Content and Language Integrated Learning (CLIL) is a dual focused pedagogical practice in which a language other than the students’ first language is taught through content. CLIL has grown to become a popular pedagogic approach within education systems across the world. However, research conducted in Swedish primary schools is extremely limited. Therefore, the aim of this study is to provide an insight into what factors are of relevance for the practice to be successful, as well as whether an implementation of the approach in the Swedish educational system would be beneficial. The study presents an overview regarding previous research and relevant theoretical perspectives. Semi-structured interviews with five primary school teachers in the south of Sweden were conducted for this study. The results reveal numerous beneficial factors, such as the students’ language skills and knowledge skills developing simultaneously in meaningful contexts. An additional beneficial factor expressed by all the interviewed teachers is the development of the students’ interculturality, which is stated as a key skill to develop through English as a Foreign Language (EFL) teaching by the Swedish National Board of Education (Skolverket). However, the conclusion demonstrates that the major challenges are the lack of a set framework and adapted materials available in Sweden for the pedagogical practice.

Abstract Studiens syfte är att undersöka lågstadielärares erfarenheter av användningen av transspråkande i svenskämnet. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på scaffolding, proximalautvecklingszonen och de medierande redskapen. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra lågstadielärare med erfarenheter av transpråkande i sin undervisning. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av innehållsanalys för att på så sätt urskilja likheter och skillnader i lärarnasundervisning samt kunna se vad som är vanligt förekommande med transpråkande som arbetssätt. Det som framkom från intervjuerna och kunde belysas med hjälp av innehållsanalysen var att lärarna använder sig av olika hjälpmedel för att möjliggöra transspråkande i undervisningen såsom handledare, dator, lexikon. Digitala hjälpmedel så som olika appar, lärosajter på internet och google translate tycks vara det som används mestadels vid transspråkande. Nyanlända elever verkar vara dem elever som transpråkande används mest med för att utveckla deras svenska språket. Av resultatet går det också att urskilja olika utveckling hos elever genom användandet av transpråkande. De tar till sig olika ämnesbegrepp och uppnår en högrekunskapsutveckling. Studiens resultat visar att transpråkande i svenskundervisning gynnar flerspråkiga elevernas utveckling och stärker deras självförtroende. Transspråkande beskrivs som en förutsättning för att lyckas i svenskämnet särskilt för nyanlända elever.

Denna studies syfte är att sammanställa vad aktuell forskning säger om hur givande diskussioner kan skapas i matematikundervisningen. Under arbetet har en systematisk litteraturstudie genomförts för att sammanställa och analysera aktuell forskning inom området. Resultatet visar att givande diskussioner till stor del påverkar elevernas kunskapsutveckling i matematik positivt. Givande matematiska diskussioner grundar sig i en lärares kunskaper i att skapa och orkestrera dessa diskussioner. Dessa diskussioner kan antingen genomföras i helklass eller i grupp. Dessa diskussioner ter sig olika baserat på om diskussionerna har ett lärarcentrerat fokus eller elevcentrerat fokus. Resultatet visar att diskussioner i matematikundervisningen kan se väldigt olika ut och på så vis har olika förutsättningar för elevers deltagande och lärande / The purpose of this study is to compile what current research says about how rich discussions can be created in mathematics education. During the research, a systematic literature study was carried out to compile and analyze current research in the field. The results show that rich discussions largely affect students' knowledge development in mathematics in a positive way.Effective mathematical discussions are based on a teacher's skills in creating and orchestrating these discussions. These discussions can either be carried out as a whole class or in groups. These discussions look different based on whether the discussions have a teacher-centered focus or a student-centered focus. The results show that discussions in mathematics education can look very different and thus can have different conditions for students' participation and learning

How can small and medium-sized enterprises (SMEs) compete over time within international networks? This thesis takes a stance in that business network relationships are essential for international SMEs as such networks can provide knowledge and learning opportunities. International network competitiveness is, in this thesis, introduced as a concept that captures SMEs long term performance, resulting from the firms being competitive within international business networks. This thesis thereafter proposes that an analytical framework of International network competitiveness, can promote the study of SMEs' long term performance within international networks. The thesis subsequently acknowledges that SMEs frequently need to develop a combination of technical- and foregin market knowledge so as to stay competitive within international networks. In fact, technical knowledge development is central for an increasingly wider selection of firms, not only high tech firms. By investigating the function of co-innovation (innovation together with network partners), for the proposed components of international network competitiveness, the thesis demonstrate that innovation has intriguing and central functions for the international network competitiveness of SMEs. / <p>Diss. Stockholm :  Stockholm School of Economics, 2014. Introduction together with 4 articles. At the time of the disputation the articles had the status accepted</p>

The purpose of this study was to examine opportunities to teach about the mobile phone system for primary school pupils. This was explored by seeing if and how the students' understanding, perception and knowledge changed by taking part in an educational activity about the mobile phone system. Data were collected with the help of audio recording of the lesson itself, but also with the help of worksheets where the students first filled in their prerequisites and then what they had learned about the mobile phone system after the educational activity. The study was performed at three different schools and in three different classes in year 2–3 in the countryside, in an urban area and in a larger city. The last two schools are also multicultural with many second language students in the classes. The fact that three quite different schools were chosen was to increase the reliability of the results and see how well the educational activity works despite the students' differ-ent circumstances.The result show a major improvement in the students' knowledge of the mobile phone system as none of the students had any direct knowledge of how the mobile phone system works, for example, how to make a call or send a text message. The result also shows that the knowledge between the different schools did not differ much, but the difference that was seen was the students' different ways of describing the mobile phone system. / Syftet med denna studie var att ta reda på möjligheter att undervisa om mobiltelefonsystemet för lågstadieelever. Detta undersöktes genom att se om och hur elevernas förståelse, uppfattning och kunskap förändrades av en pedagogisk aktivitet om mobiltelefonsystemet. Data om denna aktivitet samlades in med hjälp av ljudinspelning av själva lektionen men också med hjälp av arbetsblad där eleverna först fyllde i sina förkunskaper och sedan vad det lärt sig om mobiltelefonsystemet efter den pedagogiska aktiviteten. Studien utfördes på tre olika skolor och i tre olika klasser i årskurs 2–3 på landsbygden, en tätort och i en större stad. De två sistnämnda skolorna är även mångkulturella, de vill säga med mestadels andraspråkselever i klasserna. Resultateten visade på stora förbättringar av elevernas kunskap om mobiltelefonsystemet då ingen av eleverna hade något direkt förkunskap om hur det fungerar att exempelvis ringa ett samtal eller skicka ett sms. Resultatet visar även att kunskapen mellan de olika skolorna inte skiljde sig åt särskilt mycket men den skillnad som gick att se var elevernas olika sätt att beskriva mobiltelefonsystemet.

Ämnet samhällskunskap är ett ämne som behandlar innehåll som ska förbereda eleverna för att bli demokratiska medborgare. För att det ska kunna ske är det av vikt att lärarna ger eleverna möjligheter att lära sig det. I studien är syftet att undersöka vilka metoder som lärare uppfattar motiverar elever samt vilka metoder som lärare uppfattar som framgångsrika för elevers kunskapsutveckling i ämnet samhällskunskap. Studien har gjorts ur ett årskurs 4–6 perspektiv. Studien tar sin grund i den sociokulturella teoribildningen, där tanken om lärande i samspel, och lärande genom medierande verktyg, är av vikt. En kvalitativ metod har använts för studien. För att belysa lärarnas uppfattningar av motiverande och kunskapsutvecklande metoder har kvalitativa intervjuer använts. Efter genomförda intervjuer, bearbetades materialet och analys samt kodning gjordes. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar om vilka metoder som motiverar elever och vilka metoder som anses kunskapsutvecklande i stora drag handlar om att eleverna gynnas av ett varierat arbetssätt där det ingår att de får dela med sig utav sina tankar och idéer genom bland annat grupparbete, diskussioner och praktiskt arbete. Slutsatsen av studien är att lärarnas uppfattningar av vad det är som motiverar och utvecklar elevernas kunskaper till stora delar stämmer överens med vad forskning säger. Det är därmed av stor vikt att som lärare vara medveten om vad det är som motiverar eleverna för att en faktisk kunskapsutveckling ska ske. / The civic education contains subjects that is supposed to prepare pupils to become democratic citizens. To be able to fulfil that goal it is important for teachers to give the pupils opportunities to learn about it. The aim of this study is therefore to examine which methods teachers apprehend to be successful for pupil’s knowledge development and their motivation in civics education. This study has been done in the perspective of the Swedish primary school. The study is based on the sociocultural learning theory, where learning in cooperation, and learning through mediating tools is important. A qualitative method has been used for this study. To acknowledge the teacher’s perceptions about motivating and knowledge development, this study has used qualitive interviews. After the interviews were done, the material was processed and analyzed, furthermore a coding was done. The result showed that the teacher’s perception about which methods that motivates the pupils and which methods that are knowledge developing was that they should vary their teaching. For example, the pupils should be in an environment where they can share their thoughts and ideas through working in groups, discussions, and practical tasks. The conclusion of this study is that the teacher’s perceptions of what is considered motivating and knowledge developing mainly agrees with what research says. There it is important for teachers to be aware of what motivates pupils for an actual knowledge development to happen.

Att fostra morgondagens demokratiska medborgare är ett av skolans viktigaste uppdrag. I ämnet samhällskunskap ges eleverna möjlighet att inhämta kunskap och förståelse för samhället, dess invånare och funktioner. Motivation är en positivt bidragande faktor till kunskapsutveckling och studiens syfte är att bidra med kunskap om vad elever anser motivera dem i ämnet samhällskunskap samtidigt som de lär sig på bästa sätt. För att besvara studiens syfte formulerades frågeställningar gällande elevers beskrivningar om motivation och undervisningens utformning för ökad kunskapsinlärning i samhällskunskapsämnet. Studiens inriktning är motivation och kunskapsinlärning i ämnet samhällskunskap i årskurserna 4–6, beskrivet ur ett elevperspektiv, och tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där kommunikation och kunskapsutveckling i interaktion med andra är centralt. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, och datainsamling skedde med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Genererad data transkriberades och analyserades sedan med hjälp av kodning, kategorisering och begreppsbildning. Resultatet visade på flertalet faktorer som eleverna beskrev som motiverande och positiva för deras kunskapsinlärning, där de mest framträdande var interaktivt arbete, användandet av bilder och film i undervisningen samt vikten av lärarens agerande i klassrummet. Elevernas svar har sedan satts i relation till tidigare forskning, vilket går att läsa om i avsnittet för resultatdiskussion. Elevernas beskrivningar skildrade flera faktorer, både positiva och negativa som inverkande på deras motivation och kunskapsinlärning, vilka kan vara till stor hjälp att ta i beaktande vid utformning av undervisning. / Raising tomorrows democratic citizens is one of the main purposes of education. In the subject of civic education pupils get an opportunity to learn about and to get an understanding of society and its functions and inhabitants. Motivation is a positive factor for knowledge development and the aim of this thesis is to contribute with knowledge about pupils´ opinions on motivational and learning techniques in the subject of civic education. To answer the thesis aim, framing of questions has been made about pupils´ opinions on motivation and how lessons should be designed to increase knowledge development in the subject of civic education. The focus of this thesis is motivation and knowledge development in the subject of civic education in school years 4–6, and the theoretical framework is the sociocultural perspective in which communication and knowledge development in social contexts are fundamental.   The thesis data were collected through focus group interviews which is a qualitative method. The data from the interviews were then transcribed and analyzed in three different steps; coding, categorizing and conceptualization. The result shows many factors that motivate pupils and increases their knowledge in the subject of civic education. Some of these factors were interactive learning, pictures and films. How teachers act in the classroom was also something that the pupils felt had a significant impact on their motivation and knowledge development. The pupils described many factors, both positive and negative ones, which have an impact on their motivation and their knowledge development. These factors should be considered when designing lessons in the subject civic education.

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur svensklärare ställer sig till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och synliggöra lärarnas självförståelse i arbetssättet. Studien består av fyra intervjuer med svensklärare på mellanstadiet i Mellansverige som arbetar som ämneslärare. Studien visar att lärarna har en positiv inställning till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i svenskundervisningen och anser således att de har en vital roll i eleverna språkliga utveckling. Dock framgår det i resultatet att det skiljer sig åt mellan lärarna och hur de praktiserar arbetssättet beroende på vilka erfarenheter de har och vilken skola de arbetar på. Ett visst motstånd finns där man kan notera en tendens på att den konservativa ämnestraditionen finns kvar utifrån att lärare har svårt att samarbeta och släppa in andra lärare i den egna undervisningen. Vidare visar resultatet att samtliga lärare på ett eller annat sätt arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i svenskundervisningen. Utifrån lärarnas utlåtanden är det tydligt att de är influerade av Vygotskijs sociokulturella perspektiv och Hallidays systemiska funktionella grammatik. Skillnaderna mellan lärarna är stora och det är enbart två lärare som är medvetna i teorierna och arbetsmodellerna medan de övriga två är omedvetna om dem. Detta synliggörande, som också är en förspråkligande, kan i bästa fall höja lärares professionella medvetenhet och bidra till att möjliggöra kollegiala samtal om hur språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan utvecklas. / The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how Swedish teachers approach language and knowledge-developing working methods and to make the teachers self-understanding visible in the working method. The study consists of four interviews with Swedish teachers in middle school in Central Sweden. The study shows that teachers have a positive attitude towards language and knowledge development working methods in Swedish teaching and believe that they have a vital role in student language development. However, the results show that there are differences between the teachers and how they practice the working method depending on what experiences they have and which school they work at. There is some resistance where we can see a tendency for the conservative subject tradition to remain based on the fact that teachers have difficulty cooperating and letting other teachers into their own teaching. Furthermore, the results show that all teachers in one way or another work with language and knowledge development methods in Swedish teaching. From the teacher statements, it is clear that they are influenced by Vygotsky's socio-cultural perspective and Halliday's systemic functional grammar. The differences between the teachers are large and only two teachers are aware of the theories and working models, while the other two are unaware of them. This visibility, which is also advocacy, can at best raise teachers’ professional awareness and help to enable collegial conversations about how language and knowledge development teaching can be developed.

This research concerns the digitalisation of archaeology, with a focus on Swedish contract archaeology. The aim is to understand how the archaeological discipline relates to the change that digitalisation brings and human involvement in these processes. The thesis is a study of its impact on processes connected to archaeological knowledge production and communication. The work problematises how digital data might be understood within these contexts but also illustrates where the potential of the digitalisation lies and how archaeology can make use of it. The theoretical approach re-actualises the concept of reflexivity in a digital context, combining it with various communication theories aiming to challenge the archaeological workflow and connect it more closely to present-day society. The digitalisation of archaeology can be seen across the whole discipline withan emphasis on academia. This digital development has greater opportunities in larger research projects which have sufficient funding than in contract archaeology. In those projects leading the digital development, the reflexive approach has been re-discovered and the digital enabled for new processes of knowledge production to take place. In case studies of Swedish contract archaeology several observations are made where it becomes clear that the digitalisation already shows positive effects at a government level, in organisations and projects within the sector. But there are also issues regarding digital infrastructure, knowledge production, archiving, accessibility and transparency. The biggest challenge is not technical but in attitudes towards digitalisation. The research concludes that digital communication based on archaeological source material can be something more than mediation of results. With digital interactive storytelling there are ways to create emotional virtual connections with the user, relating to the present and the surrounding society. By interlinking the processes of interpretation and communication an archaeological knowledge production might become an archaeological knowledge development. / Den här forskningen har studerat digitaliseringen av arkeologin med fokus på svensk uppdragsarkeologi. Målet har varit att öka förståelsen kring hur disciplinen förhåller sig till de förändringar som digitaliseringens innebär och människans roll i dessa processer. Avhandlingen är en studie av digitaliseringens betydelse för de arkeologiska processer som berör kunskapsproduktion och kommunikation. Arbetet problematiserar förståelsen av digitala data inom dessa kontexter men visar också på digitaliseringenspotential och hur arkeologin kan dra nytta av den. Forskningen aktualiserar på nytt det teoretiska angreppssättet reflexivitet i ett digitalt sammanhang och kombinerar detta med kommunikationsteorier i syfte att utmana det arkeologiska arbetsflödet och knyta det närmare dagens samhälle. Resultatet av denna forskning visar på att digital kommunikation baserad på arkeologiskt källmaterial kan vara något mer än förmedling av resultat. Med interaktivt historieberättande finns vägar att skapa emotionella virtuella kopplingar mellan användare och arkeologi som relaterar till nuet och detomgivande samhället. Genom att länka ihop den arkeologiska tolkningsprocessen med kommunikation, skapas möjligheten för kunskapsproduktion att bli kunskapsutveckling.

Bildskapande används både inom förskola och skola där helheten av erfarenheter, kunskaper, känslor och upplevelser gynnar barns kunskapsutveckling. Syftet med studien har varit att öka kunskapen om förskollärares olika syn på bildskapande verksamhet i förskolan. I studien användes metoden intervju. Intervjuerna genomfördes enskilda och i grupp. Resultatet pekar på förskollärarnas olika synsätt på bildskapande verksamhet i förskolan, där förskollärarna beskriver att bildskapande blir ett sätt för barn att uttrycka sig och kommunicera på, där samspelet och kommunikationen bidrar till barns utveckling. Förskollärarna uttrycker att kulturella redskap kan tolkas som fysiska och språkliga och förskollärarna beskriver att olika material är viktigt för att ge barn stöd inom bildskapande. Resultatet visar även på förskollärarnas olika synsätt på den egna rollen inom bildskapande aktiviteter vilket pekar på att rollen är central för barns utveckling inom bildskapande. Förskollärarna uttrycker att deras roll inom bildskapande handlar om hur de utforma miljön, erbjuder material, hur de ser till barnens egna intressen, att de lyssna på vad barnen uttrycker, hur de ger barnen stöttning, och även att de uppdaterar sig själva om ny forskning inom bildskapande. Förskollärarna i studien uttrycker även att deras egen kompetens och trygghet inom bildskapande är central. Resultatet pekar på att förskollärarna anser att kompetensen och tryggheten genererar både möjligheter och hinder för bildskapande aktiviteter. Slutsatsen för denna studie ger en antydan om att förskolläraren har en central roll i bildskapande aktiviteter i förskolans verksamhet utifrån flera olika delar som framgår i resultatet.