Global ETD Search

11	Hållbar utveckling, natur och miljö : ett arbetsmaterial Thelin, Christina January 2009 (has links) No description available. Hållbar utveckling natur naturmaterial naturmiljö miljö pedagogisk inställning förskola lera Subject didactics Ämnesdidaktik
12	Psykisk hälsa och naturvistelse : en intervjustudie med studenter/gymnasister i Stockholms län Lidstedt, Sandra, Regnander, Tomas January 2011 (has links) Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka huruvida den psykiska hälsan påverkas av vistelse i naturmiljö jämfört med stadsmiljö. Vidare var syftet att undersöka om sinnestillståndet och även koncentrationsförmågan ser olika ut i de olika miljöerna. Slutligen undersöktes även respondenternas uppfattning om vikten av vistelse i de olika miljöerna för psykisk hälsa och välmående. Frågeställningar: Hur påverkas sinnestillståndet av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö? Hur påverkas koncentrationsförmågan av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö? Hur viktig är naturmiljö respektive stadsmiljö för känslan av psykisk hälsa och välmående? Metoden vi använt är fältstudie, i form av promenader med paus för lösande av "tankenötter", det vill säga diverse problem som löses genom logiskt tänkande och tolkning, följt av en semistrukturerad intervju med åtta studenter/gymnasister från Stockholms län, varav två män och sex kvinnor i åldrarna 16-30. Intervjuerna spelades in på diktafon, efter vilka materialet transkriberades och mailades ut till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkännande. Resultatet av studien visar på att samtliga respondenter känner att naturmiljön erbjuder avslappning och återhämtning samt bidrar till att de känner sig piggare jämfört med stadsmiljöns mer hektiska och händelserika miljö. De flesta ansåg dock att det var skönt att komma ut och promenera oavsett miljö. Majoriteten kände att de förbättrade koncentrationsförmågan i naturmiljön och att det var lättare att fokusera på de "tankenötter" som skulle lösas där, jämfört med i stadsmiljön. Samtliga respondenter anser att båda miljöerna är viktiga för deras välbefinnande och att en balans mellan båda är att föredra, samtidigt som de anser att naturen ger dem en bättre känsla av psykisk hälsa och välmående. Vår slutsats är att sinnestillstånd, koncentrationsförmåga samt känsla av psykisk hälsa och välmående påverkas positivt av vistelse i naturmiljö då den främjar lugn, avslappning och återhämtning jämfört med stadsmiljön som ökade närvaron och stressgraden genom att det fanns desto fler intryck, stimuli och störningsmoment i omgivningen. Vi anser därför att naturen bör utnyttjas mer då den absolut är en varaktig och hälsofrämjande miljö. Psykisk hälsa Naturvistelse Folkhälsa Hälsa Stress Friluftsliv Naturmiljö Stadsmiljö Applied psychology Tillämpad psykologi
13	Utomhusvistelsens betydelse / The importance of spending time outdoors Wegemo, Amanda, Berg, Emma January 2023 (has links) Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskollärarna ser på utomhusvistelsen, vilka erfarenheter förskollärarna besitter av utomhusvistelser samt om det finns ramfaktorer som påverkar arbetet med utomhusvistelser. En kvalitativ forskningsmetod har använts i studien med semistrukturerade intervjuer. Data har samlats in utifrån intervjuerna och vi använde oss då av en tematisk analys där resultatet delades upp i olika rubriker. Resultatet visar att förskollärarna har olika syn på hur lärande sker i utomhusmiljö, men genom att ge barnen en chans till att ta del av utomhusmiljön skapas det utveckling och lärande hos barnen med hjälp av olika redskap och material. Det råder en viss oklarhet kring ramfaktorer hos en del förskollärare i denna studie men de belyser olika problematiska faktorer som trots allt kan förekomma i förskolans verksamhet. Kanske är de omedvetna om ramfaktorer som finns i förskolans undervisning. Naturmiljö Ramfaktorer Utomhusvistelse Utomhuspedagogik Fri lek Planerad verksamhet Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
14	Små barns motorik : En studie om hur pedagoger i förskolan arbetar med motorik i naturen Wedin, Mikaela January 2014 (has links) Syftet med denna undersökning är att undersöka Pedagogernas syn på barns motoriska utveckling med inriktning till naturmiljö samt om pedagogerna är medvetna om forskningen kring barns motoriska utveckling med inriktning på naturmiljön. Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på fem olika förskolor med sex olika pedagoger, både förskollärare och barnskötare. Förskolorna var placerade i en mellan stor kommun i Sverige. De intervjuade jobbade på 1-3 års avdelning, då detta var vald åldersgrupp för undersökningen. Av resultatet framgår att pedagogerna är ute i naturen olika mycket och detta beror på olika faktorer. Det är dock medvetna om fördelarna som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och kan inte se några nackdelar med naturen för den motoriska utvecklingen. Pedagogerna är till viss del medvetna om forskningen kring ämnet, men de anser att medvetenheten är olika från pedagog till pedagog. Slutsatsen av studien är att pedagogerna är medvetna om de fördelar som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och samtliga vill vara ute mer i naturen. Deras medvetenhet kring forskningen om motorik är något som kan bli högre och borde diskuteras mer i arbetslaget för att medvetenheten ska bli den samma hos alla. / The purpose of this study is to investigate the pedagogues view of children’s motorical development with a orientation in natural environment and if the pedagogues are aware of the research on children’s motorical development with a orientation in natural environment The study is based on qualitative interviews. Interviews were conducted on five different preschools with six different teachers, both pre-school and nursery nurses. The preschools were placed in a medium-sized municipality in Sweden. Respondents worked in 1-3 years department, as this age group was selected for the survey. The result shows that the pedagogues spends different amount of time in nature, depending on various factors. Aside from these factors, they are aware of the benefits nature offers to the motorical development and can not see any disadvantages for the motorical development. The pedagogues are to a certain point aware of the research on the subject, but believe that the awareness varies from pedagogue to pedagogue. The conclusion is that the pedagogues are aware of the benefits nature offers to the motorical development and all whishes to be outdoors more often. Their awareness of research on motor activity can be raised and should be discussed more in their teams so all can get the same awareness. Motor skills natural environment young children motor development preschool teacher Motorik naturmiljö små barn motorisk utveckling förskola pedagog
15	Vilka möjligheter och utmaningar har skogen som lekmiljö i förskolans verksamhet? : Förskolpedagogers berättelser om skogens potential för barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer / What opportunities and challenges do pre-schools encounter in the forest as a playing environment? : Pre-school educators’ narratives on the forest’s potential for children with neurodevelopmental disorders Fellman, Paula January 2020 (has links) Syftet med min studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar skogen har som lekmiljö i förskolans verksamhet med ett fokus på vilken potential skogen har för barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF). Studien är gjord utifrån telefonintervjuer med förskolpedagoger. Resultat visar på att skogen har en stor potential för barn med NPF men att det krävs rätt förutsättningar som goda relationer till barnen, kompetens och personalstyrka för att kunna ta vara på skogen som lekmiljö i förskolans verksamhet. Resultat ger även en inblick i det komplexa arbetet att vara pedagog där en del är att ständigt vara problemlösaren. Studiens resultat visar däremot att kunskaper om skogen generellt inte behövs då att vara i natur ger en kroppslig närvaro och ett mer naturligt utforskande hos barnen och pedagogerna. / The purpose of my study is to explore what opportunities and challenges the forest has as a play environment in preschool, with a focus on what potential the forest has for children with neurodevelopmental disorders. The study is based on telephone interviews with preschool educators. In the result it shows that the forest has great potential for children with neurodevelopmental disorders. But that the right conditions are required, such as good relations with the children, competence and enough staff to be able to take advantage of the forest as a play environment in the preschool. The results also provide an insight into the complex work of being an educator, where parts of it is constantly being the problem solver. The results of the study, on the other hand, show that knowledge about forest is generally not needed because of being in nature provides a physical presence and a more natural way to explore for both the children and educators. Nature forest affordance positioning theory neurodevelopmental disorders imaginary play motor skills Skogen naturmiljö meningserbjudande positionering neuropsykiatriska funktionsvariationer fantasilek motorik rörelse Educational Sciences Utbildningsvetenskap
16	Oändliga möjligheter i naturen : En intervjustudie om förskollärares uppfattning om lek och lärande i naturen Östman Hedlund, Matilda January 2021 (has links) Titel: Oändliga möjligheter i naturen - En intervjustudie om förskollärares uppfattning om lek och lärandet i naturen Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärarens syn på utomhuspedagogiken i naturen för att främja barns lek och lärande i förskolan. För att ge svar på syftet intervjuades fyra förskollärare om deras uppfattning av utomhuspedagogiken i naturen.Resultatet visar att utomhuspedagogiken är viktig för barns lek och lärande och att det finns oändligt med möjligheter i naturen och att läroplanens mål går lätt att göra utomhus. Det är bara förskollärarna själva som sätter gränserna. Förskollärarna tycker dock att det är viktigt att planera upp en aktivitet, så att det inte bara blir fri lek. De upplever också att de inte fått mycket undervisning om ämnet, vilket kan göra att de inte vet hur de ska ha utomhuspedagogik med barnen. Leken är grunden i förskolans verksamhet. Alla barn leker och genom leken så lär barnen sig och genom leken får barnen också ett lustfyllt lärande. Barnen lär sig lättare om de har roligt under leken. För att främja barnens lek och lärande utgår förskollärarna ifrån barnens intresse, för att komma åt det lustfyllda lärandet och ett lärande kan bli möjligt. / Title: Endless possibilities in nature - An interview study of preschool teachers' perceptions of play and learning in nature The purpose of the study is to contribute with knowledge about the preschool teacher's view of outdoor pedagogy in nature to promote children's play and learning in preschool. To provide an answer to the purpose, four preschool teachers were interviewed about their perception of outdoor pedagogy in nature. The results show that outdoor pedagogy is important for children's play and learning and that there are endless opportunities in nature and that the curriculum's goals are easy to do outdoors. Only the preschool teachers themselves set the boundaries. However, preschool teachers think that it is important to plan an activity, so that it does not just be free play. They also experience that they have not received much teaching on the subject, which may mean that they do not know how to have outdoor pedagogy with the children. Play is the basis of preschool activities. All children play and through play the children learn and through play the children also get a fun-filled learning. Children learn more easily if they have fun during play. To promote the children's play and learning, the preschool teachers start from the children's interest, to access the fun-filled learning and a learning can be possible. Swedish preschool preschool teacher outdoor learning play and learning natural environment learning in nature förskola förskollärare utomhuspedagogik lek och lärande naturmiljö lärande i naturen Pedagogy Pedagogik
17	Performativa handlingars genuskraft : En kvalitativ studie om förskollärares och barnskötares performativa handlingar gentemot barnen i naturmiljöer utifrån barnets biologiska kön / The gender power of performative actions : A qualitative study on the performative actions of preschool teachers and day care givers working in the preschool towards the children in natural environments based on the child’s biological sex Andersson, Josefin, Bech, Lovisa January 2023 (has links) Performativa handlingars genuskraft är en småskalig kvalitativ studie som bygger på socialkonstruktivism med Judith Butlers teori om genusskapande och performativitet som teoretisk utgångspunkt. Studiens syfte är att undersöka förskollärares och barnskötares performativa handlingar i språkbruket gentemot förskolebarn i naturmiljöer beroende på barnets biologiska kön. Avsikten är att belysa hur verksamma förskollärare och barnskötare i södra Sverige använder och uppfattar performativa handlingar i förhållande till förskolebarnets biologiska kön i naturmiljöer. Studien bygger på observationer i naturmiljöer och intervjuer av sex förskollärare och barnskötare. Resultatet visar att förskollärarna och barnskötarna genomför performativer i naturmiljöer och beskriver själva att de uppfattar att inga performativer genomförs medvetet. Mycket av förskollärarnas och barnskötarnas uppfattning grundar sig i inställningen till naturen som neutral med fokus på barnet som individ. Främst urskiljs performativa handlingar i förskollärares och barnskötares tonläge och röstvolym i resultatet. Barn vars biologiska kön tillhör flickor möter ett högre tonläge och svagare röstvolym medan pojkar bemöts med neutralt tonläge och något starkare röstvolym. Förskollärarna och barnskötarna tenderar till att prata med något mjukare och lugnare röst gentemot flickor. Även kroppsspråket gentemot barnet tyder på performativer där övervägande del av informanterna observerats använda något mjukare och mindre rörelser mot flickor. Slutligen indikerar resultatet att samtalsämne skiljer beroende på barnets biologiska kön. gender preschool kids nature preschool teacher day care givers working in the preschool performatives genus förskola barn naturmiljö förskollärare barnskötare performativer Pedagogy Pedagogik
18	Grönstrukturens funktion och betydelse för studenternas återhämtning (under covid-19 restriktioner) / Green structure's function and importance for students' recovery (during Covid-19 restrictions) Ahmad, Doaa January 2020 (has links) Tidigare forskning har visat att exponering för grön miljö tillhandahåller hälsofördelar. Dessa fördelar indikerar bland annat återhämtningseffekt av stress, trötthet och uppmärksamhetsutmattning, vilket är särskilt viktigt för universitetsstudenter. Därför syftade denna studie att undersöka om det finns en koppling mellan universitetsstudenters kontakt med grönstruktur i/nära studiemiljö och studenternas upplevelse av sin studiemiljö under covid-19 restriktionerna. Detta med hjälp av en dagbokundersökning som förstudie och telefonintervjuer. Analysverktyget bestod av teoretiska ramverk, Attention Restoration Theory (ART) och Stress Reduktion Theory (SRT). Resultat och analys har bekräftat Attention Restoration Theory (ART), där det uppges att gröna naturliga miljöer ger återhämtningseffekt och väcker uppmärksamhet efter en mental trötthet. Därtill bekräftade den även Stress Recovery Theory (SRT), där det uppges att gröna naturliga miljöer ger positiva effekt på stressminskning, -bearbetning och -återhämtning. Slutsatsen till denna undersökning är att grönstruktur har en stor betydelse för universitetsstudenterna, detta då alla väljer att vistas eller komma i kontakt med gröna naturen på ett eller annat sätt, till exempel gå en promenad i naturen eller åka till en stuga i skogen. Att naturen är en del av studenternas vardag verkar vara framför allt en omedveten upplevelse för de flesta och sker utan erkännande eller bearbetning av miljön. Dock framkommer det att processen kan vara medveten för vissa studenter. / Previous research has shown that exposure to the green environment provides health benefits. These benefits indicate among other things, recovery effect of stress, fatigue and attention-exhaustion, which is especially important for university students. Therefore, this study aimed to investigate whether there is a connection between university students' contact with the green structure in / near the study-environment and the students' experience of their study environment during the covid-19 restrictions. This with the help of a diary-survey as a pilot-study and telephone interviews. The analysis tool consisted of theoretical frameworks, Attention Restoration Theory (ART) and Stress Reduction Theory (SRT). Results and analysis have confirmed Attention Restoration Theory (ART), where it states that green natural environments have a recovery effect and attracts attention after a mental fatigue. In addition, it also confirmed the Stress Recovery Theory (SRT), which states that green natural environments have a positive effect on stress reduction, processing and recovery. The conclusion of this study is that green structure is of great importance to university students, as everyone chooses to reside or get in touch with green nature in one way or another, for example going for a walk in a green environment or staying in a cottage in the forest. That nature is a part of the students' everyday life seems to be above all an unconscious experience for most and takes place without recognition or processing of the environment. However, it appears that the process may be conscious for some students. Green structure green nature nature environment green environment university-students students study environment stress recovery restoration restoration environment recovery effect stress mental fatigue attention fatigue Attention Restoration Theory (ART) Stress Reduction Theory (SRT) covid-19 restrictions corona virus quarantine. Grönstruktur grönska grön natur naturmiljö grön miljö universitetsstudenter studenter studiemiljö stressåterhämtning återhämtning återhämtningsmiljö återhämtningseffekt återhämtningsupplevelse stress mental trötthet uppmärksamhetsutmattning Attention Restoration Theory (ART) Stress Reduction Theory (SRT) covid-19 restriktioner corona virus karantän. Environmental Sciences Miljövetenskap

Search results