna. Urvalet av förskolorna gjorde vi medvetet med utgångspunkt att det skulle finnas minst ett par flerspråkiga barn i barngruppen. Resultatet av analysen visar att alla förskollärare utom en ser att det finns ett stort behov av samarbete med modersmålslärare i förskolan. Däremot menar de att det finns hinder som tid och resurser som gör att samarbetet inte är genomförbart. Främst lyfts avsaknaden av tid för gemensam planering och bristen på modersmålslärare i kommunerna. I undersökningen finns det två förskolor som har ett väl fungerande samarbete med modersmålslärare när det gäller planering, men det finns inte modersmålsstöd till alla språk. På de övriga förskolorna fanns det inget fungerande samarbete mellan förskollärare och modersmålslärare.

Syftet med denna studie är att få djupare kunskap och större förståelse om hur förskollärare uppfattar arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Studien utgår från tre frågeställningar. Dessa frågeställningar är följande: Hur arbetar förskollärarna för att stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn? Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att stimulera barns språkutveckling? och på vilket sätt använder förskollärarna den sociala interaktionen för att stimulera språkutveckling hos flerspråkiga barn? Den insamlade empiriska data har tagits del av genom intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskolan och i förskoleklassen. Den har sedan analyserats och tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat har diskuterats i relation till tidigare forskning som har berört förskollärares arbete med flerspråkighet. Flerspråkighet utgör en viktig del i dagens samhälle, intervjuerna har därför genomförts med förskollärare som arbetar i förskoleklassen och i förskolan med flerspråkiga barn. Detta för att ge läsaren en bild av hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet och vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet.  Under bearbetningen av transkriberingarna har vi valt att kategorisera den insamlade empirin för att underlätta för oss att sammanställa förskollärarnas svar kring deras arbete med flerspråkighet. De kategorier vi har valt är: förskollärares arbete med språkutveckling hos flerspråkiga barn, flerspråkig personal och barnets modersmål i vardagen, begreppet flerspråkighet i relation till förskolan och förskoleklassen, organiseringen av verksamheten, barns inkludering, den fysiska miljön och den sociala miljön, den sociala interaktionen för barnets språkutveckling, svårigheter i arbetet med flerspråkighet och förskollärarnas kompetensutveckling. Detta kan relateras till Denscombe (2017). Författaren förklarar att den insamlade data som framkommer ska kategoriseras för att möjliggöra för forskaren att se likheter och skillnader mellan respondenternas svar (a.a). Studiens resultat visar att förskollärarna har en gemensam syn gällande vikten av individanpassning i planeringen av lärandesituationer. Det framkommer i resultaten att förskollärarna belyser att individualisering ökar barnets inlärning av majoritetsspråket. Resultaten visar även att social interaktion, kommunikation, inkludering samt organisation av verksamheten är bidragande faktorer för barnets sociala och språkliga utveckling. Det framkommer även att förskollärarna visar medvetenhet om kopplingen mellan dessa faktorer och barnets språkinlärning. Förskollärarna planerar därför verksamheten på ett sätt som främjar barnets språkliga kompetenser och sociala färdigheter. En intressant aspekt som tolkades utifrån resultatet är att förskollärarnas svar visar att de svårigheterna som förskollärarna upplever i arbetet med flerspråkiga barn beror på att förskollärarna inte har tillräckliga kompetenser i arbetet med flerspråkighet.

It would be favorable, during the clinical assessment of language in multilingual children, if the speech-language-pathologist (SLP)spoke all the languages of the child. This is, however, not always possible, hence the need for interpreter-mediation. Furthermore, it would be desirable if the interpreters used in clinical assessments of language are specifically trained. There are only a few studies concerning interpreter-mediated clinical assessment of language and cognition using Conversation Analysis as a method, and no studies of interpreter-mediated clinical assessment of language in multilingual children. The purpose of this study was therefore to investigate the interaction between the SLP, interpreter and child, in interpreter-mediated clinical assessments of language in multilingual children, with a specific focus on the SLP and the interpreter. Participants of the study were two licensed S LPs, three interpreters and two multilingual children and their caregivers. The study was based on three video recordings of clinical encounters and four semi-structured interviews. The video recordings were translated, transcribed and analyzed using the theory and method of Conversation Analysis, and the interviews were transcribed and analyzed. Analysis of the video recordings resulted in the discovery of three phenomena; the importance of preunderstanding of the working process of SLP, the importance of responsibility during interpreter-mediated clinical assessment of language, and finally communication and language approach. Analysis of the semi-structured interviews resulted in the discovery of four phenomena, which, in addition to the ones already discovered during the video recordings, also included the importance of dialects. Strategies and challenges that the SLP and interpreter faced could be revealed from the phenomena discovered in the video recordings and the semi-structured interviews. It was suggested in the conclusion that challenges were caused by expectations on the interpreter, a lack of preunderstanding of the working process of the SLP, uncertainty regarding the responsibilities of the interpreter versus the SLP, and finally, the demands of a high level of language competence. Strategies that were used within the discovered phenomena were partially consciously applied by the SLP and interpreter. However, there is a great need for further knowledge and awareness of the processes involved in this clinical context, in order to obtain reliable and satisfactory interpreter-mediated clinical assessments of language. Lastly, it was discussed that the patient safety might be compromised if no consideration is taken regarding the investigated challenges and strategies.

Den här studien handlar om anknytning till barn som inte kan det svenska språket och har ett annat modersmål än svenska. Ämnet valdes utifrån att det har varit väldigt aktuellt de senaste åren, och specillt i förskolans värld. Jag vill ta reda på om förskollärare upplever svårigheter att skapa anknytning till barn när de inte förstår det svenska verbala språket. Syftet med studien handlar delvis om att undersöka hur förskollärare upplever språkets betydelse vid anknytning till barn som inte kan det svenska språket och har ett annat modersmål än svenskan. En annan del av syftet handlar om att ta reda på vilka strategier förskollärare använder sig av i samspelet med de här barnen för att utveckla deras språk och skapa en anknytning till dem. Den teoretiska grunden är anknytningsteorin och språkets betydelse. Tidigare forskning har visat att det är viktigt med en trygg relation mellan förskollärare och barn samt att en god kommunikation kan bidra till en ökad trygghet men även att denna vinkeln inte studerats särskilt mycket. För att besvara studiens frågeställningar använde jag mig utav den kvalitativa forskningsmetoden och genomförde semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor i två olika orter. Denna uppsats visar att anknytning och språk hör samman. Dock behöver inte det alla gånger handla om det verbala språket utan  det kan även vara kroppsspråk, bildstöd och andra medel som finns för att skapa en god anknytning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med AKK i förskolan för att alla barn ska få sina röster hörda samt bli inkluderade i verksamheten oavsett förutsättningar. I studien användes Nilholms dilemmaperspektiv som utgångspunkt. För att undersöka hur förskollärare ser på användandet av AKK utifrån vårt syfte gjordes en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta förskollärare från sju olika förskolor. Materialet samlades in via ljudupptagning som transkriberades och kodades för att sedan analyseras utifrån en tematisk analys där teman framkom. Resultatet visar att många förskollärare inte har fått någon utbildning inom AKK och därför känner sig osäkra på hur de ska använda hjälpmedel utifrån barnens behov. De förskollärare som har utbildning kände sig trygga i användandet av AKK. Resultatet visade också att förskollärare försöker använda olika slags hjälpmedel som passar barngruppen utifrån bästa förmåga. Vidare visar resultatet att förskollärare tar ett ansvar utifrån förskolläraruppdraget och ser till barnens perspektiv för att anpassa hjälpmedlen för att inget barn ska bli utpekat eller exkluderat. Slutsatsen är att förskollärare gör sitt bästa för att skapa förutsättningar för kommunikation och inkludering för de barn som brister i det verbala språket med hjälp av olika AKK hjälpmedel. Däremot önskar många förskollärare utbildning inom ämnet för att kunna arbeta på bästa sätt med AKK. Slutsatsen vi drar är att utbildning och kunskap ligger till grund för att kunna arbeta med AKK i förskolan, samt att det är viktigt att se miljön och omgivningen som ett problem och aldrig barnet.

Att kommunicera är en rättighet som alla har, oavsett funktionsförmåga. I UNICEF Sverige (2021) under artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, tas barns rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet upp. Detta är tyvärr inte självklart för flerspråkiga barn i språklig sårbarhet eftersom de har svårigheter att uttrycka sig samt att göra sig förstådda.  Denna studie handlar om metoden Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, och delaktighet. Syftet med studien var att med stöd av interventionen undersöka om AKK, med särskilt fokus på bildstöd är en möjlig väg till ökad delaktighet hos flerspråkiga barn i språklig sårbarhet i förskolan. Studiens syfte var även att undersöka hur förskolepersonal som deltar i interventionen beskriver sitt arbete och hur de upplevde användningen av bildstöd som syftade till att öka barns delaktighet. Med studien önskade jag undersöka om en aktiv användning av bildstöd kunde vara ett arbetssätt för att öka tillgängligheten i förskolans vardagsrutiner och undervisning. Ökad tillgänglighet skulle vara betydelsefullt för samtliga barn, fast särskilt för flerspråkiga barn i språklig sårbarhet. Förhoppningen var att metoden skulle öka barnens möjlighet till delaktighet och lärande i sin utbildning.   Intervention genomfördes med två grupper av flerspråkiga barn i språklig sårbarhet på en förskola under fem veckor med två undervisningstillfällen per vecka som ägnades åt interventionen. De två grupperna bestod av en kontrollgrupp som deltog i ordinarie undervisning och en interventionsgrupp som deltog i stödinsatsen (bildstöd). För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor valde jag att använda mig av strukturerad observation och kvalitativa intervjuer som metoder för datainsamling. Effekterna av interventionen mättes genom en strukturerad observation med stöd av ett delaktighetsbaserat observationsschema (se bilaga 6) innan och efter interventionsperioden. Efter observationerna användes delaktighetsmodellen av Szönyi och Söderqvist Dunkers (2018), med fokus på de tre delaktighetsaspekterna; tillgänglighet, samhandling och engagemang för analysen. Resultatet beskrivs därefter utifrån dessa aspekter. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes med två pedagoger som deltog i intervention efter att interventionsperioden avslutats.  Studiens resultat visade, trots att den genomförda interventionen kan betraktas som kortvarig, ändå att en aktiv användning av bildstöd hade ökat barns delaktighet efter interventionsperioden. Resultatet som framkom under intervjuer visade också att pedagogerna hade en positiv inställning till användandet av bildstöd. Pedagoger upplever att bildstöd är ett verktyg som förstärkt det som sägs samt underlättar barnens kommunikation. / Communication is a fundamental human right that everyone should have access to, regardless of their functional ability. Article 12 of the Convention on the rights of the child provides that every child has the right to express freely his/her opinion on all the questions which concern his/her life. Yet, due to difficulties in communicating for multilingual children with linguistic vulnerabilities are at particular risk of not being heard. This study is about Augmentative and Alternative Communication (AAC) and participation. The purpose of this study is to examine about AAC, with specific focus on if picture cards in an intervention study are a possible way for promoting multilingual children with linguistic vulnerabilities’ participation at preschool. With my study I wished to investigate if active use of picture support can be a way to increase accessibility in preschools everyday routines and education. The purpose of the study is also to examine preschool teacher’s description of their work with active use of picture support.  This intervention study lasted for a period of five weeks (two lessons a week). To answer the research questions, I have used data sources that consist of observations and interviews. Two groups of children (the control group and the experimental group) have been observed over a period when picture cards are used to help teaching. The data were collected before and after intervention. Intervention effects were analyzed using the participation models of Szönyi and Söderqvist Dunkers (2018) with three aspects: accessibility, interaction, and involvement. Semi-structured interviews were conducted with two preschool teachers at one preschool at the end of intervention. The result of the intervention shows that active use of picture cards has increased multilingual children with linguistic vulnerabilities’ participation. The preschool teachers expressed positive feedback of using picture cards in teaching. Picture cards can support speech and expand children’s ability to communicate.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling genom användning av digitala verktyg. Genom observationer på en flerspråkig förskola i Sverige, med deltagande från flera avdelningar med förskollärare och barnskötare, transkriberades data för tematisk analys med tillämpning av ett sociokulturellt perspektiv för observationsanalys. Resultaten indikerar på att förskollärares arbetssätt är avgörande för att utveckla både verbala och icke-verbala språkfärdigheter hos barn genom olika pedagogiska förhållningsätt. Förskollärare har integrerat digitala verktyg och systematiska metoder för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Metoder som högläsning med digitala läsverktyg och bilder på storbildsskärmen framträder som särskilt betydelsefulla. Utöver att utmana barn att delta i samtal genom frågor, repetition, talutrymme, tonläge och gester, används även teckenspråk för att kommunicera med icke-verbala barn, anpassat efter individuella behov.  Studien pekar på att modersmålet stöds i språkutvecklingen genom användning av digitala verktyg och därigenom utmanas barnens förståelse och språkliga medvetenhet. Digitala spel introducerar ett nytt ordförråd och främjar barns skrivspråksutveckling. Slutsatsen är att förskollärare använder olika pedagogiska metoder genom digitalisering för att stimulera flerspråkiga barns språkkunskaper och skapa gynnsamma förutsättningar för interaktion i små utbildningsgrupper. / The purpose of the study was to investigate how preschool teachers work with multilingual children's language development through the use of digital tools. Through observations at a multilingual preschool in Sweden and with the participation of several preschool teachers and childminders, data were transcribed for thematic analysis applying a sociocultural perspective for observational analysis. The results indicate that preschool teachers' working methods are crucial for developing both verbal and non-verbal language skills in children through different pedagogical strategies. Preschool teachers have integrated digital tools and systematic methods to support multilingual children's language development. Methods such as reading aloud with digital reading tools and image support on the large screen appear to be particularly significant factors and are extremely important. In addition to challenging children to participate in conversation through questions, repetition, space of speech, intonation and gestures, sign language is also used to communicate with non-verbal children, adapted to individual needs.     The study points out that the mother tongue is supported in language development through the use of digital tools and thereby challenges the children's understanding and linguistic awareness. Digital games introduce new vocabulary and promote children's written language development. The conclusion is that preschool teachers use different pedagogical methods through digitization to stimulate multilingual children's language skills and create favorable conditions for interaction in small educational groups.