Bakgrund: Marknadsföringen har under det senaste decenniet genomgått fundamentala förändringar och digitaliseringen har varit en del i den utvecklingen. Borden var först med att presentera marknadsföringsmixen som koncept på 1950-talet. Bordens koncept utgick från tolv punkter som praktiker kan använda sig av vid utformningen av sin marknadsföring. McCarthy utvecklade Bordens koncept och definierade marknadsföringsmixen som 4P; Produkt, Pris, Påverkan och Plats. Kotler fortsatte sedan att utveckla modellen till det som idag är en av de centrala delarna inom marknadsföring. McCarthys traditionella marknadsföringsmix med 4P används än idag, däremot har modellen inte utvecklats i samma takt som digitaliseringen. Därför anser forskare att 4P-modellen inte är aktuell i dagens marknadsföring och att modellen har begränsat utvecklingen av disciplinen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om digitaliseringen skapat ett behov av att utveckla den traditionella marknadsföringsmixen. Metod: Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsstrategi och angriper vetenskapen med ett deduktivt angreppssätt. Semistrukturerade intervjuer har använts vid insamling av primärdata för att sedan analyseras och tolkas i relation till sekundärdata. Analys och slutsatser: Den traditionella marknadsföringsmixen används idag som en enkel och lättförståelig grund för att operationalisera marknadsföringen. Den tillämpas däremot inte utifrån den traditionella utformningen, då den inte är anpassad efter digitaliseringen. Kunden utgör i dagens marknadsföring en större roll och digitaliseringen har möjliggjort nya sätt att nå ut till och kommunicera med kunden. Relationen mellan företag och kund är idag mer viktig och nödvändig för företagets långsiktiga tillväxt. Slutligen presenterar uppsatsen en vidareutvecklad marknadsföringsmix modell, där kunden och företaget är det centrala och att aspekter som kunderbjudande, kommunikation och relationer är viktiga komplement till denna kundorienterade modell. / Background: Marketing has over the past decade undergone fundamental changes, and the digitalization has been a part of this development. Borden was the first to present the marketing mix as a concept in the 1950s. The concept consisted of twelve factors that marketing practitioners can use in developing their marketing strategy. McCarthy developed the concept further and defined the marketing mix as 4P; Product, Price, Promotion and Place. Kotler developed McCarthy’s 4P-model to one of the most used marketing models today. The 4P- model has not developed in the same rate as the digitalization, however it is still used by practitioners and researchers today. Furthermore, some researchers consider that the 4P-model is not essential for today's marketing and claims that it has limited the development of the discipline. Purpose: The purpose of the paper is to investigate whether or not the digitalization has created a need to develop the traditional marketing mix. Methodology: This paper applies a qualitative research method and uses a deductive approach to science. The primary data has been collected through semi-structured interviews, and later been analyzed and interpreted in relation to the secondary data. Analysis and conclusions: The traditional marketing mix is today used as a simple and easy-to- understand basis for operationalization of marketing. Due to the digitalization practitioners do not apply the model based on its traditional design. The customer has a major role in today's marketing and the digitalization has created new ways for businesses to reach out and communicate with the customer. The B2C-relationship is more important today and necessary for businesses long-term growth. Finally, the paper presents a further developed a customer- oriented marketing mix model where the customer and the business are surrounded by customer offering, communication and relationships.

CRM-system är ett växande och lukrativt affärsområde, som genererar stora intäkter för företag verksamma inom en rad olika branscher globalt, i synnerhet branscher där kundfokus står i centrum. Att arbeta med kunden i fokus och att ha kunden som medskapare av värde, anses av många vara nödvändigt för att kunna möta en tilltagande global konkurrens. Företag investerar stora summor pengar i anskaffning av CRM-system, i syfte att stärka kundrelationen och öka avkastningen över tid. Befintlig forskning visar emellertid att implementeringen av CRM ofta misslyckas, varpå den förväntade avkastningen av investeringen delvis uteblir. Detta skulle kunna förändras om man antar en mera proaktiv hållning till själva implementeringen av CRM, där fokus ligger på att förbereda organisationen på att ta hand om och förvalta investeringen i CRM, snarare än att finna och investera i den tekniska lösningen som ter sig bäst lämpad. Det viktiga är inte att hitta en överlägsen teknisk lösning, utan att den tekniska lösningen når sin fulla potential inom organisationen. Majoriteten av befintlig forskning är utförd inom business-to-consumer (B2C), och jag fann det därför intressant att titta på ett fallföretag som verkar inom business-to-business (B2B). Jag fann det också väldigt intressant att definitionen av CRM inte sällan skiljer sig åt markant, där CRM både kan vara ett tekniskt IT-system och ett företags holistiska filosofi kring att hantera kunder. Då definitionen ligger till grund för implementeringen, blir det väsentligt att inför en implementering, definiera vad CRM är för det specifika företaget. Med denna kvalitativa studie, har jag undersökt kontexten hos ett företag som verkar inom B2B och ännu inte har någon form av CRM implementerat, i syfte att; "… skapa en förståelse för hur interna förutsättningar för en implementering av CRM kan skapas för ett företag som verkar inom en B2B kontext". Intervjuer har genomförts med totalt sju stycken medarbetare på företaget, vars svar sedan transkriberats och analyserats mot studiens teoretiska referensram. Min studie visar att fallföretaget, inför en implementering av CRM, lider av liknande brister, som genom tidigare forskning identifierats hos företag som misslyckats med deras CRM-implementeringar. Därmed lider fallföretaget en risk för att nyttan med CRM helt eller delvis uteblir. En svårighet med CRM är den kulturella förändring som det kan innebära för företaget, dels i fråga om nya arbetssätt, men också i hur man på olika sätt kan motivera de anställdas engagemang för uppgiften. Förutsättningarna för en förändringsbenägen organisation, bör skapas innan själva förändringen genomförs, för att lättare kunna nå framgång med förändringen. Studien visar att en proaktiv implementering av CRM, underbygger ett anpassat förhållningssätt där särskild hänsyn tas till organisationens specifika behov. En tänkbar implikation blir att en organisation som är väl förberedd för CRM, också lättare kommer att kunna maximera effekten av CRM.

Trovärdigheten för traditionella medier har minskat vilket har lett till att det blivit svårare att kommunicera med kunder och lett till en ökad konkurrens bland företag. I takt med utvecklingen av internet och Web 2.0 blev digitala dagböcker populära som kommunikationsverktyg för företag. Digitala dagböcker har, utifrån problemdiskussionen, identifierats som företagsbloggar bland företag och har inom ramen för Public relations ansetts en lösning på problemet med att kommunicera med kunder. Detta då företagsbloggar präglas av faktorer i form av bland annat förmågan att föra god kommunikation med publiken, skapa relationer, bygga varumärket, differentiera företag från konkurrenter samt som ett bra verktyg för sökmotoroptimering. Vad som dock inte framgår är vilka faktorer som är viktiga för företag att upprätthålla en skapad företagsblogg. Syftet med denna studie är att ur ett företagsperspektiv undersöka och få förståelse för vilka faktorer som är viktiga för att företag ska upprätthålla sin företagsblogg som ett kommunikationsverktyg och syftet leder till frågeställningen: “Vilka faktorer är viktiga för att företag ska upprätthålla sin företagsblogg som ett kommunikationsverktyg?” Studiens urval grundar sig på företag som driver en företagsblogg och är verksamma inom tjänstebranschen och där inom marknadsstrategin business-to-business. Studien består av en kvalitativ undersökningsmetod som har genomförts via semistrukturerade intervjuer med fem företag inom ramen för urvalet. Intervjufrågorna formades efter studiens teoretiska ramverk som stod som grund för forskningen och hade huvudspår inom företagsblogg som kommunikationsverktyg, Public relations, relationsmarknadsföring och varumärkesbyggande. Slutligen analyserades empirin och kopplingar gjordes med relevanta teorier. Resultatet visar att kommunicera ut kunskap och information samt att skapa relationer är viktiga faktorer för att företag ska upprätthålla sin företagsblogg som ett kommunikationsverktyg. Resterande faktorer kan variera och beror på företagets storlek och affärsinriktning. / The credibility of traditional media has diminished over the years which has made it harder for companies to communicate with customers as well as it has increased the competition among companies. In line with the development of the internet and Web 2.0, digital diaries became popular as a communication tool for companies to use. Digital diaries have been identified as corporate blogs among companies and has been identified, within the frame of Public relations, as a solution to the communication problem with consumers that companies can deal with. Corporate blogs are characterized by factors such as the ability to communicate with the audience, create relationships, branding, differentiation as well as a good search engine optimization tool. What is not evident, however, is which are the factors that are important to maintain a corporate blog.  The purpose of the study is to, from a business perspective, examine and understand which factors that are important for companies to maintain their corporate blog as a communication tool and the purpose leads to the question at issue: “Which factors are important for companies to maintain their corporate blog as a communication tool?" The selection of the study is based on companies that are running an corporate blog and that are active in the service business industry within the business-to-business marketing strategy. The study consists of a qualitative study and the used method is semi-structured interviews with five companies within the selection of the study. The interview questions were formed in accordance with the theoretical framework of the study, which formed the basis for the research and had headlines in corporate blog as a communication tool, Public relations, relationship marketing and brand building. Finally, the results were analyzed and connections were made with relevant theories of the study. The results show that to communicate knowledge and information, as well as building relationships, are important factors for companies to maintain their corporate blog as a communication tool. The remaining factors may vary and depend on the size of the company and what business orientation the company has.

Under Covid-19-pandemin har svenska storbanker tvingats digitalisera en stor del av sina verksamheter, för att klara av kundernas förändrade behov. I denna studie undersöks hur svenska storbanker har förändrat sina kundorienterade processer under pandemin. Fokus har lagts på hur bankerna har arbetat för att behålla kundlojaliteten digitalt. En kvalitativ fallstudie på Sveriges storbanker har genomförts för att få ett djupgående svar på hur deras kundhanteringsprocesser för att upprätthålla kundlojalitet har förändrats, till följd den påskyndande digitaliseringen under pandemin. Utifrån resultatet har Handelsbanken, SEB och Swedbank framför allt anpassat och utvecklat sina erbjudanden till kundernas förändrade behov, där ett stort fokus har legat på att ge personlig digital service, för att inte tappa relationen med kunderna. Anpassningar som skett inom bankerna är nya sätt för kommunikation till kunderna, användning av nya digitala plattformar och interna omställningar. / During the Covid-19 pandemic, Swedish banks have been forced to digitize parts of their organizations, to manage the customers' changed needs. This study examines how major Swedish banks have changed their customer-oriented processes during the pandemic. The focus in the study is on how the banks have worked to maintain customer loyalty digitally. A qualitative case study at major Swedish banks has been conducted to get an in-depth answer to how their customer-oriented processes to maintain customer loyalty have changed as a result of the accelerating digitalization during the pandemic. Based on the results, Handelsbanken, SEB and Swedbank have all adapted and developed their offerings to their customers' changing needs, where a major focus at the banks has been on providing personal digital service in order not to lose the relationship with their customers. Adjustments that have taken place within the banks, are new ways of communicating to customers, the use of new digital platforms and internal changes.

Bakgrund: Studiens bakgrund redogör för och beskriver småföretag samt de ekonomiska problem de bemöter i jämförelse med större företag. Bakgrunden benämner även de nackdelarna som finns med att vara ett småföretag.    Problemformulering: Hur ser medarbetare i småföretag på användningen av relationsmarknadsföring, och upplever de att det finns svårigheter i att använda sig av relationsmarknadsföring i sitt arbete? Syfte: Studiens syfte är att se relationsmarknadsföring ur ett medarbetarperspektiv samt att klargöra och få förståelse för vad det är som gör att medarbetare kan vara mer, eller mindre, relationsskapande i sin arbetsroll. Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. 12 stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med redovisningskonsulter och revisorer från småföretag.  Teori: Studien bygger på tidigare forskning om relationsmarknadsföring, företagskultur, medarbetarens roll, intern marknadsföring, relationsskapande, tillit och teknologiska resurser.  Empiri och analys: Empirin innefattar 12 semistrukturerade intervjuer och har analyserats utifrån de valda teorierna.  Slutsats: Studien har resulterat i att medarbetarna har en positiv inställning till användningen av relationsmarknadsföring, men att hinder såsom företagskultur, brist på tid och kundens roll i relationen kan försvåra relationsskapandet. / Background: The background of the study discusses and describes small companies as well as the economic problems they face in comparison with larger companies. The background also mentions the disadvantages of being a small business.  Research question: How do employees in small businesses view the use of relationship marketing, and do they experience that there are difficulties in using relationship marketing in their job? Purpose: The purpose of the study is to see relationship marketing from an employee perspective and to clarify and understand what it is that allows employees to be more, or less, relationship-building in their work. Method: The study was done on the basis of a qualitative method. 12 semi-structured interviews were conducted with accounting consultants and auditors from small companies. Theory: The study is based on previous research on relationship marketing, corporate culture, the role of the employee, internal marketing, relationship building, trust and technological resources.  Empirics och analysis: The empiric includes 12 semi-structured interviews and has been analyzed based on the selected theories. Conclusion: The study has concluded that employees have a positive attitude towards the use of relationship marketing, but that obstacles such as corporate culture, lack of time and the customer's role in the relationship can make the relationship building more difficult.

I samband med att dagens konsumenter blir allt mer medvetna om de globala, sociala och miljömässiga konsekvenser som vår konsumtion medför, har det på senare år ställt större krav ett på företagens arbetssätt mot ett mer hållbart och etiskt verksamhetsutövande. Av denna anledning har företagens ansvarstagande för miljön och samhället blivit en central fråga i företagsekonomiska diskussioner, även känt som Corporate Social Responsibility (CSR). Syftet med CSR- strategier är att ett företag, på eget bevåg integrerar sociala, miljömässiga, ekonomiska eller/och etiska hänsyn i sin affärsmodell, samt i relation till intressenter, utöver vad lagen kräver. CSR blir allt vanligare bland företag att använda som ett verktyg för att kommunicera sitt CSR-arbete är via sociala medier. Den ökade användningen av sociala medier har förändrat kommunikationen för både företag och konsumenter, då det har skapat nya möjligheter att integrera med varandra. Användningen av sociala medier kan därmed vara ett effektivt verktyg inom marknadskommunikation, då det kan användas som en direkt kommunikation till sina målgrupper, samt användas för att bygga, bevara och vårda relationen till sina konsumenter. Vidare har sociala mediers användning också ökat transparensen, då det skapar en tillgänglighet till information om företag, som konsumenter tidigare inte fått tillgång till. Detta ställer därmed krav på att företagens marknadskommunikation, inte minst inom CSR hanteras effektivt, då CSR är ett starkt debatterat ämne bland dagens konsumenter. Många företag ser möjligheterna med att använda sociala medier, däremot om det inte används eller hanteras rätt, kan det likväl visa sig vara ett hinder som det är en fördel. Eftersom sociala medier skapar en möjlighet för konsumenter att lämna feedback, som i många fall inom CSR kan vara negativt, skapar det också möjligheten till att enkelt sprida Negative Word of Mouth (NWOM), dvs negativa budskap om ett företag. Att kommunicera CSR på sociala medier kan således upplevas som en utmaning för företag. Kan företag hantera sociala medier kan det användas som ett effektivt marknadskommunikationsverktyg. Därför är det betydelsefullt att använda tydliga strategier som kan hantera möjliga konflikter som kan uppstå i samband med diskussioner om CSR på sociala medier. Behandlar företag inte konflikterna kan det påverka konsumenters attityder och köpintentioner, och slutligen deras relationer till ett varumärke. Syftet med studien är att undersöka och observera strategier inom marknadskommunikation med CSR-inriktning på sociala mediet Facebook [Facebooksidor]. Vidare kartlägger studien möjliga utmaningar som de observerade strategierna medför inom kosmetikabranschen, i syfte med att få en ökad förståelse för strategihanteringar inom marknadskommunikation. För att undersöka CSR-kommunikation på sociala medier har studien avgränsats till kosmetikabranschen som en empirisk kontext, då det i dagsläget pågår stora diskussioner om CSR inom branschen. Studien resulterade i en CSR-integrerad relationshanteringsmodell och som observerade två huvudkategorier: Verbala och Icke-verbala relationshanteringsstrategier. Dessa innefattar fyra olika hanteringsstrategier; tillmötesgående, defensiv, censurerande och oengagerade. Studien resulterade även i vilka utmaningar, dvs svårigheter företag har när de använder sociala medier [Facebooksidor] inom CSR. Det observerade tre omfattade utmaningar; (1), det är svårt att kompensera en missnöjd konsument ämnen inom CSR går bortom transaktionen och är mer baserat på en individs emotioner. Då CSR är ett komplext ämne, blir det utmanande för företaget att kompensera en missnöjd kund då CSR handlar om att integrera socialt och miljömässigt ansvarstagande i hela företagets affärsmodell. (2) CSR-diskussioner är svåra att hantera för företag med traditionella kundservice-strategier inom social media marketing och webcare. (3) Företag som inte har CSR integrerat i sin affärsmodell från grunden har svårt att skapa, bevara och vårda relationen till sina konsumenter inom CSR-diskussioner. / As today's consumers become increasingly aware of the global, social and environmental consequences that our consumption brings, has in recent years influenced companies' way towards business ethics and sustainability. Therefore, corporate responsibility for the environment and society has become a central subject in business decisions, also known as Corporate Social Responsibility (CSR). The purpose of CSR is to encourage and integrate the work of ethical, financial, social and environmental aspects of business processes, and in relation to stakeholders, in addition to what the law requires. One tool that is becoming more common among companies when communicating their CSR work, is via social media. The increased use of social media has changed the communication for both companies and consumers, as it has created new opportunities to integrate with one another. The use of social media can thus be an effective tool in market communication, as it can be used as a direct communication tool to its target groups, as well as be used to build, maintain and nurture the relationship with its consumers. In addition, social media has increased the transparency, as it creates accessibility to information, whereas the consumers have more information and insight about companies today. Which demands on companies' marketing communications to be handled effectively, not least in the field of CSR, since social responsibility is a highly debated topic among today's consumers. Companies are becoming more aware of the possibilities of using social media, however, if it is not used or handled properly, it can also prove to be an obstacle as it is an advantage. Since social media creates an opportunity for consumers to provide feedback, which in many cases within CSR can be negative, it can also create the opportunity to easily spread Negative Word of Mouth (NWOM). Thus, communicating CSR on social media can therefore be a challenge for companies. If companies can manage social media, it can be used as an effective marketing communication tool. Therefore, it is important to use strategies that can handle possible conflicts that may arise in discussions of CSR on social media. If it is not handled, it can affect consumers' attitudes and purchase intentions, and ultimately their relationships with a brand. The purpose of this study is to investigate and observe strategies in market communication with CSR discussions on the social media platform, Facebook [Facebook pages]. Furthermore, identify possible challenges that the observed strategies pose, with the aim of gaining an increased understanding of strategy management in market communication. To study CSR communication on social media, the study has delimited to the cosmetics industry, as an empirical context, due to currently great discussions about CSR among consumers. The study resulted in a CSR-integrated relationship management model and observed two main categories: Verbal and non-verbal relationship management strategies. which includes four different management strategies; accommodating, defensive, censorship and non-engaging. The study also resulted in different difficulties companies have when using social media [Facebook pages] within the field of CSR. It observed three major difficulties/challenges; (1) It is difficult to satisfy a displeased consumer within the concept of CSR, due to the concept of CSR goes beyond the transaction and it is more based on an individual's emotions. As CSR is a complex subject, the difficulty of compensating a dissatisfied customer becomes challenging as CSR is about integrating social and environmental responsibility into the entire business model. (2) CSR discussions are difficult to manage for companies with traditional customer service strategies in social media marketing and webcare. (3) Companies that do not have integrated CSR into their business model from start, finds it difficult to create, maintain and nurture the relationship with their consumers within CSR discussions.

Title: Facemasks or antidepressants?    The purpose of this study is to investigate how Indy Beauty communicates on their website and in their first campaign as a means of establishing customer involvement. Therése Lindgren is one of many influencers whom have created or acquired their own brand. Therése uses herself as the face of brand and relies on her own social platforms to advertise her products. To further clarify the study’s purpose two question statements: “In what way does the usage of rhetoric and visual expressions convince the consumer to “Love Yourself”?” and “How do they use mental illness in their strive to create relationships with the consumer?”. To analyse the two question statements we have used theories regarding rhetoric, semiotic, Customer Relationship Management and Customer Involvement Management. The foundation of this study are texts from Indy Beauty’s website together with Indy Beauty’s first advertising campaign. This has been analysed through a qualitative content analysis based on rhetoric analysis and visual social semiotic analysis. The combination of these methods enabled us to answer both question statements within the purpose of this study. Our results show that Therése Lindgren’s own experience of mental illness provides her with a legitimacy and ethos to communicate the “Love yourself” message. Both texts from the website and the advertising campaign portrays Indy Beauty’s products as the solution to mental illness through the usage of both rhetoric and visual expressions. The message itself “Love yourself” can be interpreted contradictory and falls within the framework of femvertising. The consumer is told to “Love yourself” exactly as you are but you still need to use the company’s products to alter and enhance your outside appearance. Our conclusion is that the community and kinship that Indy beauty creates with its consumer, where mental illness is the common denominator, can be disputed about whether its main point is patronage or whether it is just a means to an end for the company to sell its products.

The luxury market has steadily grown from the industrial revolution and onwards. Changes in society, trends and the increased living standards has enabled more people to consume luxury goods. The world is going through a major economic crisis at the moment. Studies shows that companies that have focused on added value rather than lowering prices has survived past financial crisis. It is also obvious that companies act very different during times of crisis. Adding to the problem is trends that point to a more careful consumption and environmental awareness. Different source suggest different opinions on the situation and future for the luxury market. The purpose of the study is to answer what strategies are important for luxury brands during a financial crisis. To answer this a qualitative study is performed on Swedish luxury brands to analyse what their strategies are during the current economic crisis and compare that to how ”exclusive” or ”luxurious” they are considered. This to investigate if there is a relationship between a brands exclusiveness and chosen strategy.

Marknadsföringen har förändrats drastiskt under det senaste decenniet och forskningen visar att traditionella marknadsföringsaktiviteter inte längre är lika effektiva på grund av bland annat ett förändrat konsumentbeteende. Till följd av den förändrade attityden mot traditionell marknadsföring har ett nytt koncept vid namn inbound marknadsföring fått en allt mer framträdande roll på konsument- och företagsmarknaden. Konceptet ämnar att attrahera, konvertera och behålla kunder med hjälp av intressant och relevant innehåll till en tydligt definierad målgrupp. Dock har det blivit en allt svårare uppgift på de marknader som präglas av hög konkurrens, såsom e-handeln. Tidigare litteratur fokuserar främst på att undersöka inbound marknadsföring på en företagsmarknad, vars resultat kan vara svåra att överföra på konsumentmarknaden. Vi fann även att tidigare litteratur inte har undersökt hur företag arbetar med inbound marknadsföring som ett helhetskoncept. Denna studie ämnar därmed att ge ett bidrag till konsumentmarknaden genom att undersöka hur modeföretag arbetar med inbound marknadsföring för att attrahera och behålla kunder. Eftersom litteraturen även skildrar konceptet som ett överlägset marknadsföringskoncept är studiens syfte att undersöka vilka utmaningar modeföretag upplever i relation till konceptet. För att svara på vår frågeställning och syfte har vi genomfört en kvalitativ studie där empirin har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med svenska modeföretag. Med utgångspunkt i tidigare forskning och den insamlade empirin har vi konstaterat att modeföretagen arbetar med inbound marknadsföring likt de strategier som litteraturen belyser. Ytterligare har studien funnit att modeföretag även använder två andra marknadsföringsteorier som inte har berörts i relation till konceptet. Studien har även utmynnat i en modell som kan hjälpa marknadsförare att få en övergripande bild av de strategier som ligger till grund för att attrahera och behålla kunder. Våra resultat indikerar även att modeföretag står inför komplexa utmaningar. Bland annat är det svårt för företagen att synas på en konkurrensutsatt marknad utan att upplevas som påträngande. Modeföretag står även inför utmaningen att anpassa innehållet efter kommunikationskanalerna som de tillhandahåller, få konsumenternas uppmärksamhet och förstå hur de vill interagera och engagera sig. Avslutningsvis måste modeföretag finna en balans i hur personifierat innehållet bör vara utan att det upplevs som irrelevant av konsumenterna samt när kampanjer borde inkluderas i marknadsföringen.

Millennials are not as committed to charity as the generations before them. Millennials have also been proven very difficult to attract, which is problematic since Millennials are the future donors’ charity organizations must depend on. The purpose of this study is therefore to identify possible patterns, relationships and opportunities that would make Millennials donate to charity. The study presents the current situation of charity on the Swedish market, which follows by an introduction for how non-profit promote themselves and do their marketing. This leads to the research question: How should charity organizations promote themselves to get Millennials to become loyal? This study applies a qualitative research strategy. The primary data has been collected through semi-structured interviews with five representatives from five different charity organizations. All five organizations work with international projects.   The result shows that the five organizations have knowledge about how to market to attract and engage Millennials, but they do not apply this knowledge. The result presents four paradoxes. We consider that the perception of these paradoxes, as well as responding to them, determines the charity organizations outcomes and overall ability to attract Millennials. The result also shows that to engage with Millennials and create long-lasting relationships, charity organizations marketing must be innovative, cool, and creative with repetitive messages. Charity organizations also must use the communication channels that Millennials engage with. The result has given rise to the "Interactional Model for Targeting Millennials", which is built on 11 key factors that charity organizations must apply to establish, develop and maintain a relationship with Millennials.