Fair trials’ rights under Swedish law of public administration (FL) are regulated by Article 7 of the Statute. Similarly, fair trials’ right under the European Convention of Human Rights (EU Convention) is regulated by Article 6.1. The essay conducts a comparative study of the two legislations and seeks to determine whether Article 7 of the Swedish law of public administration is consistent and compliance with Article 6.1 of the EU Convention. The essay identifies and examines ten cases that have been handled in different courts in Sweden on a comparative basis with samples of other cases handled by Justitieombudsmannen. The objective is to compare and determine whether fair trial process as provided for under Swedish legislation are consistent, or in compliance, with the EU Convention. In the determination of the fairness or otherwise of the procedural process, including the time-line it takes to dispose of a given case and whether the Swedish Court’s procedure is consistent with speedy trials’ requirements stipulated in the EU Convention, the essay examines the modalities adopted in interpretation of the different laws, rules and regulations by the different courts in Sweden. Where errors are identified, the essay will examine what corrective measures, if any, may be taken to redress these possible mistakes that may have resulted in violations of the rights of an applicant as a result of incompetence, failure or mistake of an employee in the public administration.  The analysis is focused on cases that have been poorly handled in the sense that the process was slow or ineffective and did not meet the threshold of fair trial and good governance. The essay examines situation where, in event of a violation of the applicable law by a public administrator, there are no sanctions provided, or corrective measures in the statute that may be available to an aggrieved party. The essay considers whether, as a result of a violation, there needs to be a provision in the law for compensating that aggrieved party. In conclusion, the essay suggests possible remedies, including compensation or a re-hearing of the application before a different panel of judges. These proposals may be considered if deemed useful or relevant in amending the Swedish law to provide corrective measures to an aggrieved party. / Sveriges domstolar och myndigheter har genom åren fått kritik från domstolsverket och Justitieombudsmannen, (JO), angående långa handläggningstider. Under åren 1999-2008 har Sverige varit part i 25 domar hos Europadomstolen, där enskilda inte fått sin rätt till rättvis rättegång inom skälig tid enligt EKMR, artikel 6.1. uppfylld. Förvaltningslagen, (FL), som gäller för handläggning av ärenden inom förvaltningsmyndigheter och domstol, har under åren ändrats väldigt mycket. Just frågan om förvaltningsförfarandet, snabb, billig och effektiv handläggning, har på olika sätt blivit behandlats i propositioner och motioner. Syftet med lagen är att garantera enskildas rättsäkerhet, som är grunderna för en “god” förvaltning. Hur denna tidsaspekt och tidsfrist inom snabb, enkel och billig handläggning har tolkats, kommer vi med hjälp av olika lagar, förordningar, praxis m.m., behandla i denna uppsats.

I denna uppsats presenteras en textanalytisk studie av ett urval pressmeddelanden från organisationen Djurens Rätt. Studiens syfte är att undersöka hur Djurens Rätt positionerar sig bland de deltagare som beskrivs i deras pressmeddelanden. Djurens Rätt är en ideell och idéburen organisation vilket gör det intressant att undersöka hur dessa förhåller sig till andra aktörer i samhället i sina pressmeddelanden. Studien ut-går teoretiskt och metodologiskt främst från den systemisk-funktionella grammati-ken med fokus på det ideationella och erfarenhetsmässiga. Utöver detta är även positioneringsbegreppet och Greimas aktantmodell centrala för studien. Resultatet visar att Djurens Rätt använder sig av andra aktörer i flera avseenden för att positionera sig i de undersökta pressmeddelandena. Organisationen framstår exempelvis som sakliga och objektiva representanter för djuren genom att avstå från känslomässiga uttryckssätt, ibland tala om djuren i statistiska termer och även lägga fokus på opponenters handlingar istället för opponenterna i sig. / This paper presents a linguistic study of a number of press releases issued by the organization Djurens Rätt. The study aims to examine in which way Djurens Rätt positions itself among other participants being described in their press releases. Djurens Rätt is a non-profit organization based on an ideological idea, which makes it an interesting target for investigating their approach towards other societal opera-tors in their press releases. The study is theoretically and methodologically mainly based on Halliday’s functional grammar, focusing on the ideational and experiential part of language use. In addition to these perspectives, positioning as a concept and Greimas’ actantial model are also essential to the study. The results show that Djurens Rätt uses several other societal operators in order to position themselves in the analyzed press releases. The organization appears to represent the animals in an objective and impartial way, for instance by refraining emotional expressions, occasionally describing the animals in statistical terms and mostly focusing on their opponent’s actions instead of the opponents themselves.

Ideella organisationer har en stor betydelse för det svenska samhället. För att de ideella organisationerna ska kunna fortsätta bidra till samhället är det viktigt att organisationerna är tillräckligt attraktiva för att rekrytera och behålla ideella arbetare eftersom dessa individer är väsentliga för de ideella organisationernas överlevnad. Då de som arbetar ideellt inte får någon monetär ersättning uppstod frågan vad som motiverar dem till arbetet. Syftet med detta arbete är därför att undersöka vad som motiverar unga vuxna till att arbeta ideellt utan monetär ersättning. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med 14 respondenter som har arbetat ideellt inom en studentförening på en högskola eller ett universitet i Sverige under de senaste två åren. Resultatet visar på fem utmärkande motivationsfaktorer hos respondenterna: gemenskap, möjligheten att påverka, personlig utveckling, karriärutveckling och yttre påverkan. Den insamlade datan har analyserats utifrån motivationsteorier samt tidigare forskning inom ämnet. Studiens slutsats är att de som arbetar ideellt upplever en form av icke-monetär belöning bland annat socialt nätverk, erfarenhet och personlig utveckling. / Non-profit organizations have great importance for Swedish society. In order to make it possible for non-profit organizations to continue contributing, it is important that the organizations are attractive enough to be able to recruit and keep the volunteers since they are essential for the survival of non-profit organizations. Since the non-profit volunteers execute labor without monetary compensation, the question arose regarding their motivation. The purpose of this essay is to examine what motivates young adults to work without monetary compensation. A qualitative method has been used to study this subject, using semi-structured interviews with 14 participants who have worked in a non-profit student association at a college or university in Sweden during the last two years. The results showed five distinctive motivators for the respondents: a sense of belonging, the possibility to make a difference, personal development, career development, and external influence. The collected data was analyzed based on motivation theories and previous studies within the subject. The conclusion of the study is that volunteers in non-profit organizations experience non-monetary compensation, for instance social networking, experience, and personal development.

Den här uppsatsen undersöker hur tre av de största internationella barnrättsorganisationerna porträtterar karaktärer, i synnerhet barn i reklamfilm med sociosemiotiken som teoretiskt ramverk. Materialet som analyseras består av nio utvalda filmer från Unicef, SOS Barnbyar samt Rädda Barnen som publicerats under tidsperioden 2015–2020. Följande tre frågeställningar har formulerats för att besvara studiens syfte: Hur framställs barnen visuellt, hur porträtteras de i relation till vuxna karaktärer och speglar framställningen av barn i filmerna organisationernas kärnvärden? För att kunna genomföra en strukturerad analys delades materialet initialt in i en tabell med tre variabler där förekomsten av barn och vuxna noterades översiktligt i samtliga filmer. Följande kunde därmed tre kategorier utläsas innehållande filmer med dominerande vuxna karaktärer, dominerande barnkaraktärer samt en sista kategori med både vuxna och barn i relativt jämn fördelning sett till antal karaktärer. Resultatet visade att barn övergripande framställs på ett passivt vis, tillskrivs färre repliker och används som symboler för att tillskriva vuxna karaktärer egenskaper. Studien påvisar även ett fenomen där barn i flera filmer framställs i liggande och bärande positioner vilket ytterligare förstärker antagandet om en passiv framställning i relation till vuxna karaktärer som inte i något fall syntes i dessa positioner. Sammanfattningsvis kan studiens resultat påvisa vikten av att organisationer som åsyftar att kämpa för mänskliga rättigheter, som i denna studie specifikt barns rättigheter, bör vara måna om att framställningen av karaktärer i den egna kommunikationen speglar deras kärnvärden. Detta då en icke rättvis framställning av människor påverkar vilka normer och värderingar som upprätthålls i samhället i stort och således kan kollidera med organisationernas syfte.

En enkätstudie har genomförts med 47 deltagande ideella kvinnojourer. Respondenterna har fått uppge vad verksamheternas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete innefattar samt identifiera framgångsfaktorer och utmaningar kopplat till det egna kvalitetsarbetet. Resultatet påvisar att kvinnojourerna i viss utsträckning har ett dokumenterat kvalitetsledningssystem. Vidare framkommer att verksamheterna arbetar med kvalitetsfrågor i praktiken i större utsträckning än vad som finns dokumenterat i kvalitetsledningssystemet. Det framkommer även att respondenterna upplever att styrelsernas engagemang för kvalitetsfrågor är svalt men att anställd personal och ledare för kvinnojourerna är desto mer engagerade och delaktiga i verksamhetens kvalitetsarbete.  Resultaten i denna studie kan vara av intresse för skyddade boenden i Sverige, organisationer som representerar skyddade boenden och myndigheter som arbetar mot våld i nära relation. / A survey has been conducted with 47 representatives from non-governmental women’s shelter. The respondents have shared what their quality management system includes and identified success factors and challenges connected to their quality work. The result show that the women’s shelter has partly documented quality management system. It also shows that the women’s shelter does more quality work in practice than what is documented in the management system. Moreover, the respondent reckons there is a low commitment for the organisation’s quality work among the board members and that work and commitment is driven mainly by employed staff and the business manager of the shelters.  The results presented in this study might be of interest for women´s shelter in Sweden, organisations representing women´s shelter and authorities working against domestic violence. / <p>2021-06-06</p>

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är en extra sårbar grupp i frågan om att utsättas för våld i nära relation. Denna uppsats syftar till att undersöka professionellas perspektiv och upplevelser i arbetet med våldsutsatta vuxna som också har en intellektuell funktionsnedsättning. Vi genomförde en kvalitativ studie där sex informanter från offentlig och ideell sektor, som alla har erfarenhet av stödjande arbete med målgruppen, intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och med stöd av empowerment-teori samt Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Detta resulterade i tre huvudteman: Behovet av synliggörande, Främjandet av ett gott stöd och Organisatoriska förutsättningar för arbetet. Dessa teman speglade behovet av att synliggöra och stärka målgruppen, att arbeta mer förebyggande och hur de professionella resonerar kring sin förmåga att erbjuda stöd och hjälp. Resultatet pekade även på behovet av mer samverkan mellan sektorer och hur organisatoriska skillnader kan påverka handlingsutrymmet för de professionella. Några viktiga slutsatser är att arbetet behöver bli mer individanpassat för att kunna möta de särskilda behoven hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och att samhället som helhet behöver ta ett större ansvar för att nå ut till målgruppen och lyfta samt motverka deras ökade sårbarhet att utsättas för våld i nära relation. / Individuals with intellectual disabilities constitute an especially vulnerable and marginalised group concerning the risk of being exposed to domestic violence. This paper aims to examine the perspectives and experiences of professionals working with adults who are both victims of domestic violence and have an intellectual disability. We conducted a qualitative study in which six informants from the public and non-profit sectors, all with experience in providing support to this target group, were interviewed. The collected data were analysed using thematic analysis, supported by empowerment theory and Lipsky’s theory of street-level bureaucracy. This resulted in three main themes: The need for visibility, The promoting of competent support and Organizational working conditions. These themes reflected the need to raise awareness of and empower the target group, work more preventively, and how professionals reason about their ability to offer support. The findings also indicated the necessity for increased collaboration between sectors and highlighted how organizational differences can affect the discretion of professionals. Some key conclusions include the imperative for more individualized approaches to meet the specific needs of those with intellectual disabilities, and that society as a whole needs to take greater responsibility in reaching out to the target group. This involves raising awareness and counteracting their increased vulnerability to domestic violence.

I denna studie har vi intervjuat nio polisanställda personer i syfte att undersöka hur Polismyndigheten arbetar med sexualbrott mot barn via internet. Vi studerade även hur ideella föreningars arbete påverkar Polismyndigheten. Samtliga intervjupersoner var positivt inställda till de ideella föreningarnas syfte att skydda barnen. Däremot fanns det varierande attityder gentemot deras arbetsmetoder. Resultatet av denna studie visade att de ideella föreningarna hade påverkan på Polismyndighetens arbete. De föreningar som lämnar information till polisen och utbildar samhället om barns utsatthet på nätet agerar som ett komplement till Polismyndigheten. Däremot försvårar de som konfronterar och offentliggör misstänkta polisens arbete, då den misstänkta kan radera bevismaterial och på andra sätt påverka utredningen negativt. Det fanns en variation i attityderna till dessa ideella föreningar inom Polismyndigheten; ju närmare internetrelaterade sexualbrott mot barn personen jobbar desto mer kritisk var intervjudeltagarna till vissa av de ideella föreningarnas tillvägagångssätt. Samtliga intervjupersoner belyste även föräldraansvaret. / In this study, nine police employees have been interviewed with the purpose to investigate how the Swedish police work against sexual crimes against children online. We also studied how non-profit organisations affected the police. All interviewees were positive to the non-profits’ purpose of protecting children, but less so to their methods. The results showed that non-profit organisations had an influence on police work. The organisations that provide the police with information and educate society act as a complement to the police. On the other hand, those who confront and expose potential suspects make the police’s work more difficult, as the potential suspect can delete evidence and in other ways influence the investigation negatively. There was a variation in attitudes towards the non-profits within the police. The closer you work to internet-related sexual crimes against children, the more critical they were of some non-profit organisations approach. All interviewees highlight parental responsibility.

This study aims to explore how individuals who are operating Swedish elite football clubs manage the tension between non-profit and commercial logics, and whether organizational form is important when managing them. The respondents in this study are individuals with positions at the very highest organizational level, and predetermined themes that concern the tension within Swedish elite football were used in the design of the interview guide. The results were then analysed from a new institutional perspective. The outcome showed that elite football clubs tend to use similar strategies when managing the logics regardless of organizational form. / Denna studie ämnar undersöka hur individer som är verksamma inom svenska elitfotbollsföreningar hanterar spänningen mellan ideella och kommersiella logiker och om organisationsform har betydelse för hanteringen av dem. Respondenterna i denna studie är individer med befattningar på allra högsta organisatoriska nivå och förutbestämda teman som berör spänningen inom svensk elitfotboll användes vid utformandet av intervjuguiden. Resultaten analyserades sedan ur ett nyinstitutionellt perspektiv. Utfallet visade att elitfotbollsföreningar tenderar att använda likartade strategier vid hanteringen av logikerna oberoende av organisationsform.

Under senare tid har allt fler företag börjat utöva verksamhet där mark nyttjas för olika aktiviteter med stöd av allemansrätten. HD har bedömt att sådant nyttjande; kanalisering, är tillåtet med stöd av allemansrätten, men uttalade i NJA 1996 s. 495 (”Forsränningsmålet”) samtidigt att nyttjandet bara är tillåtet så länge marken inte skadas. Eftersom skadeståndsfrågan aldrig har prövats i samband med allemansrätten har föremålet för denna uppsats varit att utreda möjligheterna att utfå ersättning för skador via allmänna skadeståndsrättsliga regler, skadestånds- och avhjälpandeansvaret i miljöbalken samt för intrång i äganderätten via expropriationslagen och möjligheten att få ersättning ur en försäkring. Expropriationsalternativet kan inte användas idag, eftersom marknyttjande med stöd av allemansrätten är ett icke ersättningsgillt intrång i äganderätten. Möjligheterna till att betrakta en skada på marken som en sakskada är stora. Det finns emellertid omständigheter som skapar komplikationer för båda skadeståndsansvarsformerna. En allmän skadeståndstalan kräver att culpa hos skadevållaren kan bevisas, vilket kan vara svårt när många människor vistas på en plats samtidigt. Kanalisatören kan betraktas som culpös enligt principerna om kumulativ eller anonym culpa, enligt vilka en principal blir ansvarig, trots att de individer han ansvarar för inte, var och en för sig, varit culpösa. Det miljörättsliga skadeståndsansvaret bygger på ersättning för störningar som inte är orts- eller allmänvanliga. När det gäller allemansrättsligt nyttjande torde många störningar betraktas som just orts- eller allmänvanliga. Avhjälpandeansvaret i miljöbalken bygger på ersättning för miljöfarlig verksamhet, och det är tveksamt om det kan tillämpas på kanalisatörens verksamhet. Expropriationsersättning på grund av allemansrättsligt nyttjande tillerkänns inte markägaren enligt gällande rätt, vilket kan tyckas märkligt eftersom många nyttjandeformer som påminner om allemansrätten, t.ex. servitut, medför sådan ersättningsrätt. Det finns vissa möjligheter att ersätta markskador ur försäkringar. Dock är de flesta skador följden av invasionsproblematik, som är mycket svårt försäkra. Samtliga ersättningsformer har visat sig otillräckliga för att ersätta skador som är estetiska och ideella, eftersom sådana skador inte kan beräknas i pengar. Beroende på hur marknyttjande med stöd av allemansrätten betraktas har man olika åsikt om i vad mån kanalisatören borde ersätta markägaren för skador på marken. Om nyttjandet uppfattas som någonting som finns vid sidan av markäganderätten är endast konkreta skador ersättningsgilla. Om man anser att nyttjandet är ett intrång i äganderätten och en förmögenhetsöverföring från markägaren till kanalisatören bör emellertid redan rätten att nyttja marken föranleda ersättning. Den ersättningsform som bäst tillgodoser markägarens intresse av att få skador på marken åtgärdade och få ersättning för ekonomisk förlust är avhjälpandeansvaret. Endast det ansvaret reparerar till fullo skador på miljön. Det krävs emellertid ett domstolsavgörande för att slutligen klargöra avhjälpandeansvarets tillämplighet. / Recently, more and more companies have come to exercise activities under the right of public access on land that belongs to whomever. The High Court has assessed that such use of land; channeling, is permitted, but in NJA 1996 s. 495 (“The Rafting Case”) also announced that this use is only allowed as long as the land remains unharmed. Since the question of damages in the context of the right of public access has not yet been treated in jurisprudence, the object of this thesis has been to investigate the possibilities to obtain restitution for damages via tort law, liability under the environment act as well as for proprietary intrusions under the expropriation act and restitution via insurance. Expropriation, however, cannot currently be made use of, since the right of public access is an intrusion which does not entail restitution. There are extensive possibilities for considering damage to the land as damage to property. However, there are ramifications for both the legal options for damages: the tort law and the environmental act. The tort law requires tortuous behaviour from the tortfeasor to be established, which is difficult when several persons stay at one place simultaneously. The canalizer may be considered tortuous under the principle of vicarious liability and cumulative or anonymous tort. According to these principles, the canalizer is responsible for the actions of certain individuals, even though they have not, individually, been negligent. The environmental liability for damage is based on restitution for disturbances that are not common to the place nor to the general public. This fact is difficult to establish in the context of the right of public access. The remedial responsibility of the environmental act is constructed for operations that are harmful to the environment, which is why it is dubious whether the responsibility is applicable to the canalizer’s activities. Currently, compensation for expropriation cannot result of use of land under the right of public access. This is peculiar, since many usufructs reminiscent of the right of public access, i.e. the easement, result in such compensation. Some forms of damage to the land can be insured. Although, most damage in this context arise from invasion, a cause of damage which is nearly impossible to insure. All forms of restitution have proven insufficient for compensating damage that is esthetic or otherwise non-pecuniary. Depending on if the right of public access is regarded as proprietary intrusion or something that exists alongside the right to property, one comes to different conclusions about the extent of compensation for damage. In the former case, only substantial damage is compensable. In the latter case, even the right to use the land occasions compensation. The liability which best meets the needs of the proprietor: compensation and restoration of damage to his property, is the remedial responsibility of the environmental code. This responsibility alone fully restores harm to the environment. However, the applicability of the remedial responsibility needs to be established in jurisprudence.

No description available.