Introduktion: Den äldre befolkningen ökar och många känner sig ensamma och isolerade. Det är en folkhälsoutmaning att hitta lösningar till detta problem då ofrivillig ensamhet kan leda till psykisk ohälsa. Ett av de globala målen är att bekämpa ojämlikhet i hälsa, så genom att samhället arbetar med preventiva insatser i gruppen äldre kan det bidra till ökad jämlikhet i samhället. Syfte: Att beskriva de samhälleliga insatserna som kan göras för att motverka ofrivillig ensamhet hos äldre. Metod: En litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna PubMed, Medline Ebsco och CINAHL. Artiklarna analyserades med en tematisk analys. De mest använda sökorden var elderly people, loneliness, prevention, intervention och effective. Resultat: Åtta teman på vad som motverkar ofrivillig ensamhet återfanns och som grupperades i tre kategorier, samtliga teman var socialt stöd, digital teknik, kontaktskapande sällskap, fysisk aktivitet, primärvård, sociala interaktioner, psykiskt välbefinnande och digitala sociala interventioner. Slutsats: Studiens resultat visar att samhällets insatser bidrar till att minska ofrivillig ensamhet och isolering bland äldre. Samhället behöver också utveckla arbetet och vara mer lyhörd enligt de äldres önskemål. Fler studier behövs, speciellt hur digitaliseringen kan utvecklas och användes till de äldres fördel. / Introduction: The elderly population is increasing and many feel lonely and isolated. It is a public health challenge to find solutions to this problem as involuntary loneliness can lead to mental illness. One of the global goals is to fight inequality in health, so by society working with preventive measures in the group of older people, it can contribute to increased equality in society. Aim: To describe the social efforts that can be made to counteract involuntary loneliness in the elderly. Method: A literature study based on 20 original scientific articles obtained from the databases PubMed, Medline Ebsco and CINAHL. The articles were analyzed with a thematic analysis. The most used keywords were elderly people, loneliness, prevention, intervention and effective. Results: Eight themes of counteracting involuntary loneliness were found and grouped into three categories, all themes were social support, digital technology, contact-creating societies, physical activity, primary care, social interactions, mental well-being and digital social interventions. Conclusion: The results of the study show that society's efforts contribute to reducing involuntary loneliness and isolation among the elderly. Society also needs to develop its work and be more responsive to the wishes of the elderly. More studies are needed, especially how digitization can be developed and used to the benefit of the elderly.

This study shows that stress is one of the important issues which may have a negative impactboth in physical and mental effects on a nurse's working life. Poor ergonomics of the hospitaland a poor behavior approach of nurses can cause stress. To reduce these stress factors, thisstudy suggests solutions based on gamification that imply activities to create a good workingenvironment and to reduce the stress to ensure the good health and well-being of the nurseswho work different shifts especially in night shifts. To achieve the purpose, qualitative researchis used as a method. For this study, nurses who work in hospitals were interviewed in differentshifts especially in night shifts with some open-ended questions related to stress andgamification. Based on their answers, trying to evaluate and analyze the problem and findings.Based on the findings, a gamification concept was developed to provide recommendations tohandle the stress and to be motivated and engaged to develop the well-being of life. / Denna studie visar att stress är en av de viktigaste frågorna som kan ha en negativ inverkanbåde på fysiska och mentala effekter på sjuksköterskans arbetsliv. Dålig ergonomi på sjukhusetoch sjuksköterskors dåliga beteende kan orsaka stress. För att minska dessa stressfaktorerföreslår denna studie lösningar baserade på gamification som innebär aktiviteter för att skapaen bra arbetsmiljö och för att minska stressen för att säkerställa god hälsa och välbefinnandehos sjuksköterskor som arbetar olika skift, särskilt på nattskift. För att uppnå syftet användskvalitativ forskning som metod. För denna studie intervjuades sjuksköterskor som arbetar påsjukhus i olika skift, särskilt på nattskift med några öppna frågor relaterade till stress ochgamification. Baserat på deras svar, försöker utvärdera och analysera problemet och resultaten.Baserat på resultaten utvecklades ett spelkoncept för att ge rekommendationer för att hanterastress och för att vara motiverad och engagerad för att utveckla livets välbefinnande.

Type 1 diabetes (T1D) is a complex chronic disease without treatment. When anindividual is diagnosed with T1D they are taught how to monitor blood glucoselevel as well as external insulin administration. While this management strategyhelps prolong the individual’s life, there are other lifestyle factors not consideredthat negatively impact the patients’ life. This thesis aims to investigate the types of data that can be gathered to benefit T1D patients and healthcare specialists by improving life quality. To do so, the work employs a literature review and its qualitative analysis, aninterviewing process and its qualitative analysis as well as overall findings analysiswhere data is interpreted in order to identify areas of interest, common topics andtrends. 43 literature publications, 3 healthcare professionals and 3 T1D patientsparticipated in this study. Results show initial education is limited leaving patients to initiate their ownresearch which could be a cause for stress. Technological integration does not seemchallenging provided the right training of more complex solutions. Education asa means to reduce stress seems effective both for patients but also for their socialnetworks. Finally, there are currently useful data markers not being used that couldprovide a wider range of information to healthcare specialists aiding in better patientcare and improved T1D patients’ Quality of Life (QOL). To conclude, T1D is a complex chronic disease that requires both clinical andnon-clinical interventions. It is not sufficient to only address its clinical implicationsbut is important to investigate factors that impact the lifestyle and quality of life. Byextracting proper data markers, collecting and analyzing them, it is believed thattechnology can assist healthcare and ultimately improve T1D patient’s quality oflife. / Diabetes typ 1 är en komplex kronisk sjukdom som inte har en behandling. När enindivid blir diagnostiserad med Diabetes typ 1 lär dem att mäta blodsocker nivåernasamt externa insulin administering. Medan denna strategi hjälps förlänga individensliv, finns där andra livsstilsfaktorer som inte är övervägd. Denna avhandling syfta mot att kunna undersöka datatyper som kan insamlas tillfördel för Diabetes typ 1 patienter och värdpersonal genom att förbättra livskvalitet. För att kunna utföra detta genomfördes en litteratursammanställning med en kvalitativ analys, intervjuer med en kvalitativ analys samt ett övergripande rön där datantolkas för att kunna identifiera områden som kan vara intressanta, allmänna temanoch trender. 43 litteratur publikationer, 3 vårdpersonal och 3 diabetes typ 1 patienterdeltog i undersökningen. Resultatet visar inledande utbildning är begränsad vilket leder till att patienterinitiera egen fördjupning. Detta kan bidra till stressnivåerna. Teknologisk integrering verka inte vara en utmaning för patienter om dem få rätt utbildning för komplexa lösningar. Utbildning som metod för att bekämpa och minska stressnivåernaverka effektivt både för patienterna och vårdpersonal men även för deras sociala nätverk. Slutligen, finns där användbara data markörer som inte används men kan förse bredare information till vårdpersonal vilket kan förbättra vården samt patientenslivskvalitet. Slutligen är diabetes typ 1 en komplex sjukdom som kräver både klinisk menäven icke-kliniska ingripande. Det är inte tillräcklig att enbart ta itu med dem kliniska ingripande men det är även viktigt att undersöka faktorer som påverkar livsstiloch livskvalitet. Genom att excerpera lämplig data markörer samt samla och analysera dem, är det tänkt att teknologi kan assistera vårdpersonal och till slut förbättralivskvaliteten av diabetes typ 1 patienter

Since 2015, the Swedish government has invested more money in the post-partum care to make it more accessible. The number of Swedish qualitative studies, which highlight women's experiences of sexological support after childbirth since 2015, is limited. This means that we do not know how adequate the government's investments have been in terms of patients' access to sexological support after childbirth. The purpose of the study is to gain an increased understanding of what sexological support, from healthcare, people feel they need after childbirth. The author has conducted ten qualitative semi-structured interviews with respondents who had a vaginal birth in the last two years. Analyzed through Merleau-Ponty's (1945/2006) and Ahmed's (2014) phenomenological theories the results show that the respondents' sexual health was affected by the interaction of the changes in their physical body and life situation. These aspects were also influenced by their partner and the post-partum care. During the follow-up, several respondents felt that their midwife focused too much on their physical body instead of changes related to their sexual health. Participants expressed a need for more information and confirmation regarding the physical, psychological, and social changes that affected their sexual health. The participants also wished to have more sexological support for their partner. This result indicates that the government's investment in the post-partum care has not been sufficient in terms of sexual health after childbirth, which means that parts of this care remain unavailable. Key words: childbirth, partner, post-partum, postnatal care, sexual health, sexual function, sexual satisfaction, sexological support.

Bakgrund: Icke smittsamma sjukdomar, som diabetes typ 2, är en stor och ökande utmaning för ett hållbart samhälle. Diabetes typ 2 går att förebygga och behandla genom hälsosamma levnadsvanor. Digitala motivationsprogram som använder sig av beteendemodeller har visat sig vara kostnadseffektiva interventioner för att förbättra levnadsvanor. Vid utveckling av dessa tjänster är användarens behov viktigt för att få reda på vilka faktorer som bidrar till ett långsiktigt användande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med diabetes typ 2 och prediabetes upplevde användandet av en evidensbaserad digital tjänst som stödjer hälsosamma levnadsvanor. Metod: Studien var en kvalitativ explorativ studie där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Data analyserades med en kvalitativ induktiv innehållsanalys med fokus på det manifesta innehållet. Resultat: Resultatet visade på vikten av att det digitala motivationsprogrammet var användarvänligt för att optimera stöd för hälsosamma vanor och för att innehållet i det skulle nå fram till användaren. Appen upplevdes innehålla många uppskattade funktioner som stödjer möjligheten till mer hälsosamma vanor. Flera av funktionerna skulle ha haft ett högre användarvärde om de varit anpassade efter målgruppen och om användarvänligheten förbättrades. Slutsats: För att möjliggöra stöd till hälsosamma vanor behöver digitala motivationsprogram vara användarvänliga och anpassade efter den tänkta målgruppen. Genom att optimera tjänsten utifrån användarens upplevelse kan evidensbaserade digitala motivationsprogram bidra till att förbättra folkhälsan. Fler studier behövs för att studera vad som främjar långsiktigt användande och långtidseffekter. / Background: Non-communicable diseases, such as type 2 diabetes, are a major and increasing challenge for a sustainable society. Type 2 diabetes can be prevented and treated through healthy lifestyle habits. Digital motivational programs using behavioral models have been shown to be cost-effective interventions to improve lifestyle habits. When developing these programs, the user's needs are important in order to find out which factors contribute to long-term use. Purpose: The aim of the study was to explore how people with diabetes type 2 and prediabetes experienced the use of an evidence-based digital service that supports healthy lifestyle habits. Method: A qualitative explorative design was applied where semi-structured interviews were used to collect data. The data was analyzed with a qualitative inductive content analysis with a focus on the manifest content. Results: The result showed the importance of the digital motivation program being user-friendly in order to optimize support for healthy lifestyle habits and for its content to reach the user. The app was perceived to contain many appreciated features that support the possibility of healthy lifestyle habits. Several of the functions would have had a higher user value if they had been adapted to the target group and if the user-friendliness had been improved. Conclusion: To enable support for healthy lifestyle habits, digital motivation programs need to be user-friendly and adapted to the intended target group. By optimizing the program based on the user's experience, evidence-based digital motivation programs can contribute to improving public health. More studies are needed to explore what promotes long-term use and long-term effects.

Major demographical changes, such as aging population, constantly increases the demand for healthand social care services and technologies. The concept of welfare technologies is a response to meet this demand, since it increases independency, activity, participation and safety for people that has or is at risk of developing a disability. The procurement process of welfare technology is described as ineffective and problematic and is one of the major bottlenecks in implementing this type of technology. The aim of this study was to explore how the practical procurement process of welfare technology is performed in Swedish municipalities, an area which is currently under-researched. Moreover, the main problematic areas in the procurement, and their causes were investigated, which was carried out through qualitative semi-structured interviews with municipal actors. Data was collected from 3 municipalities, with 8 interview participants in total. The collected data from these interviews was transcribed, using intelligent verbatim, and analyzed inductively in the framework of qualitative content analysis. The data analysis yielded 7 main categories of problematic areas in the procurement process, along with 47 sub-categories. The main issues discussed were related to insufficient resources, such as competence, time and money, too little focus on the userneed, and difficulties with integrating welfare technology with other technical systems. A set of concrete advices for how to target some of the identified problems was generated, along with a couple guidelines for how to streamline the procurement process of welfare technology. It is argued in this report that the municipal organization of this process needs to be looked over, which cannot solely occur within municipalities, but must also be decided from a higher political level.

Introduktion: Diabetes är ett samlingsnamn för en typ av sjukdomar som orsakar förhöjda sockervärden i blodet. Typ 1-diabetes uppkommer vanligen hos barn och ungdomar, men vissa får sjukdomen först i vuxen ålder. Det finns förutom typ 1-diabetes även graviditetsdiabetes och typ 2-diabetes, LADA (Latent Autoimmune Diabetes in The Adults), MODY (Maturity Onset Diabetes in The Youth) och några mer ovanliga diabetessjukdomar. Syfte: Syftet med examensarbete är att undersöka vilka faktorer som bidrar till den stora ökningen av typ 1-diabetes hos barn som sker i många länder världen över. Metod: Den metod som används i detta arbete är en strukturerad litteraturstudie baserad på vetenskapliga originalartiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades med hjälp av CASP. Elva artiklar inkluderades i studien och analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: I detta arbete söktes svaret på frågan: Vilka faktorer kan förklara den ökande förekomsten av typ 1-diabetes bland barn och unga? Nedan presenteras resultatet uppdelat på fyra huvudteman som framkommit i analysen av materialet. Dessa teman är: immunologiska faktorer, kostens påverkan, livsstil och miljö samt föräldrarnas roll. Slutsats: Flertalet möjliga riskfaktorer utöver genetiska kan ses bidra till ökning av typ 1-diabetes bland barn och unga. Bland dessa kan nämnas tidig tillväxt på grund av felaktig eller överdriven mängd kost, virusinfektioner samt föräldrars utbildningsnivå och sociala status. / Diabetes is a group of diseases that cause elevated blood sugar levels. Type 1 diabetes typically develops in children and adolescents, but some people may develop the disease later in adulthood. In addition to type 1 diabetes, there is also gestational diabetes, type 2 diabetes, LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults), MODY (Maturity Onset Diabetes in Youth), and a few other rare forms of diabetes. Aim: The aim of this study is to investigate thefactors contributing to the significant increase in type 1 diabetes among children in many countries worldwide. Method: The method used in this study is a structured literature review. The literature review only includes scientific original articles with 11 scientific articles being carefully examined. Results : This study aimed to answer the question: What factors can explain the increasing prevalence of type 1 diabetes among children and adolescents? The results are presented below, divided into four main themes that emerged from the analysis of the material. These themes are immunological factors, the influence of diet, lifestyle and environment, and the role of parents. Conclusion: Several possible risk factors in addition to genetics can be seen as contributing to the increase in type 1 diabetes among children and young people. Among these risks are early growth due to incorrect or excessive amount of diet, viral infections and parents level of education and social status.

Vi kommer presentera en kategoriserad och tematiserad översikt av faktorer som främjar/hindrar barns fysiska aktivitet utanför skolans ramar. Avsikten är att försöka göra en inventering av möjliga påverkansfaktorer för vår uppdragsgivare Innovation Skåne och förhoppningsvis skulle detta arbete kunna vara vägledande för dem. Syftet med detta arbete är att undersöka barns förutsättningar för fysisk aktivitet utanför skolans ramar. Metoden bestod av en litteraturstudie och barnintervjuer som genomgick tematisk analys. Sedan genomfördes en triangulering mellan de båda empiriska insamlingsmetoderna. Metoderna ställdes mot varandra för att se om barnens perspektiv från barnintervjuerna skiljde åt sig jämfört med forskning från litteraturen och de vuxnas perspektiv på barnens behov. Resultatet är att barnen har väldigt olika uppfattningar om vad fysisk aktivitet är, barnens perspektiv på fysisk aktivitet skiljer sig från forskningens breda definitioner i den utsträckning att sport, idrott och prestation är i fokus. Den tematiska analysens huvudområde och resultat berörde viktiga påverkansområden som möjliggörandet av självvalda aktiviteter och autonomi. Trygghet vid transporter med cykel, föräldranärvaro, gruppgemenskap eller självvald enskildhet i sin egen “bubbla” för att nämna några exempel. Slutsatsen är att det skiljer sig i barnrättsperspektivet gällande utemiljöer och möjligheterna som barnen har för att kunna ha någonstans att vara på efter skoltid eftersom skolorna inte är tillåtna att vistas på förens skoldagarna är slut när man går på högstadiet. Slutligen och också viktigast. Barn styr inte över sin fysiskt aktiva fritid. Det gör de vuxna. / We will be presenting a categorized and thematically analyzed overview of factors that facilitate/inhibit children's physical activity outside the context of compulsory school. The intent is to attempt to make an inventory of possible influencing factors for our client Innovation Skåne and it's our hope that this work could act as a guide in their work. The purpose of this work is to examine children's conditions for physical activity outside of school. The method consisted of a literature study and child interviews which underwent a thematic analysis. After which a triangulation was carried out between the two empirical collection methods. The methods were compared to each other to see if the children's perspective from the child interviews differ compared to the research from the literature and the adults' perspective on the children's needs. The result is that the children have very different perceptions of what physical activity is, the children's perspective on physical activity differs from the research's broad definitions to the extent that sports and performance are in focus. The main area and results of the thematic analysis touched on important impact areas such as the enabling of self-selected activities and autonomy. Safety when transporting by bicycle, parental presence, group community or self-selected privacy in your own "bubble" to name a few examples. The conclusion is that there is a difference in the children's rights perspective regarding outdoor environments and the opportunities that the children have to be able to have somewhere to be after school because the schools are not allowed to stay in until the school days are over when you go to upper secondary school. Last and most importantly. Children do not control their physically active free time. The adults do.

Idag finns det begränsad kunskap om studenters välmående under en pandemi. Covid-19 har påverkat dagens skolundervisning på så sätt att Folkhälsomyndighetens rekommendationer uppmanat att universitet och högskolor skall övergå till distansstudier. Syftet med studien var att undersöka hur universitets/högskolestudenter vidmakthållit sin hälsa efter att ha börjat studera hemifrån på grund av covid-19. En kvalitativ metod tillämpades där sex svenska universitets/högskolestudenter intervjuades individuellt med hjälp av en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys av data resulterade i en huvudkategori: “Vägar till välmående under hemmastudier” samt tre underkategorier: (1) Socialt stöd genom digitala medel, (2) Aktiviteter för kropp och själ och (3) Rutiner skapar en strukturerad vardag. Resultatet visar att deltagarna använt sig av olika vägar för att främja sitt välmående under hemmastudier. Detta genom att hålla kontakten via digitala medel, fysisk aktivitet vilket även gör gott för den psykiska hälsan och att rutiner leder till struktur i ens vardag. Slutsatsen indikerar på att deltagarnas upplevelser, erfarenheteter, hanterbarhet och meningsfullhet har gjort att de klarat av att upprätthålla välmående under covid-19. Detta bidrar med ökad kunskap till hälsovägledare och andra professioner som arbetar hälsopromotivt för att främja och vidmakthålla individers hälsa. / Today there is limited research on students well-being during a pandemic. Covid-19 has affected schools in which the Public Health Agency has given recommendations for universities to transfer to distance learning. The aim of this study was to examine how university-students maintain their health after they have started to study from home due to covid-19. The study was conducted using a qualitative method where six Swedish university-students was interviewed using an interview guide. Analysis of the data meant that the results produced a main category “Roads to well-being during distance learning” and three subcategories: (1) Social support through digital means, (2) Activities for mind and body, and (3) Routines makes for everyday structure. Results showed that participants used different paths to promote their well-being by keeping contact through digital means, physical activity which also benefits mental health and routines makes for a structured everyday life. Conclusion indicates that the participants experiences and manageability have served them to maintain well-being during covid-19. This will provide added knowledge to health counselors and other professions who work towards promoting and maintain individual health.

The aim behind this study was to observe and understand barriers to access the eHealth system equally. The study was conducted in Stockholm based on qualitative data in which semi- structured interviews were conducted among 15 interviewees from different localities of Stockholm. The findings from the collected data revealed that language barriers, lack of knowledge about digital literacy, unawareness of Swedish healthcare services, psychological and social barriers, safety and privacy concerns, and the lack of an e-identification are all major barriers to accessing the eHealth system. From the data, it has also been observed that the main causes of the aforementioned hurdles are based on varied socioeconomic levels, literacy conditions of an individual, cultural background, and age. Another important observation shows that highly qualified people with limited language abilities have a difficult time using eHealth services.