Global ETD Search

21	Studenters uppfattning av sin programtid : En fallstudie på kandidatprogrammet Informationsdesign / Student’s perception of their bachelor’s degree program : A case study Aldrin, Marcus, Costello, Glenn, Wiklundh Engqvist, Mia January 2022 (has links) Bakgrund Enligt lärare för en högskoleutbildning för en generell examen finns ett upplevt återkommande problem med att studenter som läser ett treårigt kandidatprogram inte förstår hur kurser hänger ihop med varandra och att kurser kan vara behörighetsgivande. Hur ser egentligen problemet ut ur studenters perspektiv? Kan det som lärare beskriver bekräftas av studenter? Hur ser de på sin programtid, hur tar de till sig information om sina studier och hur skulle de vilja få den informationen? Syfte Syftet med forskningsstudien är att bidra med kunskap om vilken typ av information studenter vid en högskoleutbildning behöver under sin programtid. Studiens två frågeställningar är: Vilken information behöver studenter för att de ska förstå sin egen programtid? Hur kan lärosäten utforma information för att stödja studenters förståelse för sin egen tid vid programmet? Metod Metoderna för insamlande av empiri var enkät, semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. De tre årskurserna på Informationsdesignprogrammet vid Högskolan Dalarna tillsammans med dokument som studiehandledningar, kursplaner, utbildningsplan och informationssidorna som finns tillgängliga för studenterna, har utgjort empirin för studien. Totalt utfördes sju intervjuer med studenter från dessa årskurser. Resultat Studien identifierade två huvudsakliga teman i relation till hur studenterna uppfattade programmet, ”Kontext/Identitet” och ”Förståelse/Relevans”. Återkommande uttryck för oförståelse av hur programmets innehåll hänger samman och en osäkerhet kring dess slutmål. Slutsatser Studenter behöver att utbildningens innehåll kopplas till programmets slutmål och mot kommande arbetsliv. Programmet upplevs som väldigt brett och svårt att greppa och att vissa kurser behöver en tydligare relevans för att öka förståelsen, engagemanget och motivationen. Studiehandledningen är ett centralt dokument som borde delvis standardiseras och innehålla specifik information. En interaktiv lösning över programmet med filtreringsfunktion behövs. / Background According to teachers for a higher education for a general degree, there is a perceived recurring problem that students who study a three-year bachelor's program do not understand how courses are connected to each other and that courses can be qualifying. What does the problem really look like from a student's perspective? Can what teachers describe be confirmed by students? How do they view their program time, how do they absorb information about their studies and how would they like to receive that information? Aim The purpose of the research study is to contribute knowledge about the type of information students in a higher education program need during their program time. The study's two questions are: What information do students need in order to understand their own program time? How can higher education institutions design information to support students' understanding of their own time in the program? Method The methods for collecting empirical data were questionnaires, semi-structured interviews and document analysis. The three years of the Information Designprogram at Dalarna University, together with documents such as study guides, syllabi, study plan and the information pages that are available to the students, have formed the empirical basis for the study. A total of seven interviews were conducted with students from these year groups. Results The study identified two main themes in relation to how students perceived the program, "Context / Identity" and"Understanding / Relevance". Recurring expressions of misunderstanding of how the content of the program is connected and an uncertainty about its end goal. Conclusion Students need the content of the education to be linked to the final goals of the program and to future working life.The program is perceived as very broad and difficult to grasp and that some courses need a clearer relevance to increase understanding, commitment and motivation. The study guide is a central document that should be partially standardized and contain specific information. An interactive solution over the program with filtering function is needed. Program time bachelor's degree context understanding relevance study guide course guide syllabus study plan student perspective Programtid kandidatexamen kontext sammanhang förståelse relevans studiehandledning kursguide kursplan utbildningsplan studentperspektiv Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
22	Finns det mågon anledning för polisutbildningen att inkludera en kandidatexamen? : En kvalitativ undersökning utifrån ett polisiärt perspektiv / Is there any reason for the police education to include a bachelor's degree? : A qualitative study from a police perspective Krantz, Julia, Larsson, Paulina January 2024 (has links) Diskussionen om att akademisera polisutbildningen i Sverige har under en tid förekommit främst på regeringsnivå. Ett förslag angående att införa en kandidatexamen på polisutbildningen har även framförts av Polisförbundet, där de uttrycker ett positivt förhållningssätt till akademiseringen. Till följd av detta har ett kvalitativt förhållningssätt tagits för att erhålla en fördjupad bild kring ämnet ur ett polisiärt perspektiv. Studien syftar således till att undersöka vilka uppfattningar, i form av möjligheter och begränsningar, som yrkesverksamma poliser och polisstudenter har kring en akademisering av polisutbildningen. Vidare har även eventuella likheter och skillnader mellan dessa undersökts. Studien baseras på elva fokuserade intervjuer där materialet illustrerar flertalet möjligheter och begränsningar samt likheter och skillnader. Materialet har analyserats tematiskt och resulterade i två teman där ett behandlar polisutbildningen och det andra berör det efterföljande yrkeslivet. Resultatet berör möjligheter och begränsningar samt likheter och skillnader gällande de sökande till utbildningen, utbildningens innehåll, den teoretiska och praktiska kunskapen som erbjuds under utbildningen samt den kandidatexamen som diskuteras att införas. Dessutom berör resultatet även de yrkesroller och arbetssätt som förekommer inom Polismyndigheten, forskning inom det polisiära arbetet samt allmänhetens tilltro till polisen. Sammantaget visar resultatet att den polisiära yrkesutövningen upplevs främst som praktiskt, men där teoretiska ämnen och inriktningar även anses vara väsentliga för både utbildning och yrkesutövning. En kandidatexamen kan vara fördelaktig för vissa yrkesroller och för dem med teoretiskt eller akademiskt intresse, men har samtidigt ansetts kunna bidra med flera problematiska aspekter. Exempelvis lyfts en farhåga för att det praktiska ska åsidosättas eller att praktiska individer avstår att söka utbildningen. Trots att flera möjligheter belyses anses en akademisering av polisutbildningen på programnivå vara omotiverad, där andra förslag på alternativa vägar lyfts som bättre alternativ. / An academic police education in Sweden has been discussed on the state level. Polisförbundet has proposed to implement a bachelor’s thesis in police education where they express a positive approach to an academic police education. This study has a qualitative approach to obtain a deeper understanding from a police perspective. The study aims to investigate the perceptions of possibilities and limitations that working officers and police students experience regarding a police education with a bachelor. It also investigates potential similarities and variations between these. This study is based on eleven focused interviews where many possibilities and limitations, but also similarities and variations, are illustrated. The material has been analyzed thematically and resulted in two overarching themes where one processes police education and the other refers to the upcoming life of work. The results refer to possibilities and limitations, and also similarities and variations, regarding the applicants, the content of the education, the theoretical and practical knowledge during the education, and also the potential bachelor’s degree. The results also refer to the professional roles and working methods in Polismyndigheten, research on police work and the public’s trust in the police. All together the result shows that the police practice is experienced as practical, but theoretical subjects are also essential for the education and police practice. A bachelor’s degree can be favorable for some professional roles and for those who have more theoretical and academic interest. It has also been considered to contribute with problematic aspects with concerns that practical aspects were being set aside or that fewer practical individuals will apply. Even though there are several possibilities, an academic police education including a bachelor thesis is considered unmotivated. Other alternative educational routes are suggested to be a better option. bachelor's degree police academy police culture police science practical police work social learning theory qualitative kandidatexamen kvalitativ polisiärt arbete poliskultur polisutbildningen praktiskt polisarbete social inlärningsteori Övrig annan samhällsvetenskap
23	GRAVIDA KVINNORS INTAG AV KOSTTILLSKOTT : En kvantitativ studie med fokus på järn och probiotika / PREGNANT WOMEN´S INTAKE OF DIETARY SUPPLEMENT : A quantitative study focusing on iron and probiotics Lange Bålman, Miriam January 2019 (has links) Sammanfattning Bakgrund Vitamin- och mineralbrister hos gravida kvinnor kan leda till missfall och allvarliga störningar i barnets utveckling. Moderns tarmflora överförs med stor sannolikhet till barnet under förlossningen och kan därför innebära ett viktigt steg i utvecklingen av barnets tarmflora. En tänkbar lösning för att säkra ett adekvat intag kan vara konsumtion av kosttillskott och probiotika. I dagsläget finns osäkra uppgifter om hur många gravida kvinnor som intar tillskott. Syfte Att undersöka hur många gravida kvinnor i Västerbottens län som valde att inta kosttillskott, främst järn och probiotika, samt om det fanns en skillnad mellan olika faktorer och intag. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie där gravida kvinnor (n=1473) från Northpop-studien i Västerbottens län svarade på ett frågeformulär gällande intag av kosttillskott och faktorer som ålder, utbildning, kostregim etc. De statistiska tester som användes var Chi-2-test, oberoende t-test och Mann Whitney U-test. Materialet analyserades i SPSS. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Majoriteten av deltagarna svarade att de intog kosttillskott. Faktorer som ökade intaget av kosttillskott hos gravida kvinnor var högre ålder (p=0,030) jämfört med lägre ålder, högre utbildningsnivå (p=0,006) jämfört med lägre utbildningsnivå och vegetarisk/vegansk kost (p=0,021) jämfört med blandkost. Femtiofem procent uppgav att de intog järntillskott. De faktorer som ökade intaget av järntillskott hos gravida kvinnor var vegetarisk/vegansk kost (p=0,001) jämfört med blandkost. Probiotika intogs av 2 procent. Ett högre intag av probiotika sågs hos personer boende i stadsområde (p=0,024) jämfört med övriga boenderegioner samt de som åt vegetarisk/vegansk kost (p=0,001) jämfört med blandkost. Slutsats Majoriteten av deltagarna intog någon typ av kosttillskott, hälften intog järntillskott och en liten andel intog probiotika. Lågutbildade, yngre, de som äter blandkost och bor utanför stadsområde verkar vara i riskgruppen för att inte inta kosttillskott. / Abstract Background Vitamin and mineral deficiencies in pregnant women can lead to miscarriage and serious disturbances in children’s development. The intestinal flora of the mother is most likely transmitted to the child during childbirth and may lay the foundation for the child's health. One possible solution to ensure an adequate intake may be the consumption of dietary supplements and probiotics. At present, there is insufficient data on supplement consumption among pregnant women. Objective The purpose of the study was to examine how many pregnant women in Västerbotten County chose to consume dietary supplements, mainly iron and probiotics, and whether there was a difference between different factors and intake. Method A quantitative cross-sectional study where pregnant women (n=1473) from the Northpop-study in Västerbotten County responded to a questionnaire regarding consumption of dietary supplements and factors such as age, education, diet etc. The material was analyzed in SPSS with Chi-2-test, independent T-Test and Mann-Whitney U-Test. Using significance level <0.05. Results The majority of participants, 90 percent, responded that they consumed dietary supplements. The factors that increased the intake of dietary supplements in pregnant women were higher age (p=0.030), higher education (p=0.006) and vegetarian/vegan diet (p=0.021). Iron was reported to be consumed by 804 people, 55 percent. The factors that increased the intake of iron supplement in pregnant women were vegetarian/vegan diet (p=0.001). Probiotics were consumed by 25 people, 2 percent. Living in urban areas (p=0.024) and eating vegetarian/vegan diet (p=0.002) increased consumption of probiotics. Conclusion The majority of participants chose to consume some type of dietary supplement, half of the participants consumed iron supplements and a small part consumed probiotics. It appears that pregnant women who are low educated, younger, eating an omnivorous diet and living outside urban areas are in the risk zone for not consuming dietary supplements. / Northpop Pregnant pregnant women woman pregnancy children fetus dietary supplements supplements iron iron supplements probiotics probiotic supplements intestinal flora bacteria gut vitamin vitamins minerals minerals B12 folate diet education low educated highly educated region age intake diet regime northpop Västerbotten Västerbotten County Council Umeå University Umeå Sweden Miriam Lange Bålman Miriam Lange Balman science economist vegetarian vegan mixed diet omnivore urban area country side quantitative nutrition diet dietician dietetics quantitative nutrition diet Chi-2 test independent t-test Mann Whitney U-test Multivitamins (mixture of vitamins) Multi-minerals (blend of minerals) Probiotics Omega-3 fish oil Blutsaft A- vitamin B vitamin vitamin C vitamin D vitamin E folic acid iron calcium beta-carotene vitamin B complex selenium antioxidants zinc magnesium q10 exercise physical activity lifestyle bachelor essay Gravid gravida kvinnor kvinna graviditet foster barn kosttillskott tillskott järn järntillskott probiotika probiotikatillskott tarmflora bakterier tarm vitamin vitaminer mineral mineraler B12 folat kost utbildning lågutbildad högutbildad boenderegion stad landsbygd ålder intag kostregim northpop Västerbotten Västerbottens läns landsting Umeå universitet Umeå Sverige Miriam Lange Bålman Miriam Lange Bålman kostvetenskap kostekonom vegetarisk vegetariskt vegan veganskt blandkost stadsområde kvantitativ näring samhällsrelevans dietist dietetik Chi-2-test oberoende t-test Mann Whitney U-test Multivitaminer (blandning av vitaminer) Multimineraler (blandning av mineraler) Probiotika Omega-3 fiskolja Blutsaft A-vitamin B-vitamin C-vitamin D-vitamin E-vitamin Folsyra Järn Kalcium Betakaroten Vitamin B-komplex Selen Antioxidanter Zink Magnesium Q10 träning fysisk aktivitet livsstil uppsats kandidatexamen Nutrition and Dietetics Näringslära

Page generated in 0.4448 seconds