Children and youth that are provided compulsory care and treatment under the terms of the Care of Young Persons (Specials Provisions) Act (LVU) may end up in special residential homes for young people (särskilda ungdomshem). These homes are being runned by the National Board of Institutional Care (Statens Institutionsstyrelse or SiS) and have been criticized for providing girls with poorer care than boys. The aim of this study was to investigate social workers’ perspectives on the way they approach and work with girls in special residential homes. The study consists of eight qualitative interviews with treatment educators and treatment assistants. The findings of the study are that many difficult situations arise when working with girls in institutional care. Furthermore, the results show that the social workers find themselves in complex situations caused by the conflict between caring for and controlling the girls. Research has showed that the social workers need to constantly position themselves between the four extremes of support vs. control, and emotional closeness vs. emotional distance (Hill 2005, ss.83-84). A possible model to understand the coping strategies of social workers is proposed based on the theoretical concepts of “the good will”, cognitive dissonance and doxa.

No description available.

Sweden is currently experiencing major population growth, focused predominantly in and around its major cities. This has created an ongoing challenge for municipalities to ensure housing supply meets demand, in turn increasing the required rate of construction. Furthermore, new property prices are increasing which has led to lower and middle-income earners being pushed out of the market. The thesis examines the relationship between the sale price and unit construction price of new condominiums, and to what degree Swedish building regulations influence construction costs. The design of both new and re-developed housing is influenced by various Swedish laws, regulations and guidelines, where the Planning and Building Act and the National Board of Housing, Building and Planning's Building Rules govern, which are all recognized nationally. According to the Planning and Building Act, it is not permitted for municipalities to set their own requirements. However, the results of the study show that developers experience different interpretations of these rules and regulations when working within different municipalities, or even between different case officers within the same municipality. This then results in projects being difficult to plan, resulting in higher costs. Sweden has, when compared to other European countries, high production costs, which according to the literature review is considered to have a direct connection to construction requirements and market competition. Additionally, the results show that the requirements make it difficult to produce and implement standard designs and construction methods. This has led to the construction industry finding it difficult to develop in regards to construction technology and from a cost perspective. Lack of predictability has driven costs up when it comes to accessibility, housing design and fire protection. Finally, the study shows that lower production costs can lead to greater competition by making it easier for more developers to establish themselves in the market. This would result in more homes being built at lower production costs, which motivates developers to invest in new projects. As the results indicate that production costs do not affect final prices – but rather the willingness of developers to invest – a greater supply of housing would push down final prices. / Befolkningen ökar ständigt i Sverige och framför allt i storstäderna. En pågående utmaning för landets kommuner är därför att se till att utbudet av bostäder möter efterfrågan och att det rådande underskottet på bostäder hämtas upp. För att göra det krävs en hög och jämn byggtakt. Vidare har de höga slutpriserna som i dagsläget föreligger på bostadsrätter, försatt låginkomsttagare utanför bostadsmarknaden och även skapat problem för medelinkomsttagare att förvärva en bostad. I detta examensarbete undersöks relationen mellan slutpriser på bostadsrätter och produktionskostnaderna för flerbostadshus samt om de svenska byggreglerna påverkar produktionskostnaderna. I förlängningen undersöker examensarbetet huruvida kraven i de svenska byggreglerna genererar merkostnader som i sin tur leder till dyrare priser på bostadsrätter. Hur ny- och ombyggnation ska utformas regleras i ett antal lagar, föreskrifter och allmänna råd, där Plan- och bygglagen och Boverkets Byggregler styr. Reglerna ska i sin tur verka nationellt och det är därmed enligt Plan- och bygglagen inte tillåtet för kommunerna att ställa egna särkrav. Dock visar resultatet av examensarbetet att byggbolagen upplever att det finns en viss tolkningsfrihet och lokala formuleringar av de rådande kraven. De menar att detta leder till att processen skiljer sig åt beroende på i vilken kommun nyproduktionen projekterats för samt vilken bygglovshandläggare som hanterar ärendet. Vidare resulterar detta i projekt som är svåra att planera och i vissa fall ger högre kostnader. Sverige har jämfört med övriga länder i Europa höga produktionskostnader vilket enligt litteraturöversikten anses ha en direkt koppling till bland annat kravställningarna och konkurrensen på marknaden. Dessutom presenterar resultatet att kravställningarna försvårar produktionen samt implementeringen av standardprodukter och innovationer. Detta leder till att byggbranschen generellt sett får det svårt att utvecklas industriellt, byggtekniskt och ur ett kostnadsperspektiv. Bristande förutsägbarhet är framför allt kostnadsdrivande när det handlar om tillgänglighet, bostadsutformning och brandskydd. Slutligen visar studien att lägre produktionskostnader kan leda till större konkurrens genom att det underlättar för fler byggbolag att etablera sig på marknaden. Detta skulle resultera i att fler bostäder skulle kunna byggas till lägre produktionskostnader vilket motiverar byggbolagen att investera i nya projekt. Eftersom resultatet tyder på att produktionskostnaderna inte påverkar slutpriserna utan snarare investeringsviljan hos byggbolagen, skulle också ett större utbud av bostäder pressa ned slutpriserna.

Abstract  This thesis is based on the problems surrounding the building permit process that many in the construction industry is experiencing. When you are going to build something new, change a building or demolish a building, you need a building permit from the municipality where the measure is to be carried out. The purpose of the work is to identify the shortcomings that applicants in Malmö municipality experience with the building permit process. And what building permit applicants in Malmö municipality experienced were good and bad with their case and building permit process. Some shortcomings are long processing times, which is a problem and problem with drawings and documents, as well as other problems during the building permit process. The purpose is also to see what solutions are available to these problems, and solutions to shorten the processing times and have a more efficient building permit process. Several methods have been used to identify the perceived shortcomings in the municipality's building permit process. The study is partly based on an interview with Malmö municipality building permit officer which was conducted orally, and partly on a questionnaire that was sent to private individuals to find out which steps in the building permit process they found difficult to perform. Information about applicants comes from Malmö Municipality's city planning office during public documents. The questionnaire was sent out via email to 102 private individuals who applied for a building permit between the years 2019-2021. 19 people participated, which corresponds to a response rate of 18.6%. The types of building permits that have been investigated are new construction of ancillary buildings, extensions of ancillary buildings and extensions of detached houses. The results from the study have led to suggestions for improvement measures, based on the questionnaire responses, five major areas in the process were identified as insufficient. Many had problems with long processing times, there are many who apply for a building permit even if the municipality adheres to statutory processing times. If the municipality were to employ more staff, it could help to shorten the processing time, but it takes a lot of money to complete and there should be people to hire. Many also find it difficult to know which documents and drawings will be submitted with the application to the municipality, which some often consider to be unreasonably many requirements and documentation. Another problem is that private individuals can submit applications and drawings even if they do not have previous knowledge of the construction environment or architecture. Applications must be checked by a professional before the case is submitted to the municipality. The last area that many considered to be a problem is contact and communication with the building permit officer or the municipality. Many find it difficult to get in touch with administrators. A better communication system is needed as this usually takes time when external parties need to be involved in a case. Keywords: Building permit, Building permit process, Building permit documents, Complete documents, Malmö municipality, Planning and Building Act, National Board of Housing, Building and Planning, application process / Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig i problematiken kring bygglovsprocessen som många i byggbranschen upplever. När man ska bygga något nytt, ändra eller riva en byggnad behövs ett bygglov från kommunen där åtgärden ska utföras. Syftet med arbetet är att identifiera de brister som sökande i Malmö kommun upplever med bygglovsprocessen. Samt vad bygglovssökare i Malmö upplevde var bra respektive dåligt med deras ärende och bygglovsprocess. Några brister är långa handläggningstider, som är ett av problemen och det andra är problem med ritningar och handlingar, samt andra problem under bygglovsprocessen. Syftet är även att se vilka lösningar som finns för dessa problem,    och hitta nya lösningar för att korta ner handläggningstiderna och få en effektivare bygglovsprocess.  För att identifiera de upplevda bristerna i kommunens bygglovsprocess har flera metoder använts. Studien grundar sig delvis på en intervju med Malmö kommun bygglovshandläggare som utfördes muntligt, och delvis på en enkätundersökning som skickades till privatpersoner för att ta reda på vilka steg i bygglovsprocessen som de fann svåra att utföra. Uppgifter om sökande kommer från Malmö kommuns stadsbyggnadskontoret under offentliga handlingar. Enkäten skickades ut via mejl till 102 privatpersoner som ansökte om bygglov mellan år 2019-2021. 19  personer deltog som motsvarar en svarsfrekvens på 18,6 %. Bygglovs typerna som undersökts är nybyggnad av komplementbyggnad, tillbyggnad av komplementbyggnad samt tillbyggnad av enbostadshus Resultaten från studien har lett fram till förslag på förbättringsåtgärder, baserat på enkätsvaren identifierades fem stora områden i processen som otillräckliga. Många hade problem med långa handläggningstider, det är många som ansöker om bygglov även om kommunen håller sig till lagstadgade handläggningstider. Om kommunen skulle anställa fler personal kan det hjälpa att förkorta handläggningstid, men det behövs stor ekonomi för att slutföra samt ska det finnas personer att anställa. Många har också svårt att veta vilka handlingar och ritningar som kommer att lämnas in med ansökan till kommunen, vilket vissa ansåg ofta var orimligt många krav och dokumentationer. Ett annat problem är att privatpersoner kan skicka in ansökan och ritningar även om de inte har tidigare kunskaper i byggmiljö eller arkitektur. Ansökningar måste kontrolleras av en professionell innan ärendet lämnas in till kommunen. Det sista området som många ansåg var problem är kontakt och kommunikation med bygglovshandläggare eller kommunen. Många har svårt att komma i kontakt med administratörer. Ett bättre kommunikationssystem behövs då detta vanligtvis tar tid när externa parter behöver involveras i ett ärende.

Den här uppsatsen undersöker hur Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) konstruerar identiteter och gemenskaper med de inledande anförandena under de myndighetsgemensamma pressträffarna om covid-19. Materialet utgörs av 40 transkriberade anföranden från perioden mars 2020 till januari 2021 som analyseras i tre steg. I det första identifieras samtliga personliga pronomen i subjektsposition, och VI- och MAN-omtalens klusivitet kategoriseras. I det andra bestäms vilka processtyper som talarna realiserar med omtalen utifrån systemisk-funktionell grammatik. Därefter grupperas omtalen i tre gemenskaper: Myndigheten, Situationen och Allmänheten. I det sista steget analyseras graden av dialogicitet i gemenskaperna utifrån appraisalteorin. Därtill identifieras ett urval samhörighetsmarkörer. Resultatet visar att de tre myndigheterna använder sex typer av VI och fyra typer av MAN. De föredrar att tala om Myndigheten och framställa den som handlingskraftig och kunnig, en karakterisering de också förutsätter att lyssnaren delar. Situationen som gemenskap präglas av beskrivningar och tolkningar, medan Allmänheten formas med uppmaningar och instruktioner. På vilket sätt myndigheterna omtalar gemenskaperna, och i vilken utsträckning de öppnar för andra perspektiv, varierar. Skillnaderna i de språkliga valen kan till viss del förklaras av myndigheternas skilda uppdrag och målgrupper. Men det utbredda användandet av mottagarinkluderande VI bör studeras vidare för att fastställa om inkluderandet är ett uttryck för en tillfällig närhetsskapande kriskommunikationsstrategi eller en indikation på en ytterligare informalisering av myndighetsspråket. / This thesis investigates how three Swedish public authorities – the Public Health Agency of Sweden, the National Board of Health and Welfare, and the Swedish Civil Contingencies Agency – establish identities and alliances in their initial statements during the joint press conferences on covid-19. The material consists of 40 statements made between March 2020 and January 2021. The transcribed statements are analysed in three steps. First, each personal pronoun in the subject position is identified, and the clusivity of first-person plural VI (we) and generic MAN (one) are categorized. Second, the process associated with these pronouns is determined using the systemic functional grammar framework. The categories are then grouped into three speaker-included alliances: The Authority, The Situation, and The General public. In the third step, based on the Appraisal framework these alliances are analysed by the level of engagement stated by the speaker. A selection of lexical indicators of belongingness is also identified. The result shows that the three authorities use six types of first-person plural VI and four types of generic pronoun MAN. They prefer to talk about The Authority and portray it as vigorous and knowledgeable, a characterization they expect the listener to share. The Situation is characterized by descriptions and interpretations, while The General public is established with exhortations and instructions. How the authorities define the alliances and to what extent they are open to other perspectives varies. The differences in linguistic choices can, to a certain degree, be explained by the authorities’ different responsibilities and target audiences. However, the wide dispersive use of a first-person plural VI which includes the public should be further studied to determine if it expresses a crisis communications strategy to temporarily achieve proximity to the citizens or indicates a continuing informalization of the official language.

I en tid av digitalisering kan det vara svårt att hitta rätt. Den sittande regeringen bedriver en digitaliseringspolitik med det övergripande målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I förlängningen innebär detta en ökad statlig styrning och kommunerna tvingas navigera bland styrsignalerna. I februari 2023 beslutade regeringen om en ändring i plan- och byggförordningen som innebär att alla nya översikts- och regionplaner som påbörjas från och med 1 januari 2027 måste vara digitala. Till följd av detta arbetar Boverket med att precisera kraven för att stötta kommuner i omställningen till digitala planer. Syftet med studien är att undersöka hur omställningen till digitala översiktsplaner påverkar kommuner samt de potentiella konsekvenser Boverkets förslag på föreskrifter kan innebära. Den valda metoden består av två kvalitativa metoder; dokumentstudier samt intervjuer. Vidare användes tre teoretiska angrepp för att analysera resultatet. Dessa är ‘statlig styrning över kommuner’, ‘urban norm’ och ‘översiktsplanens roll som strategiskt dokument’. I resultatet samlas studiens innehåll i fem teman som exemplifieras med hjälp av de kommuner som intervjuats. Dessa teman är ‘allmän syn på digitalisering’, ‘resurssvaga kommuner och ekonomiska utmaningar’, ‘skynda långsamt’, ‘föreskrifterna inte anpassade för alla’ samt ‘översiktsplanens syfte kan urholkas’. Vidare i analysen identifieras utmaningar som kan uppstå hos mindre kommuner när den statliga styrningen ökar. Boverkets förslag på föreskrifter för översiktsplan är svårt att applicera i många av landets kommuner och det finns även åsikter kring tidsplanen, att ‘skynda långsamt’ benämns som ett alternativ. Föreskrifterna bedöms även utgå från ett urbant perspektiv vilket kan skapa onödigt stora hinder för redan resurssvaga kommuner i rurala miljöer. Det framgår också att föreskrifternas nuvarande form riskerar att förändra översiktsplaneringen i sig. Syftet riskeras att urholkas till följd av att Boverket tycks lägga fokus på kartläggning, när kommunerna vill använda översiktsplanen som ett verktyg för framtida planering. Studien sammanfattas i att översiktsplanerna kommer att behöva ha ett digitalt format, men det är ännu oklart hur omställningen kommer att ske. Om Boverkets förslag fastställs i sin exakta form väntar troligtvis stora konsekvenser, men med tanke på den kritik som föreligger är den preliminära bedömningen att föreskrifterna får en ny utformning. / In a time of digitalization it can be hard to find the right way forward. The now ruling government in Sweden is running a digitalization policy with the overall goal that Sweden should be the best in the world to use the possibilities of digitalization. By extension, this means an increased state governance and that the municipalities of Sweden have to navigate amongst the governing signals. In February 2023 the government ruled for a change in the Planning and Building Ordinance which means that all of the new comprehensive and regional plans that are started as of 1st of January 2027 must be digital. Following this, the Swedish National Board of Housing, Building and Planning is currently working on specifying the demands in order to support the municipalities in the adaptation to digital plans.  The purpose of the study is to investigate how this adaptation into digital comprehensive plans affects municipalities and also the potential consequences the proposal for regulations made by the Swedish National Board of Housing, Building and Planning might have. The chosen method is two qualitative methods; document studies and interviews. Onward three theoretical approaches were used in order to analyze the result. These are ‘state governance over municipalities’, ‘urban norm’, and ‘the comprehensive plan’s role as a strategic document’. In the result the content from the study is gathered into five discourses that are exemplified with the help of the municipalities that were interviewed. The discourses used are ‘the general view of digitalization’, ‘resourcefully weak municipalities and economic challenges’, ‘rush slowly’, ‘the regulations not adapted to everyone’ and ‘the purpose of the comprehensive plan can hollow out’.  Furthermore in the analysis potential challenges that can arise with smaller municipalities when the state governance increases. The Swedish National Board of Housing, Building and Planning’s proposal for regulations for comprehensive plans are hard to apply in many of the country's municipalities and there are also opinions regarding the time plan for implementing the said regulations, where ‘rush slowly’ is mentioned as an alternative. The regulations are also deemed to proceed from an urban perspective which can create unnecessary large obstacles for already resourcefully weak municipalities in rural environments. It also appears that the regulations in its currently proposed form are at risk of changing comprehensive planning in itself, into a completely other form of planning process. The purpose of this type of planning is at risk of hollowing out following the fact that the Swedish National Board of Housing, Building and Planning seems to be putting a lot of focus on mapping, when the municipalities want to use the comprehensive plan as a tool for future planning.  The study summarizes that future comprehensive plans will have to take on a digital format, but it is still unclear regarding how this adaptation will happen. If the proposal from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning is determined in its current form, large consequences are probably to be expected. With regards to the critique at hand, the preliminary assessment is that the regulations will take on another shape.

In forensic autopsies, accurately estimating the postmortem interval (PMI) is crucial. Traditional methods, relying on physical parameters and police data, often lack precision, particularly after approximately two days have passed since the person's death. New methods are increasingly focusing on analyzing postmortem metabolomics in biological systems, acting as a 'fingerprint' of ongoing processes influenced by internal and external molecules. By carefully analyzing these metabolomic profiles, which span a diverse range of information from events preceding death to postmortem changes, there is potential to provide more accurate estimates of the PMI. The limitation of available real human data has hindered comprehensive investigation until recently. Large-scale metabolomic data collected by the National Board of Forensic Medicine (RMV, Rättsmedicinalverket) presents a unique opportunity for predictive analysis in forensic science, enabling innovative approaches for improving  PMI estimation. However, the metabolomic data appears to be large, complex, and potentially nonlinear, making it difficult to interpret. This underscores the importance of effectively employing machine learning algorithms to manage metabolomic data for the purpose of PMI predictions, the primary focus of this project.  In this study, a dataset consisting of 4,866 human samples and 2,304 metabolites from the RMV was utilized to train a model capable of predicting the PMI. Random Forest (RF) and Artificial Neural Network (ANN) models were then employed for PMI prediction. Furthermore, feature selection and incorporating sex and age into the model were explored to improve the neural network's performance.  This master's thesis shows that ANN consistently outperforms RF in PMI estimation, achieving an R2 of 0.68 and an MAE of 1.51 days compared to RF's R2 of 0.43 and MAE of 2.0 days across the entire PMI-interval. Additionally, feature selection indicates that only 35% of total metabolites are necessary for comparable results with maintained predictive accuracy. Furthermore, Principal Component Analysis (PCA) reveals that these informative metabolites are primarily located within a specific cluster on the first and second principal components (PC), suggesting a need for further research into the biological context of these metabolites.  In conclusion, the dataset has proven valuable for predicting PMI. This indicates significant potential for employing machine learning models in PMI estimation, thereby assisting forensic pathologists in determining the time of death. Notably, the model shows promise in surpassing current methods and filling crucial gaps in the field, representing an important step towards achieving accurate PMI estimations in forensic practice. This project suggests that machine learning will play a central role in assisting with determining time since death in the future.