Psykiskt välbefinnande på arbetsplats kan kännetecknas av att det finns ett bra samspelmellan arbetsgivare och anställda och en arbetsgivare som förebygger hälsa ochsäkerhet genom att vidtar nödvändiga åtgärder. Brist på socialt stöd, kamratskap,psykisk belastning och stress är några faktorer som kan leda till psykisk ohälsa på enarbetsplats. Syftet med studien var att undersöka anställdas psykiska välbefinnande påarbetsplatser med fokus på gruppdynamik, arbetsmotivation, stress och vilkaförebyggande åtgärder som görs av arbetsgivaren. Undersökningen baseras på enenkätstudie med 97 deltagare i olika åldrar. Utifrån enkäterna gjordes tester i SPSS medyrkeskategorin i fokus och dess förhållande till psykiskt välbefinnande, stress,arbetsmotivation och gruppdynamik samt förebyggande åtgärden kring psykisk ohälsainom varje yrkeskategori. Resultatet visar att anställda som uppskattas och har brakommunikation har ett bättre välbefinnande på arbetsplatsen. Resultatet visar att det ihuvudsak är arbetskamraterna som motiverar varandra på arbetsplatsen. Av resultatet såframkommer det att inom de flesta yrkeskategorierna så gör inte arbetsgivaren någotfysiskt för att förbättra arbetsmiljön och välbefinnandet på arbetsplatsen. För vidareforskning inom detta område, hade det varit intressant att undersöka åldersskillnaderinom psykisk ohälsa och arbetsmiljö. Studien hade också kunnat undersöka utifrånarbetsgivarens perspektiv vad gäller informationshantering och förbyggandehandlingsplanplan vid psykisk ohälsa. / Mental well-being at the work place, could be characterised by a well-functioninginteraction between employer and employees, as well as when the employerpromotes health and safety for the employees, by applying adequate measures.Lack of social support and camaraderie together with mental pressure and stress,are some factors contributing to lack of mental well-being at the work place.The purpose of the study was to investigate the employee’s mental well-being atthe work place, focusing on group dynamics, work motivation and stress, togetherwith what preventive measures may have been taken by the employer.The investigation is based on a web-based survey, resulting in 97 completeresponses from individuals of various ages. From the survey results, tests wheremade in SPSS with different professions in focus and its relation to mental weebeing,stress, work motivation and group dynamics, in addition to preventivemeasures to address lack of mental well-being within each profession category.The result shows that employees who are appreciated and where thecommunication is well developed, also benefit from mental well-being to a higherdegree. Primarily it is the co-workers and colleagues that motivate each othermost at the work place. It also shows that related to most professions, theemployer does not apply any physical improvements to the work environment, norto improve the mental well-being at the work place.To further the study within this area, the education level could be evaluated toseek a connection to mental well-being.

Contexte : Le personnel non médical des Etablissements d’Hébergements pour Personnes Agées Dépendantes (EHPAD) est exposé à des contraintes physiques et psychiques élevées du fait de la prise en charge de résidents de plus en plus dépendants et polypathologiques. Notre démarche de recherche s’appuie sur le modèle de santé publique de Green et Kreuter. Il s’agit de préciser l’état de santé physique et psychique du personnel (diagnostic épidémiologique) et d’explorer les conditions de travail perçues par les salariés (diagnostic comportemental et environnemental). Matériels et Méthode : Une étude transversale a été menée par 78 médecins du travail auprès 2649 salariés (706 agents de service, 1565 agents de soins et 378 infirmiers) provenant de 105 maisons de retraite de la Région Rhône Alpes. Plusieurs questionnaires standardisés validés ont été utilisés pour recueillir des informations auprès des salariés. Les analyses statistiques ont été réalisées à partir du logiciel SAS, version 9.3. Résultats : Le personnel interrogé exprime un fort niveau de pénibilité et souhaite recevoir plus fréquemment une formation continue aux soins palliatifs. Il est fortement exposé aux contraintes psychosociales (efforts élevés, récompenses faibles, déséquilibre effort/récompense et surinvestissement). Les plaintes musculo-squelettiques du cou et des membres supérieurs et les signes de détresse psychique de ce personnel sont significativement liées à l’exposition aux contraintes psychosociales. Conclusions : La prochaine étape de recherche consisterait à établir le diagnostic éducationnel en précisant les facteurs organisationnels associés aux contraintes psychosociales de ce personnel / Background: Non-medical staff in nursing homes for the elderly are exposed to high levels of physical and psychological stress related to managing increasingly dependent residents with multiple pathologies. Our research approach is based on Green and Kreuter's public health model. This is intended to describe the physical and mental health (epidemiological diagnosis) and to explore working conditions as experienced by nursing home staff (behavioral and environmental diagnosis). Methods: A cross-sectional descriptive survey was conducted by 78 occupational physicians on 2,649 employees (706 housekeepers, 1,565 nursing assistants and 378 nurses) in 105 nursing homes for the elderly in the Rhône-Alpes Region of France. Employee data were collected on several validated questionnaires. All statistical analyses were performed on SAS software, version 9.3. Results: Respondents related elevated hardship and desired more continuous training in palliative care. They were highly exposed to psychosocial stress (strong effort, low reward, effort/reward imbalance, overcommitment). Neck and upper limb musculoskeletal complaints and signs of psychological distress were significantly associated with exposure to psychosocial stress. Conclusions: The next phase of the research plan should consist in establishing an educational diagnosis by assessing the organizational factors associated with psychosocial stress in nursing home staff

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett sambandet mellan KASAM kopplat till psykisk välbefinnande, som enligt teorin skulle kunna vara en positiv motståndskraft för individer att klara påfrestningar i livet genom hanterbarhet, begriplighetoch meningsfullhet. Syftet var även att se om det förekom fler faktorer som kunde habetydelse för relationen mellan KASAM och psykisk hälsa. Genom en kvantitativ enkätundersökning mättes den subjektiva psykiska hälsan med självskattningsformuläret GHQ-12 samt graden av KASAM med KASAM 29. Den rådande Coronapandemin gjorde även att kvalitativa frågor togs med och blev en del av undersökningen. Andra variabler som mättes var ålder, kön, civilstånd, yrke, sociala kontakter samt tro på högre makt. Resultatet av studien visade att KASAM hade en stark signifikant korrelation med psykisk välbefinnande (r = 0.690, p < .001) även när justeringar för ålder gjordes. Slutsatsen blev att KASAMskulle kunna ses som en hälsoförebyggande prediktor för upplevd hälsa och att ålder inte hade någon betydelse för relationen. Studien indikerade även på att leva i tvåsamhet skulle kunna ha en betydande roll för Känsla av sammanhang och det subjektiva välbefinnande.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället och ökar även inom idrotten. Fler och fler fotbollsspelare på elitnivå har öppnat upp sig kring sitt psykiska välbefinnande och sin psykiska ohälsa. Det leder till frågor om hur det ser ut inom ungdomsfotbollen? Enligt forskning ökar den även där. Stämmer det? Hur ser det psykiska välbefinnandet ut inom ungdomsfotbollen över lag? Med erfarenheter från en aktiv fotbollskarriär finns ett intresse för mer kunskap kring psykiskt välbefinnande inom ungdomsfotbollen och indikationer på psykisk ohälsa. Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka det psykiska välbefinnandet och i hur stor grad det finns indikationer på att psykisk ohälsa kan förekomma bland ungdomsfotbollsspelare mellan 13 - 17 år från ett flertal regioner i södra Sverige. Delsyftet är att med hjälp av Basic psychological needs theory, undersöka sambandet mellan upplevd tillfredställelse av de psykologiska behov och upplevt psykiskt välbefinnande bland ungdomsfotbollsspelarna. Metod: Uppsatsen har haft en kvantitativ utgångspunkt som tagit del av insamlad data från ett pågående forskningsprojekt. Projektet använde sig av en tvärsnittsdesign i form av enkäter för datainsamling och en sekundäranalys genomfördes på all data.  I studien deltog 353 fotbollsspelande ungdomar mellan 13–17 år. Resultat: Studiens resultat visade att det psykiska välbefinnandet bland ungdomsfotbollsspelare är bra, där stora delar av deltagarna upplevde ett bra psykiskt välbefinnande och endast en mindre del upplevde ett sämre psykiskt välbefinnande vilket tyder på att en liten grad av fotbollsspelarna kan ha indikationer på psykisk ohälsa. Resultatet visade även på ett positivt samband mellan tillfredställande av psykologiska behov och psykiskt välbefinnande. Diskussion: Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning och Basic Psychological Needs Theory. Det psykiska välbefinnandet inom ungdomsfotbollen är i hög grad bra. Dock behövs fler studier inom området för psykisk ohälsa för att bidra till en djupare förståelse för begreppet och vad som kan räknas som psykisk ohälsa. En kvalitativ undersökning skulle kunna bidra till detta genom insamlandet av mer personliga tolkningar av ämnet. / Background: Mental illness is a major problem in society and is also increasing in sports. More and more professional football players have started talking about their mental well-being and mental illness. This generates questions, whether the situation is the same within youth football? According to research, it is also increasing in that area. Is that true? How does mental well-being manifest itself in youth football in general? With experience from an active football career, there is an interest in more knowledge about mental well-being in youth football and indications of mental illness. Purpose: The main purpose of this research is to investigate mental well-being and to what extent there are indications that mental illness can occur among youth football players between 13 - 17 years from several regions in southern Sweden. The sub-purpose is, with the help of basic psychological needs theory, investigate the connection between perceived satisfaction of basic psychological needs and perceived mental well-being among youth football players. Method: The study has had a quantitative starting point and has taken part in collected data from an ongoing research project. The project used a cross-sectional design in the form of questionnaires for data collection and a secondary analysis was performed on all data. The study involved 353 young football players between the ages of 13 and 17. Results: The results of the study showed that the mental well-being among youth football players is overall good, where large parts of the participants experienced good mental well-being and only a small part experienced poorer mental well-being, which indicates that a small degree of football players may have indications of mental illness. The results also showed a positive relationship between psychological needs satisfaction and mental well-being. Discussion: The results of the study are consistent with previous research and with Basic Psychological Needs Theory. The mental well-being in youth football is generally good. More studies are needed within the field of mental illness to contribute to a deeper understanding of the concept. Qualitative research could help contribute to this by collecting more personal interpretations of the subject.

Purpose: The purpose of this study is to examine how unemployed individuals in different gender groups experience and value their mental health.  Method: The paper explores unemployment in relation to the sense of coherence (SOC) theory by Antonovsky (1996), Jahoda's deprivation model (1982) and Marmot’s (2015) discussion on the health gap that exists in society. A survey was used to measure how men and women assess and experience their good mental well-being and mental disorder during their time of unemployment. The statistical software SPSS was used to analyze the data where a Mann-Whitney U test was conducted.  Results: The result showed no statistically significant difference for good mental well-being or mental disorder for unemployed men or women. However, the result showed statistically significant differences with good mental well-being and mental disorder grouped by marital status (single and other), economic stability (yes and no) and for mental disorder grouped by age (above 30 and below 30) for both unemployed men and women.  Conclusion: Although only statistically significant differences were found for both men and women, it cannot be ruled out that men and women valued their mental health and well-being differently. / Syfte: Att undersöka hur arbetslösa kvinnor och män upplever och värderar sin psykiska hälsa. Metod: Uppsatsen utforskade arbetslöshet i relation till teorin för känsla av sammanhang (KASAM) av Antonovsky (1996), Jahodas deprivationsmodell (1982) och Marmots (2015) diskussion om den hälsoklyfta som finns i samhället. En enkät användes för att mäta hur män och kvinnor värderar och upplever gott psykiskt välbefinnande och psykisk påfrestning under sin arbetslöshetstid. Datorprogram för statistisk analys SPSS användes för att analysera data där ett Mann-Whitney U test utfördes. Resultat: Ingen statistiskt säkerställd skillnad påvisades för gott psykiskt välbefinnande eller för psykisk påfrestning för arbetslösa män eller kvinnor. Resultatet påvisade dock statistiskt signifikanta skillnader för gott psykiskt välbefinnande och psykisk påfrestning grupperade efter civilstånd (singel och annan), ekonomisk stabilitet (ja och nej) och för psykisk påfrestning grupperad efter ålder (över 30 och under 30) för både arbetslösa män och kvinnor. Slutsats: Även om endast statistiskt signifikanta skillnader hittades för både män och kvinnor, så kan det inte uteslutas att män och kvinnor värderade sin psykiska hälsa och sitt välbefinnande olika.

På ett år anger 27% av alla vuxna i åldern 18–65 inom EU, Island, Norge och Schweiz någon form av psykisk ohälsa. Trots denna statistik finns en kunskapslucka kring forskning mellan ledarskap och hälsa, då ledarskap tidigare har undersökts i relation till effektivitet, produktivitet och resultat (Wallo & Lundqvist, 2020). Denna studie undersöker i stället hur enhetschefer inom kommunal äldreomsorg beskriver att deras ledarskap kan bidra till psykiskt välbefinnande hos sina medarbetare. För att göra detta är studien utformad som en kvalitativ studie för att få en djupare förståelse om enhetschefernas upplevelser kring ämnet. Semistrukturerade intervjuer har utförts på nio respondenter för att kunna besvara syftet och studiens tre frågeställningar. Empirin som har samlats in har bearbetats genom en hermeneutisk ansats eftersom vi är intresserade av att tolka och förstå de meningsfulla fenomen som respondenterna har delat med sig av. Därefter har materialet tolkats utifrån våra valda teorier KASAM och Salutogent ledarskap. Resultatet i studien visar att enhetschefernas uppfattning om hur de kan arbeta för att öka det psykiska välbefinnandet är genom situationsanpassat ledarskap, men också att vara närvarande och bidra till gemenskap. Om ett mindre fungerande ledarskap hade tagit plats visar resultatet att effekterna hade blivit att medarbetarna kan känna en meningslöshet att gå till jobbet och en känsla av att inte bli stöttad. Till sist visar studiens resultat att effekten av ett fungerande ledarskap, där ledaren är närvarande, tydlig och kommunicerar med sina medarbetare, är ett ökat psykiskt välbefinnande. / In one year, 27% of all adults aged 18-65 in the European Union, Iceland, Norway and Schweiz report some form of mental illness. Despite these statistics, there is a knowledge gap around research between leadership and health, as leadership has previously been investigated in relation to efficiency, productivity and results (Wallo & Lundqvist, 2020). This study examines how unit managers in municipal elderly care describes that their leadership can contribute to the mental well-being of their co-workers. To do this, the study is designed as a qualitative study which aims at increasing the knowledge of the unit manager’s experiences within the subject. Semi-constructed interviews have been executed with nine respondents to be able to answer the purpose and the study’s three questions. The collected empirics have been processed through a hermeneutic approach since we are interested in interpreting and understanding the meaningful phenomena which the respondents have shared. After this, the material has been interpreted from our chosen theories KASAM and Salutogenic leadership. The results of this study show that the unit managers perception of how they can work to increase mental well-being is through situation-adapted leadership, but also to be present and supportive. If a less functioning leadership had taken place, the results show that the effects would have been that the employees could feel a meaninglessness to go to work and a feeling of not being supported. Finally, the results of the study show that the effect of a functioning leadership, where the leader is present, clear, and communicates with the co-workers, is an increased mental well-being.

Denna självobservationsstudie undersöker hur övande av instrument påverkar det psy- kiska måendet samt hur det psykiska måendet påverkar övningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur mycket övning som ska planeras i för väg så att det gynnar mitt mående samtidigt som övningen är effektiv. Under tre veckors tid användes tre olika sätt att pla- nera övning för att senare kunna hitta mönster i mående och övningskvalitet. En vecka planerades övningen i för väg, en vecka planerades ingen övning utan all övning var spon- tan och baserad på motivation och lust, och en vecka kombinerades dessa sätt genom att planera en del övning i för väg men även lämna utrymme för spontan övning. Studien ut- går från det fenomenologiska perspektivet och frågeställningarna lyder Upplever jag att övningens kvalitet påverkar mitt psykiska mående, och i sådana fall på vilka sätt? Upplever jag att det finns psykiska aspekter som påverkar min övning, och i sådana fall på vilka sätt? och I vilka situationer upplever jag att jag har en bra balans mellan planerad respektive spontan övning som gynnar både min övning och mitt psykiska mående? I undersökningen dokumenterades tankar kring övningen i en ljudloggbok i samband med övningstillfällena och mitt psykiska mående dokumenterades i en applikation, i form av en digital dagbok. Detta dokumenterade material bearbetades med hjälp av tematisk analys. Det framkom- mer i resultatet att mitt mående ofta speglar hur övningen har gått och har jag mått dåligt innan övningen så har det ofta varit svårt att fokusera, vilket påverkade övningens kvali- tet. Det framkommer också att det fanns väldigt lite motivation till övning under veckan där jag planerade all övning i för väg samt veckan där ingen övning planerades i för väg. Under veckan där en del övning planerades i förväg och en del övning skedde spontant visade sig att spontan övning ofta skedde till följd av planerad uppvärmning/övning tidi- gare samma dag. / This self-observation study examines how practicing an instrument affects the mental state and how the mental state affects the practice. The purpose of the study is to investi- gate how much exercise should be planned in advance so that it benefits my well-being while the exercise is effective. During three weeks, three different ways of planning exer- cise were used in order to later find patterns in mood and exercise quality. One week the exercise was planned in advance, one week no exercise was planned but all exercise was spontaneous and based on motivation and desire, and one week these ways were com- bined by planning some exercise in advance but also leaving room for spontaneous exer- cise. The study is based on the phenomenological perspective and the questions are: Do I feel that the quality of the exercise affects my psychological well-being, and if so, in what ways? Do I feel that there are psychological aspects that affect my practice? If so, in what ways? and In which situations do I feel that I have a good balance between planned and spontaneous practice that benefits both my practice and my mental well-being? Thoughts about the exercise were documented in an audio log book in connection with the exercise sessions and my mental state was documented in an application, in the form of a digital diary. This documented material was processed using thematic analysis. It appears in the results that my mood often reflects how the exercise went and if I felt bad before the ex- ercise, it was often difficult to focus, which affected the quality of the exercise. It also ap- pears that there was very little motivation for exercise during the week where I planned all exercise in advance and the week where no exercise was planned in advance. During the week where some exercise was planned in advance and some exercise happened spontaneously, it turned out that spontaneous exercise often happened as a result of planned warm-up/exercise earlier the same day.

Yes / Paramedics play a vital role in the emergency health care of people living with dementia. People with dementia often have complex needs, posing challenges for paramedics. Paramedics often lack the confidence and skills to assess people with dementia appropriately and receive little, if any, dementia education. Aims: To evaluate the impact of dementia education on student paramedics preparedness to care, knowledge, confidence, and attitudes towards dementia. Methods: A 6-hour education programme on dementia was developed, implemented, and evaluated. A pre-test-post-test design using self-completion validated questionnaires was used to evaluate first year undergraduate student paramedics knowledge, confidence, and attitudes, towards dementia, as well as their preparedness to care for people with dementia. Results: Forty-three paramedic students attended the education programme with forty-one fully completed questionnaires being collected pre-training and thirty-two post-training. Students reported feeling significantly more preparedness to care for people with dementia after the education session (p / Funded by College of Paramedics, Research Grant Scheme / Research Development Fund Publication Prize Award winner, Feb 2023.

Purpose: Neurodevelopmental difficulties are correlated with lower mental well-being and more mental health problems. Issues in social relations such as bullying are a prominent risk factor in a social setting of high school, have also been associated with the status of disability. This thesis investigated the relation between mental health problems, mental well-being, and bullying in adolescents with self-reported neurodevelopmental difficulties and compared these with adolescents with Other disabilities. Materials and methods: Data from a Swedish longitudinal survey study (LoRDIA) was used. Mental health problems were measured through emotional and conduct problems scales of SDQ, mental well-being was measured with MHC-SF, and a bullying questionnaire was used. Results: Adolescents with NDD experience more bullying victimization and perpetration than adolescents with Other disabilities such as physical disability and autoimmune diseases. Significant association to bullying perpetration was found in NDD adolescents. Adolescents with Other disabilities indicated high mental well-being compared to NDD. While gender predicts high mental well-being, disability and emotional problems have a negative relation with it. Conclusion: Adolescents with NDD report more bullying victimization and perpetration experiences in comparison to adolescents with Other disabilities. Emotional problems have an inverse relation for predicting high mental well-being for adolescents with NDD and Other disabilities.

Psykisk ohälsa är ett ökande problem samtidigt som symptomen ofta behandlas med medicinering istället för psykologiska behandlingsmetoder där individen får möjlighet att läka i lugn och ro. Hästunderstödda insatser är en behandlingsmetod som innefattar glädje och struktur för att lyfta individens självkänsla och egenskaper. Syftet med studien är att undersöka behandlarens syn på hästens roll i arbetet med psykisk ohälsa. Studien fokuserar på att utreda om hästen påverkar relationen mellan klient och behandlare samt huruvida häst och behandlare inverkar på klientens återhämtning. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Resultatet visar att hästunderstödda insatser kan vara en metod där det finns möjlighet att med hjälp av djur och natur, återhämta sig från psykisk ohälsa i lugn och ro. Hästen kan motivera samtidigt som relationen mellan behandlare och klient förbättras. Metoden kräver dock mer forskning för starkare evidens för att utvidga användningen i samhället. / Mental ill-health is a growing problem, where symptoms are often treated with medication instead of psychological treatment that allows the individual to recover in peace and quiet. Equine-assisted intervention is a treatment method that improves an individual's self-esteem and attitude by providing joy and structure. This study investigates the therapist's view of a horse's role in the treatment of mental ill-health. It examines whether a horse can influence the relationship between the client and the therapist, and whether the horse, together with the therapist, can influence the client's recovery. It is a qualitative study, with semistructured interviews and thematic analysis. The result shows that equine-assisted interventions can, with the help of animals and nature, provide the opportunity to recover from mental ill-health with tranquility and improve the client’s relationship with the therapist. However, more research is needed to strengthen the evidence and encourage the adoption of the method in society.