Abstrakt Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka effekter av interventioner bestående av fysisk aktivitet hos personal inom vård- och omsorg. Har interventioner bestående av fysisk aktivitet någon effekt på antalet sjukskrivningar? Har interventioner bestående av fysisk aktivitet någon effekt på fysisk kapacitet? Har interventioner bestående av fysisk aktivitet någon effekt på mental hälsa? Bakgrund: Vård- och omsorg är den yrkeskategori som har flest antal sjukfall i Sverige. Vård- och omsorgsyrken kan vara utmanande då personalen utsätts för både fysiska och psykosociala arbetsbelastningar. Studier visar att personal har bristande fysisk kapacitet redan innan de blir en del av yrkeskåren vilket kan innebära en problematik för yrkeslivet. Fysisk aktivitet kan motverka arbetsbelastningar och stärka den fysiska och mentala hälsan. Metod: Denna beskrivande litteraturöversikt genererade totalt 201 sökträffar i PubMed och CINAHL. 14 artiklar mötte kriterierna och analyserades utifrån syfte och frågeställningar. Litteraturen innefattade interventioner bestående av fysisk aktivitet för vård- och omsorgspersonal. Resultat: Fysisk aktivitet i form av aerob eller muskelstärkande karaktär har långsiktiga effekter på sjukskrivningar. Ytterligare fanns förbättringar i faktorer av den fysiska kapaciteten som Vo₂max och muskeluthållighet. Slutligen hade fysisk aktivitet effekt på faktorer av den mentala hälsan som depression, stress och FAB: s. Slutsats: Gruppträning på arbetsplatsen bestående av aerob träning och styrketräning i kombination med kost- och kognitiv rådgivning, har en positiv effekt för kvinnliga sjuksköterskor inom vård- och omsorg. Nyckelord: Arbete, Träning, Hälsofrämjande, Sjuksköterskor.

Den psykiska ohälsan ökar och allt fler ungdomar lider av depressiva symtom. Vilket är ett folkhälsoproblem med stort lidande för individen samtidigt som det kräver resurser från samhället. Fysisk aktivitet i olika former kan vara förebyggande mot depressiva symtom. Syftet med studien var att belysa hur ungdomar påverkas av fysisk aktivitet i samband med depressiva symtom. Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på elva kvantitativa artiklar som analyserats och presenteras i fyra kategorier, Frekvens och intensitet av fysisk aktivitet påverkar ungdomars hälsa, Träningsformen påverkar den psykiska ohälsan, Fysisk inaktivitet och stillasittande skapar ohälsa och lidande och Genusperspektivet i förhållande till hälsa och fysisk aktivitet. Studiens resultat visar att det finns skillnader i fysisk aktivitet och depressiva symtom hos pojkar och flickor samt att frekvent idrottsdeltagande är relaterat till bättre hälsa. Fysisk inaktivitet och stillasittande skapar ohälsa och lidande och regelbunden fysisk aktivitet har en skyddande effekt på depressiva symtom hos ungdomar. Sjuksköterskan har en roll att arbeta preventivt med att få ungdomar att öka sin fysiska aktivitet för att främja den psykiska ohälsan.

Hälsofrämjande arbete i gymnasiet - En kvalitativ studie av elevhälsoteam pågymnasier. Health promotion work in secondary school - A qualitative study of studenthealth teams in secondary schools. This study focused on professionals' perceptionsexperiences of health-promoting work in secondary school. The purpose was toinvestigate how health team worked based on health promotion work to increase themental health of students in high schools. A semi-structured interview was used to answerthe study's purpose and questions. Goal-directed selection was used to find theinterviewee, which was a total of eight people. The interviewee participated in the studenthealth team and worked at different high-school. A content analyse was used as ananalysis method and was presented in three categories: the health team, health promotionwork and challenges for health promotion work that have subcategories with descriptionsthat are linked to the theories.

Att arbeta som undersköterska är fysisk, psykiskt och socialt krävande. Du behöver besitta stor kunskap om det arbete och om de brukare och patienter du dagligen tar hand om. Det är känt att undersköterskornas arbetsmiljö är allt annat än hälsofrämjande. Långa arbetspass, låg bemanning och stress är några problem som undersköterskan möter dagligen. För att klara av sitt arbete och sitt arbetspass krävs hälsofrämjande strategier hos den enskilda medarbetaren. Syftet med denna studie är att beskriva strategier som den enskilda medarbetaren använder sig av för att skapa en hälsofrämjande arbetsvardag. I studien inkluderas undersköterskor inom hälso- och sjukvården samt inom den kommunala vård- och omsorgen. En kvalitativ forskningsintervju valdes som metod. Deltagarna telefonintervjuades och samtalet spelades in. Deltagarna var verksamma som undersköterskor i södra och norra delen av Sverige. Resultatet visade att deltagarna upplevde liknande arbetsmiljörelaterade problem samt att de använde sig av olika strategier för att klara av sina arbetspass. De strategier som användes för att klara av arbetsdagen var: ta varje chans till återhämtning, arbeta snabbt och effektivt, röra på sig och vila regelbundet.

Region Västmanland arbetar med hälsoinriktat arbete för att främja hälsa och förebyggasjukdom. År 2017 påbörjades den förebyggande insatsen ”Hälsosamtal för 50-åringar”. Detgår ut på att 50-åringar blir inbjudna till hälsosamtal där de går igenom levnadsvanor somexempelvis kost, fysisk aktivitet och tobaksbruk samt även värden utifrån olika blodproversom tagits innan samtalet. Syftet med hälsosamtalen är främst att förebygga hjärt- ochkärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar 50-åringar har om hälsosamtalensom de deltagit i inom Region Västmanland. För att besvara syftet och frågeställningarnaanvändes en kvalitativ metod och materialet samlades in genom semistruktureradeintervjuer. Deltagarna till studien valdes genom ett strategiskt urval efter specifika kriterier.Efter intervjuerna analyserades materialet via manifest kvalitativ innehållsanalys. Detresulterade i ett resultat som visar att 50-åringarnas deltagande i hälsosamtalen främstgrundades på att veta hur hälsostatusen är och att hälsosamtalsledarna har en avgörande rollför hur samtalen genomförs. De påvisade också att hälsosamtalen uppfattas ha påverkathälsan. Studiens slutsats är att hälsosamtalen påverkat hälsan positivt och att deltagandet främstberor på intresse om hälsan. Det var även viktigt hur hälsosamtalsledaren utför sitt arbetemed hälsosamtalen för att inspirera 50-åringar till att förändra levnadsvanor.

Bakgrund: Efter en hjärtinfarkt rekommenderas patienter att genomgå livsstilsförändringar för att minska risken för en andra hjärtinfarkt. Livsstilsförändringar definieras som att utföra en förändring i sin nuvarande livsstil. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patientens upplevelse av livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: Denna studie utformas som en litteraturöversikt, 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i kommande resultat med kvalitativ, kvantitativ samt mixad ansats. Resultat: Att påbörja och upprätthålla livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt upplevdes varierande mellan olika patienter. Motivation, kunskap och stöd var viktiga komponenter för förändringsprocessen. Vissa patienter upplevde det svårt att upprätthålla livsstilsförändringarna och kunde då återfalla till gamla vanor eller välja att inte utföra förändringarna. Genom hälsofrämjande omvårdnadsarbete samt rehabiliteringsprogram upplevde patienterna en starkare tro på att de själv och kunde hantera återhämtningsprocessen. Diskussion: KASAM ligger till grund för att skapa goda hälsoförhållanden och förbättrad livsstil. Hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har en betydande roll för att uppnå en god hälsa och hantera livet efter en hjärtinfarkt. Att begripa varför man drabbats av sjukdomen, att hitta en mening till att utföra förändringar samt att hantera sjukdomen med de resurser som finns tillgängliga. Meningsfullhet ses som den mest avgörande komponenten då meningsfullheten är en förutsättning till att uppnå en hållbar begriplighet och hanterbarhet. Slutsats: Trots att patienter upplevde att motivation, kunskap och stöd var grunden för att lyckas upprätthålla livsstilsförändringar fanns det brister som gjorde att patienterna ansåg att dessa komponenter inte blev tillräckligt belysta vilket resulterade i att livsstilsförändringar inte upprätthölls. / <p>Examinationsdatum: Mars 2021</p>

Stressrelaterad ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Inom forskning är det vanligt att fokus läggs på riskfaktorer när det gäller stress. Därför finns det ett kunskapsbehov angående friskfaktorer vid återhämtning från stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att beskriva hur aktiviteter bidrar till välbefinnandet för personer med stressrelaterad ohälsa och även belysa aktiviteternas betydelse i livet. Sex personer med stressrelaterad ohälsa intervjuades och för att analysera det insamlade materialet användes kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier ‘Egenskaper i aktivitet som bidrar till välbefinnande’, ‘Olika sinnestillstånd som uppnås i aktivitet’, ‘Olika värden av aktivitet som bidrar till välbefinnandet’ samt ‘Att välja aktiviteter som leder till välbefinnande’. Resultatet visade att vilka aktiviteter som bidrar till välbefinnandet är individuellt och kan inte generaliseras men ett samband mellan vissa inneboende egenskaper som aktiviteterna består av kunde ses. Studien synliggjorde att aktivitet kan bidra till välbefinnande och kan användas för att minska stressrelaterad ohälsa. Utifrån resultatet i studien anser vi att det finns flertalet friskfaktorer i aktivitet som kan vara till stöd för arbetsterapeuter i mötet med personer med stressrelaterad ohälsa.

I dag har studie- och yrkesvägledare inte en självklar plats i elevhälsoteamet. Detta innebär försummad kompetens för elevhälsoteamet då yrkesrollen besitter stor kunskap inom anpassade studiegångar, information vid skolövergångar, studiemotivation m.m. Syftet med forskningsstudien är att undersöka studie- och yrkesvägledares inkludering inom grundskolans elevhälsoteam samt att undersöka utvecklingsmöjligheter för elevhälsoarbetet. Detta för att belysa innebörden av att inkludera studie- och yrkesvägledare i elevhälsoarbetet för att främja hälsan hos elever. Forskningsstudiens frågeställningar är rörande hur studie- och yrkesvägledare upplever att deras roll och kompetens uppmärksammas i elevhälsan, hur olika elevhälsoteam arbetar med dess främsta uppdrag, dvs. ett hälsofrämjande och förebyggande arbete, samt vad studie- och yrkesvägledare anser att det finns för utvecklingsmöjligheter för arbetet inom elevhälsan. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta studie- och yrkesvägledare och dessa bidrar tillsammans med tidigare forskning och karriärteorierna Te Whare Tapa Whā och Theory of Donald E. Super till forskningsstudiens resultat. Det resultat som framkommit har visat på att studie- och yrkesvägledare som profession arbetar mycket med att främja hälsan hos elever, och det är en stor bidragande faktor till att studie- och yrkesvägledare bör inkluderas i elevhälsan samt i Skollagen (2010:800). Forskningsstudiens insamlade empiri har lett fram till tre teman som var tydligt framträdande i en övervägande del av intervjuerna. Dessa är; otydligt ledarskap från rektorer/skolledare, okunskap om studie- och yrkesvägledarprofessionens kompetens från övriga professioner, samt en tids- och resursbrist som i sin tur bidragit till att elevhälsans främsta uppdrag, att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, sällan efterföljs.

Utifrån ett arbetslivspedagogisk perspektiv, är syftet med den här studien att bidra med kunskap om hälsofrämjande ledarskap i arbetslivet. Detta genom att intervjua chefer med minst 10 års erfarenhet av att leda olika typer av verksamheter. Syftet preciseras genom tre frågeställningar som berör hälsofrämjande insatser, utmaningar och organisationskultur. Vi utgår från Burns (1970) teori om transformativt ledarskap. Tre av teorins fyra komponenter operationaliseras och appliceras på empirin. Dessa komponenter är intellektuell stimulans, individuellt hänsynstagande och inspiration och motivation. Den empiriska datan samlades in genom djupintervjuer med tre chefer med lång erfarenhet, tillhörande olika verksamheter. Materialet transkriberades och framställdes med hjälp av narrativ metod utifrån informanternas berättande erfarenheter. Resultatet av studien visade att cheferna arbetat aktivt med att förbättra medarbetarnas hälsa genom olika hälsofrämjande insatser. Vi har även funnit att de utmaningar cheferna står inför är specifika för de verksamheter de arbetar inom. Avslutningsvis visade resultaten att organisationskulturen och värdegrunden är specifik för de olika verksamheterna, samt att de är av stor betydelse då den fungerar som ett verktyg för cheferna i det hälsofrämjande arbetet.

Den här studiens syfte är att undersöka vad skolpersonal verksam inom grundskolan görför att förebygga psykisk ohälsa såväl som för att främja hälsan bland grundskoleelever.Därtill avser uppsatsen belysa vilka svårigheter skolpersonalen verksam inomgrundskolan upplever gällande hälsofrämjande och förebyggande arbete mot psykiskohälsa bland grundskoleelever. Studien metodologiska utgångspunkt är hermeneutisktmed en kvalitativ ansats. Empiri samlades in genom sex stycken semistruktureradeintervjuer. Olika yrkesroller inom grundskolan intervjuades. Resultat har analyseratsmed stöd av Antonovskys (2005) teori KASAM. Betydelsefulla aspekter förhälsofrämjande och förebyggande arbete inom grundskolan som kommer fram iföreliggande studiens resultat är tillitsfulla relationer mellan skolpersonalen och elever,kontinuerlig undervisning i känslohantering och psykisk ohälsa samt ett välfungerandesamarbete bland skolpersonalen. Föreliggande studiens resultat visar på tids- ochkunskapsbrist samt brister i skolmiljön som försvårande aspekter i hälsofrämjande ochförebyggande arbete. Studiens slutsats är att utökade resurser för kunskapsutveckling,förbättringar i skolmiljön samt mer tid för relationsskapande och uppsökandeverksamhet skulle kunna bidra till att utveckla hälsofrämjande och förebyggande arbetetmot psykisk ohälsa i grundskolan.