<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka studie- och yrkesvägledarens roll i skolintroduktionen för nyanlända invandrarungdomar i gymnasieåldern. Studie- och yrkesvägledare har intervjuats i fem kommuner i Stockholms län. Utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt vill vi undersöka studie- och yrkesväledarens roll i skolverksamheten och dess ramar. Resultatet visar att studie- yrkesvägledarna upplevde att samverkan och tidsaspekten var begränsande faktorer i introduktionsarbetet. Det framkom även hur de yttre och inre ramar påverkar kommuner och skolverksamheter, vilka ses som hinder. Uppsatsen tydliggör vikten av att en nationell strategi för skolintroduktion för nyanlända invandrarungdomar behövs.</p><p>The purpose of this study is to elucidate the role of guidance counsellor for newly arrived immigrants of 16 - 20 years of age. The study has been taking place in five municipalities in Stockholm County, where counsellors have been interviewed. A qualitative attempt has been used to illuminate the counsellors role in school activity and there frames. The result shows that the counsellors experienced co- operation and time aspect as limitation factors in the work with school introduction. The result also told that the internal and external frames influence the local goverment and school activity in a limitation form. The study expresses the impotance of a national strategy for school introduction of newly arrived immigrants.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka studie- och yrkesvägledarens roll i skolintroduktionen för nyanlända invandrarungdomar i gymnasieåldern. Studie- och yrkesvägledare har intervjuats i fem kommuner i Stockholms län. Utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt vill vi undersöka studie- och yrkesväledarens roll i skolverksamheten och dess ramar. Resultatet visar att studie- yrkesvägledarna upplevde att samverkan och tidsaspekten var begränsande faktorer i introduktionsarbetet. Det framkom även hur de yttre och inre ramar påverkar kommuner och skolverksamheter, vilka ses som hinder. Uppsatsen tydliggör vikten av att en nationell strategi för skolintroduktion för nyanlända invandrarungdomar behövs. The purpose of this study is to elucidate the role of guidance counsellor for newly arrived immigrants of 16 - 20 years of age. The study has been taking place in five municipalities in Stockholm County, where counsellors have been interviewed. A qualitative attempt has been used to illuminate the counsellors role in school activity and there frames. The result shows that the counsellors experienced co- operation and time aspect as limitation factors in the work with school introduction. The result also told that the internal and external frames influence the local goverment and school activity in a limitation form. The study expresses the impotance of a national strategy for school introduction of newly arrived immigrants.

This project was initiated by Postnord who wanted to develop their own large frame FDM 3D printer, mainly for two reasons. The first reason was to be able to use the collaboration between Postnord and KTH to present how Postnord are promoting domestic production in the same time as portraying themselves as leaders in the field of additive manufacturing in Sweden. The second reason was to get a machine with the ability to print both small- and large-scale prototypes and products to be used in an industrial environment. The targeted goals and desired outcome of the PP3D (PostPaper3D - project name) was to construct a large frame FDM 3D printer, with a build area of 1 square meter and (if possible) a printing volume of 1 cubic meter, capable of printing parts for industrial applications. This would be achieved by using industrial components and state-of-the-art open source 3D printing control systems. Sensors for filament run-out detection and automatic printer bed levelling was also desired. On top of these goals KTH-IIP wanted the project work to focus on the construction of large frame FDM 3D printers, what challenges appear in scaling up the technology, to further the internal vision of developing strategic competencies in the field of additive manufacturing - as requested by the industry. The result of the project was a FDM 3D printer with a build volume of 1000x1000x950 [mm] that comes with dual independent extruders - meaning it may either print two copies of the same part simultaneously or utilize both printer heads to work on a single component. The top tested speed (printing) was 100 [mm/s] and the top tested movement speed was 250 [mm/s]. The theoretical accuracy of the machine is 50 [μm] but this has not been tested in this project. In the scope of the master thesis all prototype-symptoms were not eliminated, where the most considerable issue being the motors occasionally skipping steps (and losing their location) during rapid accelerations and changes in velocity. When this happens, it will most likely result in a failed print. The proposed solution for this is to further adjust the firmware to allow for finer, more regulated accelerations and speeds. Another possible solution is to replace the motors with stronger ones. In delivery the machine operates using state of the art components and software, from prominent Swedish and international producers. An interview of Isak Emericks alongside the printer can be seen in Appendix B, in the form of a newsletter. / Det här projektet initierades av Postnord som ville utveckla en egen storskalig FDM 3D printer, huvudsakligen på grund av två anledningar. Den första för att kunna använda samarbetet med KTH för att visa hur Postnord främjar inhemsk produktion samtidigt som de själva är ledare och initiativtagare inom additiv tillverkning i Sverige. Den andra anledningen var för att få tag på en maskin som har möjligheten att skriva ut stora- och småskaliga prototyper och produkter som kan användas i en industriell miljö. De uppsatta målen och önskvärda resultatet med PP3D (PostPapper3D - projektnamn) var att konstruera en storskalig FDM 3D skrivare, men en byggarea på 1 kvadratmeter och (om möjligt) en byggvolym på 1 kubikmeter, kapabel att skriva ut delar för industriella tillämpningar. Det här skulle uppnås genom att använda industriella komponenter och toppmoderna kontrollsystem för 3D skrivare. Sensorer för att upptäcka när utskriftsmaterialet var på väg att ta slut och automatisk utjämning av byggytan var också önskvärt. Förutom dessa målsättningar så ville KTH-IIP att arbetet skulle fokusera på konstruktionen av en storskalig FDM 3D skrivare, vilka utmaningar och problem som uppstår när tekniken skalas upp, för att fortsätta den interna visionen om att utveckla strategiska kompetenser inom additiva tillverkningsmetoder - vilket industrin efterfrågade. Resultatet av projektet var en 3D skrivare med en byggvolym på 1000x1000x950 [mm] som kommer utrustad med två (individuellt styrda) utskriftshuvuden - som antingen kan skriva ut två identiska kopior av samma objekt eller som kan arbeta tillsammans för att bygga upp en komponent mer effektivt. Den högsta testade utskriftshastigheten var 100 [mm/s] och den högsta testade hastigheten för rörelse var 250 [mm/s]. Den teoretiska upplösningen hos maskinen är 50 [μm] men det här har inte kontrollerats i det här projektet. Inom omfattningen av ett examensarbete (civilingenjör) så hann inte alla prototyp-symptom elimineras, där det mest betydande problemet var att motorerna bitvis missar steg (och förlorar sin positionering) under hastiga accelerationer och förändringar i rörelseriktning. När detta händer så resulterar det oftast i misslyckade utskrifter. Den presenterade lösningen för det här är att fortsätta justera mjukvaruinställningarna tills finare och mer kontrollerade rörelsemönster uppnås. En annan tänkbar lösning är att byta ut motorerna mot starkare varianter. Vid leverans så nyttjar maskinen toppmoderna komponenter och mjukvara, från framstående svenska och internationella producenter. En intervju med Isak Emericks tillsammans med 3D skrivaren hittas i Bilaga B, i formen av ett nyhetsbrev.

Titel: Relationen mellan Revisor och Kund- en Idealbild: En empirisk kundperspektivstudie med fokus på ideal kontra lagstadgade ramar Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Maria Mejstedt och Marthina Tedesund Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016 – januari Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning utifrån ett revisorperspektiv tyder på att relationen mellan revisorn och kunden är central vid hot mot oberoendet och revisionskvaliteten. Däremot efterlyses mer forskning från ytterligare perspektiv. Syftet med denna studie är därmed att studera relationen från ett kundperspektiv och kontrastera dennes idealbild av sin revisor ur ett flerdimensionellt perspektiv mot de lagstadgade kraven på objektivitet i revision. Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och konstruktivistiskt perspektiv. Forskningsansatsen är abduktiv med tillämpning av en kvalitativ undersökningsmetod och semistrukturerade intervjuer som datainsamling. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning, vidare sker tematisk analys där teman söks i intervjusvaren som fördelas i grupper. Svaren tolkas med förankring i tidigare forskning samt genom bearbetning av oss som författare där vi reflekterar/diskuterar över det framkomna resultatet. Resultat &amp; slutsats: Studien tyder på att kundens idealbild av relationen till sin revisor är kopplad till revisorns insatthet och förståelse i kundens verksamhet, dock endast till den grad revisionskvaliteten inte äventyras. Vid anlitandet av större revisionsbolag tycks förhållandet vara transaktionellt fokuserat, vid mindre kan en närmare personlig och social kontakt skönjas. Dock framkommer en överensstämmande bild av hur idealbilden gällande revisor-kundrelationen framställs; en närmare relation anses vara önskvärd. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning finns ett behov av att undersöka hur studiens framtagna idealbild skiljer sig mellan olika kundbranscher samt vilken påverkan kundens idealbild av relationen har på revisorns beteende. Vidare är konkurrenssituationen på revisorsmarknaden intressant att koppla till kundens idealbild och revisorns villighet att anpassa sig för att inte förlora kunder i en konkurrenskraftig marknad. Studiens bidrag: Denna studie bidrar med ett nytt perspektiv på revisor-kundrelationen, vilket är av intresse för såväl revisorer som intressenter och redovisnings-/revisionslitteratur. Revisorer gynnas av en djupare förståelse kring relationen för möjligheten att förstå och tillmötesgå kundens idealbild. Detta bidrar till ökad revisionskvalitet vilket även tredje part främjas av. / Title: The Ideal Relationship between the Auditor and the Client: An empirical client perspective study focusing on ideals versus legislation Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Maria Mejstedt and Marthina Tedesund Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – January Aim: Previous research from an auditor perspective indicates that the relationship between the auditor and the client is a central factor in concerns regarding objectivity threats and the quality of audit. This research field will greatly benefit from new perspectives. This study therefore aims to investigate this relationship from the client’s perspective in a multidimensional manner, as well as put the client’s ideal relationship in contrast to the auditor’s legislative requirements regarding objectivity. Method: This study adopts a hermeneutic and constructivist perspective alongside an abductive research approach. A qualitative research method is used including semi-structured interviews for the empirical segment of the study. The theoretical part of the study is connected to, and based on, earlier research. When analyzing the results, a thematic analysis approach is applied. The results are then discussed and interpreted by us as authors where we put them in relation to earlier research and theories to generate new conclusions. Result &amp; Conclusions: The results of this study indicate that the client’s ideal image of the relationship is closely connected to the auditor’s insertion in and understanding of the client’s business. However, this only applies as long as the audit quality is not compromised. Differences based in the size of the audit firms has also appeared; clients with large auditing firms seem to have a transactional approach whereas clients with smaller auditing firms seem to have a more relational approach. However, a consistency appears regarding the ideal relationship; that it would be closer and have a more relational focus. Suggestions for future research: For future research, there is a need to examine how the ideal image concluded from this study differs between client sectors, as well as the impact the client's ideal image would have on the auditor behaviors. Furthermore, future research could also cover the effect of the auditor’s competitive situation and the willingness to adapt towards the client’s ideal image in order to keep their clients in an increasingly competitive market.   Contribution of the thesis: This study provides with a new perspective of the auditor-client relationship, which should be of interest for as well practitioners and standardization authorities as stakeholders and accounting/audit literature. A more extensive understanding concerning the relationship in contrast to the legislation should be considered beneficial in legislation updating as well as for all parties affected by the threats to impartialness by the auditor.

The purpose of this essay is to highlight the space students receive through teachers´ questions in text conversations from a power perspective. The empirical data is based on observations in the classrooms, and student and teacher interviews. The ambition of this essay is to investigate the way power and standards reproduce and are created in classrooms. This is preformed through observations. Through interviews with students and teachers the study aims to display their experiences and reflections about the space provided. Methods used in the study are both quantitative and qualitative. The material in this study is represented by two schools and four classrooms in grade two. The theoretical framework is based on Foucault's theory of power and on Åsa Bartholdsson´s concept of "friendly exercise of power". The theoretical framework is also based on exercise of power as it has been analyzed in Donald Broady´s "educational frameworks" and the relationship between these frames and power, as well as the analytical concepts of speaking space, action space and interaction space. The results show that speaking space in the classroom is dominated by closed questions. To answer the teacher's questions the student needs to sit still on a chair and raise the hand and also that teachers do not create enough opportunities for students to refer to each other’s reply in conversations about a text. The conclusion that can be drawn is that teachers teach students through hidden power shapes and democratic forms for students' future roles as democratic citizens.

<p>Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.</p><p>I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer. Jag för också, med utgångpunkt i teorier om det språkliga tecknets godtycklighet, en diskussion utifrån undersökningens resultat. Där resonerar jag bland annat kring de politiska konsekvenserna av att kommunism, som det verkar med hänseende till debattens utgång, inte längre kan användas som beteckning för 'drömmen om ett klasslöst samhälle'.</p>

Att skapa attraktiva program är en av TV-producenternas huvuduppgifter. Mycket i detta arbete handlar om att etablera och behålla kontakt med TV-tittare genom tilltal, dvs. olika sätt att involvera TV-tittare i handlingen i programmen, i vilket studiopublikens skratt spelar en viktig roll. Deras skratt påverkar liveness som är TV-tittarnas känsla av spontanitet. I denna studie analyseras tilltal i situationer kring studiopublikens skratt i pratshower med kändisar som är orienterade mot humor och underhållning ("Hellenius hörna" och "Robins"). Interaktionen i dessa situationer studeras med hjälp av Conversation Analysis, Grices teori om samtalsprinciper samt Goffmans teorier om ramar och ansikte. Syftet med studien är att analysera det tilltal som skapar studiopublikens skratt och på detta sätt engagerar TV-tittarna, samt att upptäcka återkommande mönster i tilltalsstrukturer. Resultaten av studien visar att skratt skapas i samarbete mellan värden, gäster och studiopubliken, att olika slags avvikelser (rambrott) från bl.a. samtalsnormer, som skapar kontrast och skratt samt leder till frekventa orienteringskiften (ramskiften), är normen för denna sorts interaktion och tilltal. Småprat är den kategori som innehåller flest avvikelser, som därmed skapar mest skratt och bidrar mest till liveness. Olika typer av småprat, mönster i dem samt andra mönster identifierades.

I den här studien har jag undersökt orden samverkan och kvalitet, för att se vilka betydelser de tillförs när de används av anställda vid Umeå universitet. Syftet med studien har varit att göra en semantisk kartläggning av hur orden används och uppfattas vid universitetet, och att försöka se om det finns någon skillnad mellan universitetets fyra fakulteter. Med hjälp av sonderande intervjuer tog jag fram en rad förslag på begreppskännetecken för båda orden. Dessa begreppskännetecken utgjorde sedan grunden för en enkätundersökning. Enkätundersökningens syfte var att ta fram de mest prototypiska kännetecknen för vardera ordet. För att belysa de sociala aspekter av betydelse som en renodlad prototypundersökning förbiser, har jag även tillämpat ramsemantisk analys och kritisk diskursanalys på mitt material. Resultaten visar att det finns några begreppskännetecken som kan sägas vara prototypiska för samverkan och kvalitet. De visar dock också på att det förekommer begreppskännetecken som är mycket kontroversiella, och oenigheterna syns oftare inom än mellan fakulteterna. Det visar sig med andra ord att det är högst individuellt vilka ramelement som finns i informanternas semantiska ramar för samverkan och kvalitet. De mest omtvistade ramelementen är de som på olika sätt berör finansiering av samverkansprojekt, och hur olika typer av finansiering eventuellt påverkar kvaliteten på forskningen. Att just dessa är kontroversiella tolkar jag som ett utslag av en pågående, övergripande samhällsförändring som bland annat innebär en marknadsanpassning av universiteten.

In 1991, Colombia crafted a new Constitution that, after decades of ignorance, recognized the existence of ethnic minorities within the country. Special rights were given to the indigenous population while disregarding the even larger minority, afro-descendants. This thesis aims to identify how indigenous peoples and afro-descendants in Colombia are framed, with the argument that the use and effect of certain frames affect the groups’ mobilisation success. Material produced by the groups themselves as well as other actors within the context is analysed to identify frames, which are then put into the social and historical context of the groups to discuss how and why the specific frames are used. In the result, it was evident that the ethnicities are framed in similar ways, but due to their historical and social contexts, the frames have distinct effects, which can explain the groups’ unequal level of political representation in the country.

Bakgrund och syfte: Det finns en ny generation av organisatorisk automatisering kallad hyper- automation. Till skillnad från klassisk automation omfattar hyperautomation en samordnad tillämpning av olika avancerade automatiseringstekniker, såsom RPA, AI och ML, som kan tillämpas för att automatisera såväl rutinmässiga som mer kognitivt krävande arbetsuppgifter. Konceptets utformning och tillämpning är ännu tämligen outforskade områden, vilket skapar ovisshet gällande dess effekter och implikationer inom de sociala kontexter där de skapas och används. Följaktligen finns ett behov av ytterligare studier rörande människa och automation i hybrid, varför denna uppsats syftar till att utforska hyperautomation i allmänhet, och dess utformning och tillämpning i synnerhet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de aktiviteter och implikationer som uppstår i människa-maskin-interaktionerna som hyperautomationsprocessen innebär och eftersträvar, samt hur olika organisatoriska aktörer upplever och reflekterar kring dessa. Detta uppfylls genom att granska hur ett konsultföretag, som förmedlar hyperautomationslösningar, och ett av dess kundföretag, observerar de kort- och långsiktiga effekterna av och målen med införandet av hyperautomation. Litteraturgenomgång: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt underbyggs av tidigare forskning avseende fyra väsentliga intresseområden – människa, digital teknik och organisation, hyperautomation, HR och digitalisering samt digital innovation. Vidare guidas studiens analys och diskussion av två teoretiska ramverk; Distribuerad kognition och Ramverket för ansvarsfull innovation. Metod: Uppsatsen utgörs av en kvalitativ fallstudie, med abduktiv ansats, som baseras på insikter från både tidigare forskning och empiriska resultat. Empirin genereras genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter, varav tre tillhör det studerade kundföretaget och resterande fyra är verksamma inom konsultföretaget. Bearbetning av insamlade data sker enligt en tematisk analys, vilken mynnar ut i fyra huvudteman och totalt tio underteman. Resultat: Resultatsammanställningen struktureras i enlighet med studiens fyra huvudteman; beslutet att hyperautomatisera, samordning, processen att hyperautomatisera samt framtidsutsikter. Kortfattat baseras hyperautomationsinitiativet på en ambition om att spara tid och pengar, samt att avlasta linjecheferna. Vidare identifieras brister avseende samordningen av onboardingprocessens involverade moment och aktörer. Beträffande processen att hyperautomatisera beslutas att denna ska ske i iterationer. Samtidigt som detta bedöms vara positivt för att komma igång, hinner inte förvaltningen med att hantera alla de problem som påträffas under användningen av hyperautomationslösningarna. De studerade företagen ser likväl positivt på framtiden och har ambitioner om att utöka hyperautomationen med fler avancerade digitala tekniker, såsom AI. Utmaningarna gällande samordning och kommunikation måste dock hanteras dessförinnan. Diskussion och slutsatser: Hyperautomationen är välkommen och efterlängtad som koncept, men det uppstår problem avseende både dess praktiska utformning och tillämpning. Dessa bekymmer härleds till bristen på balanserad samordning och kommunikation, med särskild emfas vid avsaknaden av tidiga inputs från slutanvändarna.