Syftet med den här studien är att få en fördjupad kunskap om skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisning samt vikten av god och relevant kompetens i arbetet med främjande aktiviteter för elevers läsutveckling. Studien baseras på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med 15 informanter från tre olika skolor från tre olika kommuner. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrån tre teman: tidig läsundervisning, kartläggning och bedömning samt kompetens och erfarenhet. I resultatet framgår att skolorna lägger stor vikt vid att elever redan i förskoleklass ska bli fonologisk medvetna samt att avkodning har en avgörande roll i den tidiga läsundervisningen. På skolorna framkommer ett större fokus på avkodning än på språkförståelse som enligt teorin The Simple View of Reading är beroende av varandra för att eleverna ska kunna utveckla en god läsförmåga. Studien visar även vikten av en god kompentens och ett strukturerat arbetssätt i undervisningen för att främja en god läsutveckling. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet för förskoleklass, Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och standardiserade test är viktiga verktyg för att följa läsundervisningens kvalitet. Resultat och efterföljande analyser av nationella kartläggnings-material och bedömningsstöd ger även skolorna en bild över vad skolan behöver utveckla i den tidiga läsundervisningen. Samtliga skolor tar del av aktuell forskning och säkerställer kompetensutveckling som främjar tidig läsundervisning.

Interventionsstudien syftade till att undersökta hur lästräningsmaterialet Wolff intensivprogram(WIP), påverkade ordavkodningsförmåga och läsförståelse hos elever i olika åldrar och med olikatyper av lässvårigheter i grundsärskola och grundskola. Studien syftade också till att undersöka hurmaterialet upplevdes av eleverna. Studien innefattade tre elever från grundsärskola och fyra eleverfrån grundskola, som genomgick sex veckors enskild intensiv lästräning enligt WIP. Metoden somanvändes i studien var en single subjekt-inspirerad design med multipel baseline, som är enexperimentell metod. Designen innebar att ingen kontrollgrupp användes utan varje elevstestresultat jämfördes endast med elevens tidigare resultat. För att undersöka elevernas upplevelserav materialet användes semistrukturerade intervjuer. Resultaten gällande elevernas ordavkodningoch läsutveckling analyserades kvantativt medan resultaten av intervjuerna analyserades kvalitativt.Resultatet av studien visade att interventionen hade en positiv effekt när det gällde ordavkodning avenstaka ord och läsning av sammanhängande text. Det visade också att materialet haft en positiveffekt på läsförståelsen. Intervjuresultaten visade att eleverna upplevde materialet som motiverandeoch att det hjälpt dem att bli bättre på att läsa. Alla elever har rätt att utveckla sin läsförmåga sålångt det går utifrån sina förutsättningar. Resultatet av studien visar att WIP går att använda i bådegrundsärskola och grundskola och att det kan hjälpa elever i olika åldrar och med olika typer avlässvårigheter att utveckla sin läsning i riktning mot målen i läroplanen.

Denna studie tar avstamp i en skola, där elever med svenska som andraspråk generellt sett presterar på en lägre nivå än enspråkigt svenska elever, samtidigt som antalet elever med svenska som andraspråk ökar. Tidigare forskning visar att det är ordförrådet och läsförståelsen som skiljer sig mellan förstaspråkselever och andraspråkselever, medan det är obetydliga skillnader vad gäller avkodning.   Syftet med denna studie är att öka kunskapen om sambandet mellan ordförrådets djup och bredd samt läsförståelsen hos elever med svenska som andraspråk i årskurs fem och sex. Studien använder en kvantitativ metod, bestående av tre test som ämnar mäta läsförståelsen samt ordförrådets djup och bredd hos studiens 50 informanter. Resultatet sammanställs och analyseras i syfte att kartlägga korrelationen mellan resultatet på studiens tre tester. Det framgår av resultaten att det finns en måttlig korrelation mellan ordförrådets djup och läsförståelsen, medan korrelationen mellan ordförrådets bredd och läsförståelse är svag. Detta resultat tolkas utifrån modellen The Simple View of Reading samt tidigare forskning på området.

Sedan 1 juli 2019 har ett tillägg i skollagen tillkommit om en garanti för tidiga stödinsatser för att garantera att eleverna når upp till kunskapskraven i årskurs 3. Syftet med denna studie är att öka vår förståelse av hur speciallärare och specialpedagoger strukturerar sin tidiga läsundervisning med anledning av den nya skollagen, som garanterar tidiga stödinsatser innan årskurs 3 är slut. Studien är byggd på en kvalitativ, fenomenografisk forskningsansats med semistrukturerade intervjufrågor. Tolv speciallärare/ specialpedagoger intervjuades. Det framkom i resultatet att tillägget i skollagen har blivit implementerat på de skolor som våra informanter arbetar på. Resultatet av intervjuerna har gett studien en inblick i informanternas arbetssituation. Informanterna beskriver sina framgångsfaktorer, utmaningar, kartläggningsrutiner, metoder och materialval vid läsinlärning. För en framgångsrik läsinlärning framhåller studien vikten av att specialundervisningen är intensiv och strukturerad. En- till- en undervisning ses som en framgångsfaktor vid träning av avkodning där den fonologiska medvetenheten och bokstavskunskap ingår. Goda relationer, både med berörda pedagoger och vårdnadshavare, framkom också som en viktig framgångsfaktor.

This essay aims to examine how reading interventions are used  in Swedish elementary schools. The two initial questions examine how many schools that implement reading interventions individually and in small groups with students with reading difficulties and which teaching methods and reading programs that are being used for these interventions. The third question considers which reasons the special needs teachers and special education needs teachers states for choosing  methods and programs for students with reading difficulties.  To answer these questions a survey with special needs teachers and special education needs teachers was completed. The results indicate that 52,1% of the elementary schools in this survey use intensive reading interventions based on phonics. The result also indicates that decoding is the most frequent content in reading interventions and that many different methods and programs are used in reading interventions, both digital and analogue. Finally, there are different reasons for why a program or method has been chosen in the different schools.  The most common cause stated, is that the chosen method has shown good results in the past for students with reading difficulties. Some respondents stated research as a cause for their chosen method, but the majority did not.

Förmågan att lyssna är en viktig kommunikativ kompetens för att människan ska kunna förstå sin omvärld. Samtidigt har läsningen traditionellt sett en dominerande roll i grundskolesammanhang i fråga om kunskapsinhämtning. Modellen Simple View of Reading har ett omfattande stöd i forskningen och anger att avkodning och språkförståelse, där hörförståelse ingår, ligger till grund för läsförståelse. Med sambandet mellan hörförståelse och läsförståelse i åtanke har denna studie för avsikt att utifrån kvantitativ data undersöka elevers förmåga att förstå en elevnära, åldersadekvat och skönlitterär text dels utifrån traditionell läsning, dels utifrån ett färdiginspelat ljudboksformat. Totalt har 109 elever i årskurs fyra, från två olika skolor utspridda på fem klasser, deltagit i undersökningen och antingen läst eller lyssnat på texten Anton och gänget. Eleverna har svarat på flervalsfrågor om texten via det digitala formatet Google Formulär och frågorna har tagits fram utifrån de fyra läsförståelseprocesser som ligger till grund för den internationella studien PIRLS. Studiens resultat visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader både för läsförståelseprocesserna 3 och 4. Utifrån resultaten finns det skäl att diskutera huruvida det finns en outnyttjad potential i ljudboksformatet för svenskämnet i skolan.

TITLE: Comprehension of syntactic structures in young school-age children ABSTRACT: The thesis deals with the comprehension of syntactic structures in children attending the second grade of elementary school which was part of a larger research project exploring assumptions regarding reading and writing. The comprehension of syntactic structures was studied using an experimental version of a test which monitors the processing of different types of simple phrases and sentences. Data show the level of comprehension of children at this age, how the children understand the sentences, and what the most common mistakes are. We were able to identify the different strategies that are used in the processing of sentences and explain some of the typical ways to erroneous interpretations of sentences using the concepts described in literature. We also investigated relationships with other skills. In addition to analysis of the role of memory in sentence comprehension, the work deals mainly with the relationship between reading efficiency and reading comprehension. The results show the relationship between these variables in the Slovak language, and compare the findings with data from studies in other languages. KEY WORDS: Comprehension of syntactic structures, process of comprehension, thematic roles, comprehension...

Läsning anses vara en grundläggande färdighet med avgörande betydelse för en individs skolgång. Den svenska grundskolan har tagit emot en stor andel nyanlända elever. Den nya elevgruppen satte fokus på ett behov att ändra undervisningsmetoder och anpassa läs- och skrivundervisningen för att möta denna elevgrupp. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida intensiva interventioner enligt en RTI-modell påverkar nyanlända elevers progression med avseende på avkodning och läsförståelse. Studien är av kvasiexperimentell karaktär, deltagarna (n=44) utvalda utefter kriterier så som tid i Sverige, ålder, kön, modersmål och avkodning på andraspråket. Resultatet visade att interventioner i avkodning påverkade försöksgruppen resultat positivt, jämfört med jämförelsegruppen som inte fick intensiva interventioner. Läsförståelsens resultat för försöksgruppen påvisade en svagare progression framför allt för de äldre eleverna i studien. Jämförelsegruppens läsförståelseresultat visade ingen progression.

Språket är den viktigaste faktorn för integration och nyligen har kraven på kunskaper i svenska skärpts. För att fungera fullt ut i det svenska samhället krävs en läsförmåga i nivå med årskurs 6, men en tidigare undersökning visar att majoriteten av vuxna invandrare efter avslutad SFI-utbildning endast har en läsförmåga i nivå med årskurs 3-5. En läsintervention med single-subject design har därför genomförts med tre elever på kurs C på SFI. Läsinterventionen har genomförts med Wendick-modellens läslistor tre gånger i veckan under sju veckor, totalt 20 lektioner. Resultaten visade en ökning på Avkodning Ord för en av eleverna och en ökning på Avkodning Nonord för alla tre eleverna. Dessa resultat visar att Wendick-modellens läslistor är en fungerande metod i en-till-en-situationer då elevernas avkodning på nonord har förbättrats av interventionen. Studiens resultat visar även vikten av tidiga insatser för att ge elever med bristande läs- och skrivfärdigheter rätt hjälp och stöd från studiestart för att de snabbare ska kunna integreras i samhället.