In organisations today, it has become more important to work with quality development, to be able to handle and meet the rapid changes in the society. For this report, a case study has been done on a unit that works with development and administration for a Social administration, to see how they work with quality development today, and how it can be improved. Theories on quality development and continues improvements, together with research made on how to lead change has been applied in this study. The result shows that a key factor that needs to be improved, to be able to work with quality development, is to make clearer definitions of the projects from start, so that they can be analysed and developed when finished. The presented recommendation for this is to use a more structured work methodology when starting a new project. This could help the employers to get a better definition of the expectations of the project, along with a plan for follow-up, that needs to be done to keep evolving in the unit. This methodology can hopefully lead to that the culture, that today is focused on doing, can shift towards prioritizing more time for planning and development. This is central if the organisation wants to work with continues improvements. / Att arbeta med kvalitetsutveckling iorganisationerhar blivit allt mer centralt, för att försöka att möta den snabba förändring som sker, och samhälletsförväntningar. I denna rapport har en enhet som arbetar med utvecklingsuppdrag och administrativa uppgifter i en socialförvaltning undersöktsgenom en fallstudie, för att se hur de arbetar med kvalitetsutveckling,och hur detarbetetskulle kunna utvecklas. Teorier kringHörnstensmodellen och att bli en lärande organisation, samtforskning kring att leda förändring, har legat till grund för arbetet. Resultatet visar att det är framförallt svårigheter kring att få till en klar definition av uppdragen som gör att det blir svårt att arbeta med offensiv kvalitetsutveckling, då det blir svårt att följa upp och utveckla, när inga klara förväntningar är preciserade från början.Det förbättringsförslag som är presenterat handlar om ett mer strukturerat arbetssätt i uppstarten av uppdragen, som kan leda till att dedefinieras tydligare. Den mall som rekommenderas att fyllas i vid start, ska dessutominnefattauppföljningsplaner och ger möjlighet till enkel uppföljning av det egna arbetet. Mallenkan förhoppningsvis leda till att kulturen som idag fokuserar på att göra, kan börja gå mot att mer planering och uppföljning också innefattas i arbetet. Det är väsentligt att enheten försöker att bli bättre på att följa upp och utveckla, om de ska kunna arbeta med offensiv kvalitetsutveckling på ett mer givande sätt i framtiden.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida en tillitsbaserad styrning utgjorde enpåverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta som en lärande organisation. För attundersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet begränsadestill offentlig sektor, där utgjorde Centrala Studiestödsnämnden ett intressant fall attstudera baserat på sitt tidigare arbete med tillitsbaserad styrning och att derasgeneraldirektör vid studiens utförande satt i Tillitsdelegationen. Utifrån erhållen empiriidentifierades ett stort antal beskrivningar av hur tidigare nämnda påverkanmanifesterades. De mest frekvent förekommande beskrivningarna var hur organisationensanställda själva fick ta ansvar för sitt lärande, genom att skapa lärtillfällen för sig själva,individuellt eller tillsammans med andra medarbetare, samt hur styrning genomförändrade direktiv skapade incitament för lärande. Således blir slutsatsen atttillitsbaserad styrning utgör en påverkande faktor på förutsättningarna för att arbeta somen lärande organisation. / The purpose of this study was to investigate whether a trust-based governance had animpact on the prerequisites for work as a learning organization. This was investigatedthrough qualitative semi-structured interviews. The sample group was limited to theSwedish National Board of Student Aid, based on the organizations prior work withtrust-based governance and the fact that the director general of the Swedish NationalBoard of Student Aid was a member of the Delegation for Trust-Based Public Managementwhen this study was performed. From the gathered data a large number of descriptionswas identified, detailing how the afore-mentioned impact manifested itself. The mostfrequently occurring descriptions was how the employees of the organization had to takeresponsibility for their own learning by creating learning opportunities for themselves,individually or together with co-workers, and how governance through directives createdincentive for learning. Thus, the conclusion is that a trust-based governance has an impacton the prerequisites for work as a learning organization. / <p>2020-06-26</p>

Detta examensarbete har gjorts i samarbete med JM Entreprenad som är ett helägt dotterbolag till JM AB. JM AB är ett av Sveriges största byggföretag. Arbetet har gått ut på att hjälpa JM Entreprenad Region Hus med att undersöka hur erfarenhetsåterföringen mellan Kalkylavdelningen och produktion ser ut samt att komma med förslag till förbättringar. Erfarenhetsåterföring handlar om att samla in och återanvända de erfarenheter och kunskaper som kommer från olika delar av organisationen för att sedan ha dessa som utgångspunkt för förbättringar av det framtida arbetet. Det finns i nuläget inga fastslagna rutiner för hur denna erfarenhetsåterföring skall genomföras vilket är en stor brist i organisationen. För att förändra detta bör företaget sträva efter att bli en lärande organisation och skapa tydliga rutiner för hur detta arbete skall läggas upp. / This thesis has been done in collaboration with JM Entreprenad, a wholly owned subsidiary of JM AB. JM AB is one of Sweden's largest construction companies. The task has been to assist JM Entreprenad Region Hus with an investigation concerning how the experience feedback between Calculus Department and Production is working and to make suggestions for improvements. Experience feedback comprises collecting and reusing the experience and knowledge which comes from different parts of the organization and to use this knowledge as a basis for improvement of future work. There is currently no established procedures for how this experience feedback shall be carried out which is a shortcoming in the organization. To change this, the company should strive to become a learning organization and establish clear procedures for how this work shall be organized.

During the middle of the 18th century the development of Toyota Production System, TPS, started in order to streamline the processes. TPS was based on the principles of assembly line production but unlike previous performers Toyota let the manufacturing be constantly affected by demand. At the end of the 18th century TPS was described by Womack and Jones in the book "The machine that changed the world - the story of lean producion" where TPS got the name lean. The principles behind lean is to maximize customer value and eliminate waste which means making products and services more valuable to the customer. 1 Lean was for a long time a philosophy and an approach limited to industries and production based companies. In recent years, the principles behind lean have also started to be used in service-oriented and administrative businesses as well as in the public sector. It may often be more difficult to analyze the processes that create value for customers in the public sector, since it is run to fulfill needs rather than supplying on account of demands. 2 Lean has not yet been established in the school environment but there are some good examples: A number of kindergartens in Stockholm have implemented lean and other schools and kindergartens have been inspired by the concept. The Sami School Board, which is the responsible authority of the Swedish Sami schools, has decided that all Sami schools shall implement a lean management tool called lean-board. A lean-board is one of the tools used in lean along with brief meetings around the board. The aim of this study is to help one of the Swedish Sami schools to start the implementation of a leanboard. The aim is also to research the perceptions of a selected group of teachers, on the changes that comes with implementation of a lean model. A workshop has been organized in order to start the implementation. Two focus group meetings were also arranged to find out the selected teachers sayings of change management related to the implementation and the relevance of the lean-board. The thesis is based on discourse analysis, which means that the analysis is based on the teachers’ discourse and not underlying thoughts. The results of the study showed that the teachers had both positive and negative attitudes towards the lean-board. Attitudes changed during the process from negative to more positive attitudes. The study also showed that the lean board has relevance to the teachers work, although there is some doubt among the teachers in the focus group. As in previous research this study also shows that changes that are initiated from above, with little or no participation and understanding from employees, has a negative effect on the change process. / Under mitten av 1900-talet startade utvecklingen av Toyotas produktionssystem, TPS, i syfte att effektivisera processerna. TPS grundade sig i löpandebandprincipen men till skillnad från tidigare utövare påverkade efterfrågan hela tiden tillverkningen. I slutet av 1900-talet beskrevs TPS av Womack och Jones i boken ”The machine that changed the world – the story of lean-producion” där TPS blev lean. Principerna bakom lean är att maximera kundnyttan och eliminera slöserier vilket innebär att göra tjänster och produkter mer värdefulla för kunden. 3 Lean var länge en filosofi och ett arbetssätt för industrier och produktionsbaserade företag. På senare tid har principerna bakom lean börjat användas inom tjänsteföretag, administrativa företag och offentlig sektor. Det som kan göra det svårare att identifiera de processer som skapar värde för kunden i offentlig sektor än i privat sektor är att verksamheten styrs av behov istället för efterfrågan. 4 Än har lean inte fått ordentligt fäste inom skolans värld men det finns några exempel. Ett antal förskolor i Stockholm har implementerat lean och andra skolor och förskolor har inspirerats. Sameskolstyrelsen, som är huvudman för de svenska sameskolorna, har beslutat att alla sameskolor ska implementera en lean-tavla. Lean-tavlan är ett av verktygen som används inom lean tillsammans med korta möten runt tavlan som kallas för tavelmöten. Syftet med examensarbetet är att hjälpa en av sameskolorna i Sverige att starta implementeringen av en lean-tavla och tavelmöten samt undersöka lärarna i en utvald grupps uppfattningar om förändringen som följer med implementeringen. Examensarbetarna har anordnat en workshop för att starta implementeringen av tavlan. Två fokusgruppsmöten har även anordnats för att ta reda på lärarna i en utvald grupps sagda uppfattningar om förändringsarbete kopplat till implementeringen samt relevansen av lean-tavlan och tavelmöten. Examensarbetet har gjorts ur ett diskursanalytiskt perspektiv vilket innebär att det endast är lärarnas diskurs som analyseras och inte underliggande tankar. Resultatet av studien visar på både positiva och negativa attityder gentemot lean-tavlan och tavelmöten. Attityderna förändrades även under förändringsprocessens gång från negativa till mer positiva attityder. Studien visar också att tavlan har relevans för verksamheten även om det finns en del tvivel bland lärarna i fokusgruppen. Likt tidigare forskning visades även i denna studie att förändringar som initieras uppifrån, med ingen eller lite delaktighet och förståelse från medarbetarna, har en negativ effekt på förändringsarbetet.

Den svenska skolan ska bygga på likvärdighet och utgå från varje elevs förutsättningar och behov. Dock saknar den samlade elevhälsan allmänna riktlinjer för hur arbetet ska organiseras varpå det hälsofrämjande arbetet kan skilja sig åt i och mellan skolor. Skillnader kan också konstateras gällande vilka professioner som lokalt verkar inom skolorna vilket innebär stora variationer mellan vilket specialpedagogiskt stöd som kan ges lärare i svensk grundskola. Även forskning inom det specialpedagogiska området kopplat till skolans nuvarande styrdokument visar på en komplexitet där likvärdigheten kan ifrågasättas.Denna studie synliggör framgångsfaktorer gällande skolans organisation samt framgångsfaktorer som kan gynna lärares arbete att skapa en tillgänglig lärmiljö. Studien bidrar med kunskap gällande sambanden mellan organisation, specialpedagogiskt stöd och en tillgänglig lärmiljö. En tillgänglig lärmiljö influeras av den specialpedagogiska organisationen som vidare leder mot att undervisningen utvecklas. Systematiskt utvecklingsarbete på organisationsnivå inom det specialpedagogiska området påverkar lärares undervisning och stärker även lärares förmåga att skapa en god lärande miljö. Då lärare ges möjlighet till kompetensutveckling inom det specialpedagogiska området kan det generera i att anpassningar och stödinsatser kan ske på gruppnivå. En ökad specialpedagogisk kompetens hos lärare är en framgångsfaktor. Ytterligare framgångsfaktorer som kan konstateras är en intern elevhälsa där samverkan sker på olika nivåer och mellan olika professioner. När det specialpedagogiska arbetet kan bli en naturlig del i undervisningen stärks undervisningen och elevhälsoarbetet kan därmed börja i klassrummet.

Denna uppsats behandlar frågan om hur ny policy kan genomföras i ett arbetslag och vilka förutsättningar för genomförandet som föreligger på individ-, grupp- och skolnivå. Uppsatsen behandlar även hur skolledare och lärare beskriver förändringen och vilka strategier lärare har för att genomföra policyförändringar. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer av skolledare, arbetslag och individuella lärare. Resultatet visar att de organisatoriska förutsättningarna är avgörande för att individuell lärare ska ha möjlighet till delaktighet i förändringsarbetet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om rektors föreställningar av det pedagogiska ledarskapet i relation till lärares lärande, att bidra med svar på hur rektor ser på sitt ansvar för lärares lärande. Sex rektorer har intervjuats med hjälp av metoden föreställningskarta och det empiriska materialet består av utsagor som kodats och kategoriserats till teman. Resultatbeskrivningen är empirinära och som läsare får du möta rektors föreställningar genom deras utsagor. En deskriptiv berättelse har vävts samman med hjälp av rektorernas utsagor för att på så sätt beskriva rektorers gemensamma föreställning om att leda lärares lärande. Det empiriska materialet visar att rektors föreställning om det pedagogiska ledarskapet i relation till lärares lärande handlar om att kartlägga för lärande, att organisera för lärande, att leda lärande samt om lärande. Dessa delar står i relation till varandra och bildar tillsammans en helhet, ett system för lärande. Utgångspunkt för lärandet är skolans nuläge och lärares erfarenheter och kunskaper ligger till grund för det gemensamma sökandet efter ett önskat läge. Systemteori och lärande organisationsperspektivet används därför för att förstå och tolka resultatet. Analysen visar att rektors pedagogiska ledarskap i relation till lärares lärande kan beskrivas som ett lärandeinriktat ledarskap / The purpose of this study is to contribute knowledge about principals´ conceptions of their pedagogical leadership in relation to teachers´ learning, to seek the answer to how principals look at their responsibility when it comes to teachers´ learning. Six principals have been interviewed using the cognitive maps as the interview method and the empirical material consist of statements that have been coded and categorized into themes. The description of the results is empirical and as a reader you meet the principals´ conceptions through their statements. A descriptive story has been put together by the statements to describe the principals´ collective conception of teachers´ learning. The empirical material shows that the principals´ conception of the pedagogical leadership in relation to teachers´ learning is about mapping for learning, organizing for learning, to lead learning and learning. These parts are in relation to each other and together they form a whole, a system for learning. The starting point for learning is the current state of the organization and the teachers´ experiences and knowledge is the foundation for the common search for next practice.  Systems theory and the learning organizational perspective have been used to understand and interpret the results. The analysis shows that the principals´ leadership in relation to the teachers´ learning can be described as a learning-based leadership.

Ostlänken är en del av den enskilt största investeringen för svensk infrastruktur i modern tid, en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Den kommer tillföra ny kapacitet i järnvägssystemet och frigöra belastning på befintliga banor och på det sättet förstora regionen. Swecos uppgift är att leverera en tids- och ekonomiskt effektiv lösning som samtidigt är både säker, miljömässigt- och socialt hållbar. I det arbetet är Swecos organisation indelad i bland annat de tre blocken plan, miljö och teknik som vart och ett är ansvariga för att utveckla järnvägsplan, miljökonsekvensbeskrivning respektive systemhandlingar. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen och kunskapsutbytet mellan kompetensområdena som ingår under blocken miljö och teknik upplevs och förs i praktiken. Ett vidare syfte är att sätta studiens resultat i relation till Swecos interna projektmål och styrdokument för kommunikation och erfarenhetsåterföring, för att vidare kunna synliggöra styrkor och förbättringsområden vad avser kommunikationen inom uppdraget Ostlänken. Insamlat material från enkätundersökning, intervjuer och fokussamtal har sammanställts med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att användningen av kommunikationsmedel varierar inom uppdraget. Många upplever ett stort informationsflöde, bland annat i form av många möten. Det finns ett upplevt kunskapsglapp både mellan blocken, men också mellan de olika teknikområdena där det ibland är svårt att se varandras behov och förutsättningar. Med stöd av teorier inom det organisationspedagogiska området, visar studien vikten av att ta ansvar för det egna lärandet i form av aktivt lyssnande och reflektion över sina egna referensramar i förhållande till andras. Men också för andras lärande i form av hur man väljer att uttrycka sig och dela med sig av relevant information. Några av de områden som skulle kunna gynna organisationens utveckling är tydliga och detaljerade mötesagendor, mentorskap för att orientera nyanställda i uppdraget och främja kunskapsåterföring, återkommande tillfällen för reflektion kring arbetsgången samt arbete för att frångå invanda mönster gällande samtalsutrymme. Studien visar vidare att uppfyllelsen av den målbild som anläggningen har, kräver en strävan hos varje individ att bli expert på själva uppdraget samt att varje teknikområde får ta plats i beslutsprocesser. Genom att inte betrakta lärande som en naturlig del av arbetsgången, utan enbart sträva efter framfart i form av produktivitet, finns det på längre sikt risk för att detta sker på bekostnad av organisationens utveckling. / The project Ostlänken is part of the single largest investment for Swedish infrastructure in modern times, a new double track high-speed railway between Järna and Linköping. It will provide new capacity to the railway system and off load existing traffic and thus enlarge the region. Sweco's task is to deliver a time- and economically efficient solution that is both secure, environmentally- and socially sustainable. To achieve this, Sweco's organization is divided into the three areas plan, environment and technology. Each of which is responsible for developing railway plans, environmental impact assessment and system documents. The purpose of the study is to analyze how communication and knowledge exchange between the areas environment and technology are experienced and put into practice. A further aim is to put the results of the study in relation to Sweco's internal project- and control documents for communication and knowledge and experience transfer, in order to further visualize strengths and improvement areas in terms of communication within the assignment Ostlänken. Collected material from a questionnaire survey, interviews and focus discussions has been compiled using a thematic analysis. The results showed that the use of communication means varies within the assignment. Many people experience a large flow of information, partly as a result of the high meeting frequency. There is an experienced knowledge gap between the main areas, but also between the different technical areas of expertise where it is sometimes hard to see each other's needs and prerequisites. Based on theories from organizational pedagogy, the study shows the importance of taking responsibility for the individual learning in the forms of active listening and reflection on ones frame of reference and how it relates to others. But also the importance of taking responsibility for others' learning in terms of how to express one self and sharing relevant information. Some of the areas that could benefit the organization's development are clear and detailed meeting agendas, mentoring to orient new employees in the project, recurrent opportunities for reflection on the workflow and continuous work to make sure that the word is evenly distributed at meetings. The study further shows that to fulfill the overall project objectives, individual endeavor is required in order to become an expert in the project itself, and also that each area of expertise may take place in decision-making processes. By not considering learning as a natural part of the workflow, but merely striving for progress in terms of productivity, there is a risk that this will happen at the expense of the organization's development in the longer term.

This thesis aims to examine the learning organisation with regard to safety within Stora Enso’s division Packaging Solutions. This aims to identify areas where improvements can be made and provide suggestions on how to achieve this. The study also explores whether an improved learning organisation leads to better safety and productivity. The thesis covers five factories across three countries and involves the conducting of eight interviews with safety managers and production engineers. The data collected is analysed using thematic analysis and triangulated with answers from the operators via an anonymous survey regarding the safety work and with document analysis. The thematic analysis is based on five main components: Personal Mastery, Team Learning, Mental Models, Shared Vision, and System Thinking. Within these, 26 sub-themes that describe Packaging Solutions' learning organisation have been identified and analysed inductively. The analysis reveals the learning organisation of Packaging Solutions' strengths and weaknesses. The main weakness identified is a need for more proactive communication, though there is a strong desire to improve collaboration, a well-established vision, and high competence. To address these issues, recommendations are made to improve knowledge sharing and communication between and inside the mills. The thesis indicates that a strong learning organisation also leads to stronger safety culture, as key aspects of a strong safety culture, such as psychological safety, knowledge sharing, and good leadership, are also important within a learning organisation. Additionally, knowledge sharing and proactivity are essential for productivity, making a strong learning organisation beneficial for both safety and productivity. / Denna studie syftar till att undersöka hur lärande organisationen inom säkerhet ser ut inom divisionen Packaging Solutions på Stora Enso. Detta görs för att hitta utvecklingsområden för att förbättra lärande organisationen och förslag ges på hur detta skulle kunna göras. Därtill görs även kopplingar till om en förbättrad lärande organisation ger bättre säkerhet och om detta påverkar produktiviteten. Arbetet har innefattat fem fabriker i tre länder där åtta intervjuer med säkerhetschefer och produktionsledare har utförts. Data från detta har analyserats med tematisk analys och triangulerats med svar från operatörerna via en anonym enkät gällande säkerhetsarbetet och en dokumentanalys. Den tematiska analysen utgår deduktivt från ett ramverk med fem huvudkomponenter Personligt mästerskap, Teamlärande, Mentala modeller, Gemensam vision och Systemtänkande. Inom dessa har 26 underteman som beskriver Packaging Solutions lärande organisation analyserats fram induktivt vilka visar på styrkor och svagheter där den övergripande svagheten är brist på proaktiv kommunikation medan det finns en stark vilja till förbättrade samarbeten, en väl förankrad vision och hög kompetens. Utifrån dessa ges förslag på förbättringar för att öka kunskapsdelningen och kommunikationen mellan och inom enheterna. Studien visar att en stärkt lärande organisation stärker säkerheten då flera aspekter som definierar en stark säkerhetskultur, psykologisk trygghet, kunskapsdelning och gott ledarskap, alla är viktiga inom en lärande organisation och förbättras när företagsledningen arbetar mot en stärkt sådan. Därtill visar sig kunskapsdelning och proaktivitet vara viktiga byggstenar även inom ramverk som används främst för att stärka produktiviteten och en stärkt lärande organisation förväntas därför inte bara stärka säkerheten men även ha potential att öka produktiviteten.

<p>There are voices in the research field suggesting that universities should become learning organisations in order to be more competitive and efficient. However, the proposal is mainly based on theoretical and normative discussions rather than on empirical research. Therefore, this study has explored and reviewed in what way a university organisation has organised its inner life and illuminate in what way its local organisation matches the characteristics of a constructed theoretical model of a learning organisation. The study has furthermore explored in what way the organisational characteristics interact with one another in order to find out whether they support or hinder organisational learning.</p>